Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlärare och elever som grund för lärande i skolans praktik specifikt avseende läraressyn- och förhållningssätt. Den övergripande problemfrågan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var även att söka ringa in vad som kan känneteckna lärares synochförhållningssätt i den optimala lärandesituationen. Följande frågor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalärandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lärarnas syn- ochförhållningssätt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mån motsvararlärarnas förhållningssätt ett kvalitativt samspel och hur ter sig därför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande? Inledningsvis sammanställdes underbegreppet ?kvalitativt samspel? några av de kriterier för lärares syn- ochförhållningssätt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes här av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om människors intersubjektivitet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlärare och elever som grund för lärande i skolans praktik specifikt avseende läraressyn- och förhållningssätt. Den övergripande problemfrågan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var även att söka ringa in vad som kan känneteckna lärares synochförhållningssätt i den optimala lärandesituationen. Följande frågor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalärandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lärarnas syn- ochförhållningssätt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mån motsvararlärarnas förhållningssätt ett kvalitativt samspel och hur ter sig därför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lärande? Inledningsvis sammanställdes underbegreppet ?kvalitativt samspel? några av de kriterier för lärares syn- ochförhållningssätt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes här av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om människors intersubjektivitet.

Vårt arbete syftar till att uppmärksamma de prioriteringsskillnader som görs av rektorer och lärare i den pedagogiska verksamheten. Dessa prioriteringsskillnader studeras utifrån två perspektiv, vilka är maktstrukturer och intensifiering. Som metod använde vi oss av enkät under ledning och respondenterna var verksamma rektorer och lärare i årskurserna 1-3. Det som var mest framträdande i vårt resultat var att flertalet rektorer och lärare upplevde en tydlig intensifiering av deras arbete och att de påverkades av maktstrukturer. Däremot visar vårt resultat på spridda prioriteringar.

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielärares syn på sitt uppdrag och om denna stämmer överens med styrdokumenten för lärarens uppdrag och de pedagogiska teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod användes i form av en enkätundersökning med ett ostrukturerat frågeformulär. 22 yrkesverksamma lärare från två olika gymnasieskolor fick besvara enkäten. Resultatet av enkäten visar att lärarens syn på sitt uppdrag stämmer relativt väl överens med rådande styrdokument och de pedagogiska teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lärarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn på lärarens uppdrag.

Vi har skapat en unik pysselbok. En bok som både innehåller pedagogiska och underhållande pyssel. I denna dokumentation kan du läsa om hur vår skapandeprocess har sett ut, vilka olika vägar vi har gått för att nå vårt mål. Arbetet har utgått ifrån två olika syften där vi har sökt efter riktlinjer för hur man grafiskt kan utforma en pysselbok och vi har undersökt hur innehållet i en sådan kan utvecklas. Två kvalitativa intervjuer utfördes, en intervju med Skandinaviens ledande mediekoncern, Egmont Kärnan och en annan med en barnpedagog, vi har även studerat marknadssituationen.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildspråket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhävs bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelärare samt en grundskolelärare. En kvalitativ forskningsmetod har använts. Arbetets innehåll är koncentrerat till skolår F-2.

Syfte: Vårt syfte med denna studie är att försöka få en fördjupad förståelse av hur pedagoger ser på tidsaspekten som ett hinder för arbetet med pedagogisk dokumentation och vi är intresserade av hur pedagogisk dokumentation kan bli en integrerad del i det pedagogiska arbetet. Frågeställningar: Hur kan pedagogisk dokumentation bli en integrerad del av arbetet? Hur kan barnen bli delaktiga och få inflytande i den pedagogiska dokumentationen? Hur får förskollärare tiden att räcka till så att de hinner med reflektionerna kring den pedagogiska dokumentationen? Metod: Vi har utgått från ett tolkande perspektiv. Utifrån halvstrukturerade intervjuer av fem förskollärare har vi gjort en kvalitativ studie. Teoretisk referensram: Vår tolkning grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella teori, Michail Bachtins tankar om dialogiska möten och det konstruktionistiska perspektivet. Empirisk insamling: I den empiriska insamlingen framkommer likheter och skillnader i förskollärarnas arbetssätt. Vi har sett fördelar och nackdelar med dessa arbetssätt men tiden nämner alla som en utmaning i arbete med pedagogisk dokumentation. Slutsats: Pedagogisk dokumentation tar tid och vi måste låta den ta tid, framförallt i början. Det är viktigt att både kollegor och barn är delaktiga i dokumentationen och reflektionen, och om pedagogisk dokumentation ska bli en integrerad del i vardagen är tvungna att ändra på gamla strukturer.

I vår studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning; vårt övergripande intresse är synen på lärande och den lärande människan i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vårt syfte är att undersöka hur synen på den lärande människan kommer till uttryck inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vi har i vår studie gjort intervjuer med fem pedagoger vid två separata tillfällen samt på två olika förskolor. Resultatet av intervjuerna har visat att barnet i centrum och miljön är viktiga faktorer för lärandeprocessen. Pedagogerna hävdar att miljön är av stor vikt för lärandet och utvecklingen hos barnen, även att medvetandegöra barnen om sin egen utveckling..

Syftet med examensarbetet är att se om det har skett en ändring gällande Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, från dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssätt i förskolan. Ett annat syfte är att se om vårdnadshavarna/föräldrarna är delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Frågeställningarna till detta arbete är: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och när anser de att dokumentationen blir pedagogisk? På vilket sätt görs vårdnadshavarna/föräldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som används är kvalitativ forskningsansats där syftet är att förstå och tolka enkätsvaren från vårdnadshavarna/föräldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framträdande resultatet är att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebär och att det har skett en ändring i arbetssättet från en mer förmedlande till mer utforskande där barnen är i centrum.

Syftet med examensarbetet är att se om det har skett en ändring gällande Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, rev 2010, från dokumentation till pedagogisk dokumentation i pedagogernas arbetssätt i förskolan. Ett annat syfte är att se om vårdnadshavarna/föräldrarna är delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Frågeställningarna till detta arbete är: Hur uppfattar pedagogerna den pedagogiska dokumentationen och när anser de att dokumentationen blir pedagogisk? På vilket sätt görs vårdnadshavarna/föräldrarna delaktiga i den pedagogiska dokumentationen? Metoden som används är kvalitativ forskningsansats där syftet är att förstå och tolka enkätsvaren från vårdnadshavarna/föräldrarna samt intervjuerna av pedagogerna. Det framträdande resultatet är att pedagogerna har en bra uppfattning om vad pedagogisk dokumentation innebär och att det har skett en ändring i arbetssättet från en mer förmedlande till mer utforskande där barnen är i centrum.

SAMMANFATTNING Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebära för enskilda lärare.

Den här studien undersöker ett integrationsprogram i Falköpings kommun i Sverige. Studien visar integrationsprogrammet ur en vetenskaplig synvinkel och undersöker hur framgångsrikt programmet är, baserat på programmets syfte, som är att öka självförsörjandegraden bland invandrare i Falköping. Syftet med denna studie är att om möjligt kunna förbättra och förändra det pedagogiska arbetet i integrationsprogrammet i Falköping, och därmed öka chansen till självförsörjning för deltagarna i integrationsprogrammet. Deltagarna i integrationsprogrammet har också gett sina synpunkter på de pedagogiska insatserna genom en enkätundersökning och några av deltagarna har också deltagit i personliga intervjuer. Resultatet av studien visar att kommunens måluppfyllelse är god.

Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lärares inställning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se på vilket vis och i vilken utsträckning musik förekommer. Vår utbildning riktar sig främst mot grundskolans tidigare år och utifrån det valde vi att genomföra vår studie inom samma yrkesgrupp som vi själva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi själva har av hur och hur mycket musik används på skolor gjorde att vi ville undersöka lärarnas inställning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver.

Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

Bakgrund: Människors ovilja eller oförmåga att följa givna råd är ett problem för den samhällsfinansierade sjukvården och som leder till ökade kostnader och ökad ohälsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vägledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gäller åtgärder och pedagogiska ansats påverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där resultaten från kontrollerade studier om compliance analyserats, vägts samman och presenterats. Resultat: Sammanställningen visade på flera faktorer, såsom att patientens förmåga till delaktighet och inlärning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmåga är viktiga beståndsdelar för att förstärka compliance.