Sök:

Sökresultat:

2454 Uppsatser om Pedagogiska hjälpinsatser - Sida 65 av 164

Hur ser förskollÀrare och barnskötare pÄ den fysiska miljön i den fria leken : en kvalitativ undersökning ur pedagogperspektiv

Syftet med arbetet Àr att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser pÄ miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet Àr ocksÄ att teckna en bild av hur pedagogerna tÀnker kring miljön, som den tredje pedagogen nÀr det gÀller barn lÀrande utveckling.Jag har anvÀnt mig av litteratur som Àr baserad pÄ forskning och teori om miljön, som har viktig förutsÀttning för barns utveckling. Jag har Àven tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten Àr. NÀr det gÀller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lÀrande. Jag har anvÀnt mig av det sociokulturella perspektivet.

Elever lÀr olika : En kvalitativ studie kring hur lÀrare arbetar individualiserat i undervisningen i Àmnet svenska i Ärskurs 1

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mÄn nÄgra lÀrare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan nÄgra klassrum med avseende pÄ individualisering samt hur variationerna kunde förstÄs. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstÄs ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats dÀr semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lÀrarnas synsÀtt och Äsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mÄn som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering pÄ olika sÀtt och att individualisering skapades i större utstrÀckning i de klassrum som följde ett eget arbetssÀtt snarare Àn de som arbetade med fÀrdigt undervisningsmaterial..

Eget ansvar och inflytande över lÀrandet utifrÄn TEA som pedagogisk modell : Hur fungerar det för eleverna?

Under senare tid har förÀndringar mot ökat elevinflytande genomförts i skolan. Undersökningen syftar till att se hur eget ansvar och inflytande över lÀrandet fungerar utifrÄn en pedagogisk modell, TEA. Modellen Àr införd pÄ en grundskola och studien avser elever i Är 9.I teoriavsnittet beskrivs olika sÀtt att se pÄ lÀrande och olika möjligheter att utforma lÀrandesituationer. Undersökningen, som genomförs med hjÀlp av triangulering (observationer, dagböcker och intervjuer), belyser hur eleverna anser att TEA fungerar.I undersökningen framkommer att det finns stora kontraster mellan teori, skolans mÄl för TEA och den verklighet som eleverna representerar.Avslutningsvis diskuteras tÀnkbara anledningar till skillnaderna som framkommer och hur man utifrÄn resultatet kan utveckla elevernas inflytande och ansvar över lÀrandesituationen..

FörskollÀrares syn pÄ flersprÄksutvecklingen i förskolan. : - En kvalitativ studie om hur pedagoger i förskolan utvecklar barns flersprÄkighet

VÄr avsikt med denna studie var att undersöka förskollÀrares syn pÄ flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Vi har Àven velat belysa vilka aspekter som förskollÀrare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmÄlet samt andrasprÄket hos barnen. Detta Àr en kvalitativ studie innehÄllande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna Àr gjorda med tio stycken förskollÀrare arbetandes pÄ tre olika mÄngkulturella förskolor. Intervjuresultaten Àr stÀllda mot litteraturen men Àven sjÀlvbÀrande dÄ det har visat sig vara svÄrt att finna litteratur som framhÀver hur modersmÄlsutveckling i förskolan frÀmjas pÄ bÀsta sÀtt.

Döva tonÄringar och skönlitteratur

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda pÄ hur sex döva tonÄringars förhÄllande till skönlitteratur ser ut. Jag har ocksÄ velat ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar dessa döva tonÄringars lÀsning, och om döva romankaraktÀrer har en inverkan pÄ deras lÀsupplevelse. Teorin bygger pÄ tidigare forskning om döva och lÀsning, samt nÄgra centrala begrepp frÄn receptionsforskningen. Metoden bygger pÄ kvalitativa intervjuer med samma sex döva tonÄringar. Resultatet av undersökningen visar pÄ att döva tonÄringar har en allmÀnt positiv syn pÄ skönlitteratur, men visar ocksÄ att lÀsning för dem Àr mycket förknippad till sprÄkutveckling.

Tandhygienistens pedagogiska funktion för barn och ungdomar med kognitiva funktionshinder

Barn och ungdomar med kognitiva funktionshinder löper större risk att drabbas av sÀmre tandhÀlsa Àn övriga (Gabre, Martinsson och Gahnberg 2001). Det Àr ett problem som tandhygienister mÄste vara medvetna om nÀr de i sitt dagliga verk arbetar med patientundervisning. Syftet med denna studie var att beskriva tandhygienistenserfarenheter av patientundervisning för barn och ungdomar med kognitivt funktionshinder. Metoden har bestÄtt av kvalitativa intervjuer med fyra tandhygienister om deras erfarenheter kring patientundervisning, vilka sedan analyserats genom innehÄllsanalys. Resultatet visar att det krÀvs förmÄga att utstrÄla trygghet och att vara adaptiv för att patientundervisningen skall ge önskat resultat.

Ideologi, diskurs och miljöetik : - om ideologiska konstruktioner, pedagogiska publikationer och ekologiska komplikationer

The purpose of this investigation is to examine the extent to which Swedish compulsory school tends to rely upon, and to further reinforce, ideologies that from a theoretical platform of deep ecology can be identified as ?ecologically unsustainable conceptions of reality?. Mainly, this will purport to an examination of the (explicit as well as implicit) prevalence of anthropocenthrism, individualism, ethnocenthrism and rationalism in a) the Swedish National Curriculum; and in b) biology text books. Methodologically, the study makes use of FaircloughÂŽs approach to, and method for, critical discourse analysis (CDA). The main results are that the National Curriculum indeed expresses a high level of individualism, as well as (although to a lesser extent) traces of rationalism and ethnocenthrism.

Samverkan för kollektivt lÀrande. Ett aktionsforskningsprojekt med fokus pÄ elevhÀlsa

Syfte: Syftet med studien Àr att, inom ramen för ett aktionsforskningsprojekt, studera om och hur samverkan mellan skolans elevhÀlsoteam och den pedagogiska personalen pÄverkar synen pÄ elevhÀlsoarbete. Syftet Àr ocksÄ att studera om och hur en eventuell förÀndring av synen fÄr konsekvenser för hur elevhÀlsoarbetet pÄ skolan utformas.Teoretiska ramar: En av studiens utgÄngspunkter Àr reflektion, i betydelsen reflektera över sin egen syn pÄ elevhÀlsoarbete och vilka konsekvenser denna syn fÄr pÄ förhÄllningssÀtt och agerande i den egna verksamheten. DÄ mÀnniskan genom reflektion upptÀcker och förstÄr sitt eget förhÄllningssÀtt i olika situationer kan reflektionen leda till förÀndring. Enligt det sociokulturella perspektivet sker lÀrande genom att mÀnniskan interagerar med sin omgivning och stÀndigt tar till sig kunskaper frÄn densamma. I samspel med andra utvecklar mÀnniskan kunskaper och fÀrdigheter som hon sedan gör till en del av sitt eget tÀnkande och handlande.

SprÄkintroduktion : - LÀrares förhÄllningssÀtt till undervisningen och integrationen inom SprÄkintroduktionsprogrammet

Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv pÄ SprÄkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv Àr i huvudsak med avseende pÄ vad pedagogerna har för roll pÄ programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nÄ kunskapsmÄlen. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ samtliga SprÄkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lÀrarna Àr vÀldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet pÄ SprÄkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det Àr för lite integration mellan SprÄkintroduktion-eleverna och resten av skolan.

Är APU-handledaren den förvĂ€ntade pedagogen

PÄ Hotell & restaurangprogrammet likt de flesta yrkesförberedande gymnasieprogram, Àr den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) ett vÀsentligt inslag i undervisningen. Detta innebÀr att eleverna under totalt femton veckor förlÀgger sin utbildning pÄ en arbetsplats. I Gymnasieförordningen gÄr att utlÀsa att APU skall vara en kursplanestyrd utbildning, men dÄ endast kurser i karaktÀrsÀmnen. Mitt syfte med arbetet har varit att genom intervjuer med framförallt APU-handledare, men Àven lÀrare och elever, försöka ta reda pÄ om APU-handledaren Àr den pedagog som kan förvÀntas frÄn skola och elev. Resultatet av undersökningen visar att det oftast sker mycket god undervisning och pedagogik ute pÄ APU-platserna, men att tendenser tyvÀrr ocksÄ pekar pÄ motsatsen.

Musik i förskolan : lÀrares upplevelser av möjligheter och hinder vid planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans pedagogiska verksamhet

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta pÄ i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien Àr av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien Àr strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ förskolor i SkÄne, med fyra pedagoger pÄ olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lÀrarna har mÄnga tankar och idéer kring musik.

Responsgrupper i den pedagogiska praktiken : lÀrares instÀllning till responsgrupper i skrivundervisningen

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka och analysera lÀrares uppfattning av responsgrupper i skrivundervisningen i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. Metoden för undersökningen Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer. Resultatet visar att alla lÀrare har haft kontakt med arbetssÀttet i sin utbildning. Uppfattningarna av responsgrupper skiljer sig emellertid Ät mellan lÀrare. Det framgÄr att responsgrupper Àr ett etablerat arbetssÀtt för hÀlften av lÀrarna i studien.

Dubbla speglingar

Begreppet mÀstarlÀra förekommer sÀllan i den pedagogiska debatten. Med den stundande gymnasiereformen har begreppet Äter aktualiserats. Danspedagogik Àr inte heller ett hett Àmne men sedan lpf94 infördes har det funnit som Àmne inom gymnasieskolan. Observation och imitation Àr begrepp som Äterkommer inom bÄde ÀmnesomrÄdena. Finns det fler kopplingar mellan mÀstarlÀra och dansundervisning? MÀstarlÀra Àr stark förknippat med utbildning inom hantverksyrkena.

Tobaksbolagen och CSR

Studiens syfte Àr att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning pÄ vÄrd och omsorg resonerar kring sina förutsÀttningar att pÄverka arbetsmiljön och arbetsglÀdjen. I organisationen har det under de sista Ären skett stora omorganisationer och förÀndringar som medför en kÀnsla av oro och osÀkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet stÄr inför stora utmaningar som innebÀr ett hÄrdare arbetsklimat med andra villkor som sÀtter press pÄ mÀnniskan. Konsekvenserna av de stÀndiga förÀndringar och pÄfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försÀmrad arbetsmiljö och sÀmre anstÀllningsvillkor. Det Àr dÀrför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, sÄ ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framÄt.

"Va' fan - det Àr ju bara ett bildspel!" : om digitalt berÀttande och lÀrande

Mina frÄgestÀllningar i denna undersökning har varit Vad kan arbete med digitalt berÀttande i nÄgra olika pedagogiska sammanhang innebÀra? Vad krÀvs för att digitala berÀttelser ska skapa förutsÀttningar för lÀrande i skolan?Bakgrunden till mitt intresse för digitalt berÀttande grundar sig i min egen erfarenhet frÄn en workshop i digitalt berÀttande som Kulturskolan Stockholm genomförde 2006 i projektet 1000 unga berÀttar. Jag upplevde vÀldigt starkt att denna metod kunde vara mycket anvÀndbar i skolan. Mitt arbete har en pedagogiskt didaktisk inriktning och syftar till att förstÄ vad digitala berÀttelser faktiskt kan tillföra arbetet i skolan och framförallt till allt att kartlÀgga möjligheter och begrÀnsningar i förhÄllande till lÀroprocessen.I mitt intresse har ocksÄ varit att fördjupa min förstÄelse av vad begrepp som det vidgade textbegreppet och digital kompetens kan innebÀra i skolans praktik genom att sÀtta dem i relation till digitala berÀttelser. Undersökningen har haft sin bas i Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik, som bygger pÄ hur vi genom narrativ aktivitet och kommunikation konstruerar förstÄelsen av oss sjÀlva och vÄr omvÀrld, och som ocksÄ betonar reflexionens betydelse för utveckling.Jag har tittat pÄ hur det ursprungliga digital storytelling-konceptet Àr konstruerat och hur denna struktur modifierats till digitalt berÀttande i svenska pedagogiska sammanhang.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->