Intervjustudien i detta examensarbete omfattar sex kvalitativa intervjuer med behöriga slöjdpedagoger yrkesverksamma inom den kommunala grundskolan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur slöjdlärare inom trä- och metallslöjd organiserar sina slöjdsalar utifrån ett pedagogiskt perspektiv. En genomgång av litteratur och forskningsresultat inom området fysiska miljöer och slöjd, syftar till att ge en bild av dessa två områden och hur de samverkar. Resultatet av undersökningen visar på olika förhållningssätt till organiserandet av slöjdsalen ur ett pedagogiskt perspektiv. Hur intentioner och traditioner påverkar ambitionen hos de intervjuade lärarna.

Denna studie handlar om hur det som kallas Reggio Emilia inom förskolan kan komma till uttryck i några svenska förskolor. I vår litteraturbakgrund har vi skrivit om själva bakgrunden till hur det startade i Italien vid tiden för andra världskrigets slut. Här tar vi upp vad som är viktigt i deras filosofi och hur det kom till Sverige i början av 1980-talet. Vi har gjort kvalitativa intervjuer på några förskolor för att få svar på vår problemprecisering som var följande:-Vilka innebörder ger pedagoger ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt?-Vilken betydelse kan ett s.k.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur Kinas senmoderna historia har inkorporerats i läromedel för svensk gymnasieundervisning. Med Kinas senmoderna historia menades här Folkrepubliken Kinas, 1949-2006. Svaret på frågan uppnåddes genom textanalyser av ett stort urval historieläroböcker för gymnasieundervisning 1971-2006.Förutom ovan nämnda huvudfråga ställde jag ett antal följdfrågor till källmaterialet: Vilka Kinabilder har förmedlats i svensk gymnasieundervisning? Kan man se förändringar respektive kontinuitet i läroböckernas urval och skildringar? Vilka historiebruk präglar läroböckerna och kan man i dessa urskilja Kinabildernas roll i den svenska historiekulturen?Den teoretiska modell jag använde mig av byggde på Edward Saids orientalismteori och andra forskares appliceringar av denna på Kina; Eva Blocks modell för tolkningar av bildbegrepp; samt den historiedidaktiska begreppsapparaten inkluderandes historiebruk, historiekultur, historiemedvetande och historieförmedling.Min undersökning visade att den plats Kinas senmoderna historia har beretts i läroböckerna under perioden inte har ökat i någon större utsträckning. Texterna är dock inte längre lika fragmentariskt utspridda, utan placeras i regel alltmer koncentrerat.

Jag har genomfört en textanalys med syftet att studera utveckling och förändring av värdegrund och läroplan i två dokument: Lord Baden-Powells bok Scouting for boys (1908) och ?Bit för bit. Boken om scoutmetoden? (2005) utgiven av Svenska Scoutrådet. Som vetenskaplig litteratur har jag använt mig av läroplansanalys, värdegrundsteori och utdrag ur John Deweys pragmatism.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mån några lärare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan några klassrum med avseende på individualisering samt hur variationerna kunde förstås. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstås ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats där semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lärarnas synsätt och åsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mån som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering på olika sätt och att individualisering skapades i större utsträckning i de klassrum som följde ett eget arbetssätt snarare än de som arbetade med färdigt undervisningsmaterial..

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet.

Under senare tid har förändringar mot ökat elevinflytande genomförts i skolan. Undersökningen syftar till att se hur eget ansvar och inflytande över lärandet fungerar utifrån en pedagogisk modell, TEA. Modellen är införd på en grundskola och studien avser elever i år 9.I teoriavsnittet beskrivs olika sätt att se på lärande och olika möjligheter att utforma lärandesituationer. Undersökningen, som genomförs med hjälp av triangulering (observationer, dagböcker och intervjuer), belyser hur eleverna anser att TEA fungerar.I undersökningen framkommer att det finns stora kontraster mellan teori, skolans mål för TEA och den verklighet som eleverna representerar.Avslutningsvis diskuteras tänkbara anledningar till skillnaderna som framkommer och hur man utifrån resultatet kan utveckla elevernas inflytande och ansvar över lärandesituationen..

Vår avsikt med denna studie var att undersöka förskollärares syn på flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har även velat belysa vilka aspekter som förskollärare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmålet samt andraspråket hos barnen. Detta är en kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är gjorda med tio stycken förskollärare arbetandes på tre olika mångkulturella förskolor. Intervjuresultaten är ställda mot litteraturen men även självbärande då det har visat sig vara svårt att finna litteratur som framhäver hur modersmålsutveckling i förskolan främjas på bästa sätt.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på hur sex döva tonåringars förhållande till skönlitteratur ser ut. Jag har också velat ta reda på vilka faktorer som påverkar dessa döva tonåringars läsning, och om döva romankaraktärer har en inverkan på deras läsupplevelse. Teorin bygger på tidigare forskning om döva och läsning, samt några centrala begrepp från receptionsforskningen. Metoden bygger på kvalitativa intervjuer med samma sex döva tonåringar. Resultatet av undersökningen visar på att döva tonåringar har en allmänt positiv syn på skönlitteratur, men visar också att läsning för dem är mycket förknippad till språkutveckling.

Barn och ungdomar med kognitiva funktionshinder löper större risk att drabbas av sämre tandhälsa än övriga (Gabre, Martinsson och Gahnberg 2001). Det är ett problem som tandhygienister måste vara medvetna om när de i sitt dagliga verk arbetar med patientundervisning. Syftet med denna studie var att beskriva tandhygienistenserfarenheter av patientundervisning för barn och ungdomar med kognitivt funktionshinder. Metoden har bestått av kvalitativa intervjuer med fyra tandhygienister om deras erfarenheter kring patientundervisning, vilka sedan analyserats genom innehållsanalys. Resultatet visar att det krävs förmåga att utstråla trygghet och att vara adaptiv för att patientundervisningen skall ge önskat resultat.

The purpose of this investigation is to examine the extent to which Swedish compulsory school tends to rely upon, and to further reinforce, ideologies that from a theoretical platform of deep ecology can be identified as ?ecologically unsustainable conceptions of reality?. Mainly, this will purport to an examination of the (explicit as well as implicit) prevalence of anthropocenthrism, individualism, ethnocenthrism and rationalism in a) the Swedish National Curriculum; and in b) biology text books. Methodologically, the study makes use of Fairclough´s approach to, and method for, critical discourse analysis (CDA). The main results are that the National Curriculum indeed expresses a high level of individualism, as well as (although to a lesser extent) traces of rationalism and ethnocenthrism.

Syfte: Syftet med studien är att, inom ramen för ett aktionsforskningsprojekt, studera om och hur samverkan mellan skolans elevhälsoteam och den pedagogiska personalen påverkar synen på elevhälsoarbete. Syftet är också att studera om och hur en eventuell förändring av synen får konsekvenser för hur elevhälsoarbetet på skolan utformas.Teoretiska ramar: En av studiens utgångspunkter är reflektion, i betydelsen reflektera över sin egen syn på elevhälsoarbete och vilka konsekvenser denna syn får på förhållningssätt och agerande i den egna verksamheten. Då människan genom reflektion upptäcker och förstår sitt eget förhållningssätt i olika situationer kan reflektionen leda till förändring. Enligt det sociokulturella perspektivet sker lärande genom att människan interagerar med sin omgivning och ständigt tar till sig kunskaper från densamma. I samspel med andra utvecklar människan kunskaper och färdigheter som hon sedan gör till en del av sitt eget tänkande och handlande.

Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv på Språkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv är i huvudsak med avseende på vad pedagogerna har för roll på programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nå kunskapsmålen. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på samtliga Språkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lärarna är väldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet på Språkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det är för lite integration mellan Språkintroduktion-eleverna och resten av skolan.

På Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, är den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett väsentligt inslag i undervisningen. Detta innebär att eleverna under totalt femton veckor förlägger sin utbildning på en arbetsplats. I Gymnasieförordningen går att utläsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men då endast kurser i karaktärsämnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men även lärare och elever, försöka ta reda på om APU-handledaren är den pedagog som kan förväntas från skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute på APU-platserna, men att tendenser tyvärr också pekar på motsatsen.

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta på i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien är av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien är strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts på två förskolor i Skåne, med fyra pedagoger på olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lärarna har många tankar och idéer kring musik.