Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger från tre olika förskolor, både på småbarnsavdelningar och på syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmäter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende på barns tillgångar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lärande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges på pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrån. Den belyser även miljöaspekten utifrån olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar på att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrån de resurser som finns tillgängliga för att få den subjektiva miljön i verksamheten.

Syftet med studien är att utifrån fritidspedagogernas beskrivningar undersöka hur de fysiska inomhusmiljöerna är utformade på sex fritidshem. Första frågeställningen är hur beskriver fritidspedagoger att den fysiska inomhusmiljön är utformad på deras fritidshem? Den andra är vilka pedagogiska ställningstaganden ligger till grund för utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Den tredje frågeställningen är vad beskriver fritidspedagogerna att de vill ändra på i den fysiska inomhusmiljön på deras fritidshem?Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkten för studien. Det sociokulturella perspektivet belyser att barnen utvecklas och lär sig i den kontext de befinner sig i och med hjälp av stödstrukturer. Fritidspedagogerna kan utforma stödstrukturerna på fritidshemmen genom att exempelvis ha material tillgängligt för barnen så att barnen själva kan ta från materialet.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om rektors ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.

Bakgrund: Vi har valt att skriva om läxor eftersom det är en viktig del i skolans pedagogiska arbete. Trots detta finns det lite forskning på området. Läxor är ett ständigt aktuellt ämne som diskuteras bland föräldrar, pedagoger, elever och andra intresserade i samhället. Syfte: Vårt syfte har varit att undersöka föräldrars och pedagogers uppfattningar om läxornas betydelse och vilken pedagogisk betydelse det har för inlärningen i grundskolans tidigare år. Vi ville även studera vilken samverkan som sker mellan hem och skola.

Följande studie har sin utgångspunkt i en större organisation inom förskolan. Syftet är att analysera hur begreppet kvalitet konstrueras i förskolans styrdokument och av förskolechefer verksamma i en organisation där pedagogisk dokumentation används som ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet. Avsikten är också att undersöka eventuella följder användningen av verktyget har för hur kvalitet konstrueras och implikationer för hur ledningen av det systematiska kvalitetsarbetet genomförs. Studien speglar ett specifikt fall och de huvudsakliga stegen är att med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursteori och uppsatsens frågeställningar undersöka hur kvalitet konstrueras i det aktuella fallet. Resultatet visar att användningen av pedagogisk dokumentation som verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet får följder för hur kvalitet konstrueras och att de olika betydelser av kvalitet som konstitueras får följder för hur det systematiska kvalitetsarbetet konstrueras, leds och genomförs i organisationen.

Syftet med den här studien är att synliggöra hur BTI-metoden används i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sätta det i relation till förskolans och förskoleklassens läroplan och gällande skollag. Syftet är också att få en förståelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan påverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat på tidigare studier som gjorts kring användandet av BTI men det finns väldigt lite forskning på det här området. De teoretiska utgångspunkterna består av Skinners teori operant betingning som kommer från behaviorismen och den sätter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hälsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan få för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjälp av dessa teorier och vår empiri.

Yrkeslärare har som uppgift att arbeta med att förmedla sin kunskap om branschen så att elever ges möjlighet att utföra hantverket. De har också en pedagogisk roll för att kunna lära ut och undervisa i hantverket. Programmålen betonar aspekter som handlar om förmåga att kunna utföra yrket. Hur hanterar yrkeslärarna sina dubbla yrkesroller, upplever de att de har dubbla yrkesroller? Studiens syfte är att undersöka vilka kompetenser yrkeslärare i Hotell ? och restaurangprogrammet upplever betydelsefulla för att bli en professionell yrkeslärare.

Emelie Ek (2009): Kvalitet i förskolan ? en studie om föräldrainverkan ur pedagogperspektiv.Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.

AbstraktDet här arbetet grundar sig på en fallstudie utförd på en Reggio Emilia inspirerad förskola. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger arbetar med matematik genom estetiska lärprocesser inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Som bas för studien har vi använt läroplan för förskolan, Lpfö98 (skolverket, 2010) och teorier som berör matematik, estetiska lärprocesser samt didaktik. De metoder vi har använt i syfte att besvara våra problemformuleringar är kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har genomförts med fyra pedagoger varav en även har ett utökat ansvar som ateljerista. Denna roll har en betydelsefull inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi.

The main purpose of this thesis is to examine upper secondary school teachers? views of their students? information seeking practices and their perspectives on consider the concept of information literary. The theoretical framework consists of a sociocultural perspective and the empirical material has been collected through interviews with six upper secondary school teachers. The material is analyzed phenomenographically and revealed three practices. Social science teachers consider the library and librarian to be valuable resources for students? information seeking, particularly in view of information overload in society today.

I denna systematiska litteraturstudie analyseras och beskrivs sjuksköterskans förebyggande(prevention), undervisande och rådgivande funktion i att stödja (promotion) patienter medsjukdomen diabetes typ 2 och i att förhindra (protection) att komplikationer uppstår. I Sverigefinns cirka 365 000 personer som har en diagnostiserad diabetes typ 2 och ungefär lika mångaberäknas ha sjukdomen oupptäckt och odiagnostiserad. Förekomsten av diabetes ökarlavinartat i hela världen just nu. Ökningen kommer att få stora hälsoekonomiska konsekvenserför olika länders sjukvård och samhällen. Då diabetes är en kronisk livslång sjukdom krävsdet i framtiden ökade kunskaper för att möta den utmaning som den pågående utbredningenav sjukdomen utgör.Syftet med denna studie var att söka kunskap utifrån aktuell forskning mellan åren 2005-2009om sjuksköterskans undervisande och rådgivande funktion angående egenvård i samband meddiabetes typ 2, hur uppkomst av fotsår förhindras samt undervisningens effekter.Datamaterialet (10 inkluderade studier) analyserades och sammanställdes.Studiens resultat visade att undervisning i egenvård inte är patient eller individbaserad, attfotkomplikationer inte förebyggs tillräckligt, att det föreligger starkt samband mellanutbildning och livskvalitet samt att sjuksköterskan behöver öka sin pedagogiska kompetens..

Learning study (LS) och Variationsteorin representerar ett nytt sätt att se på barns lärande,vilket kan ge förskollärare redskap för hur det pedagogiska arbetet kan organiseras kring ettvisst innehåll. Betydelsen av att definiera lärandeobjekt lyfts fram och därmed även detintentionella lärandet, dvs. att klargöra vad barnen ska ges möjlighet att lära. Syftet är attutifrån ett LS-projekt studera om och i så fall på vilket sätt Variationsteorin kan bidra till attskapa goda förutsättningar för lärande i förskolan. Resultatet av ett LS-projekt analyserasmed fokus på förskolebarns lärande i betydelsen kvalitativa förändringar i barns sätt attbeskriva lärandeobjektet - Vad är en skugga?Resultatet visar att LS-modellen och Variationsteorin fungerar väl som pedagogiska redskap iförskolan.

Syftet med vår undersökning är att skapa en utökad förståelse för hur montessoripedagogiken bidrar till barns psykosociala utveckling. För att undersöka vår huvudfråga, hur montessoripedagoger bemöter barns vilja, har vi genomfört en kvalitativ undersökning på montessoriförskolor i Halland. Vårt insamlade empiriska material, av intervjuer och observationer, visar att det som utmärker montessori som pedagogisk inriktning är att barnet är i centrum och att pedagogerna står tillbaka med sin egen auktoritet för att inte hindra barnets spontana aktivitet. Pedagogerna använder sig också av olika pedagogiska handlingar för att stimulera att barnen får frihet under ansvar. Utkomsten av de pedagogiska handlingarna har betydelse för barnens psykosociala utveckling då de bidrar till att utveckla självmedvetenhet, en förmåga att reagera och agera med hänsyn till både sig själv och andra.

Det har gjorts mycket forskning på pedagogiska datorspel och hur de kan användas i undervisning.Den här studien har försökt sammanfatta och sammanställa detta till en modell för hur datorspelkan utforskas och analyseras anpassat till verksamheten. Syftet med studien är således: Attutmejsla ett ramverk för pedagoger för högre åldrar, som kan hjälpa till att avgöra hur bra olikadatorspel (underhållningsspel och pedagogiska spel) skulle kunna fungera i verksamheten.Två strategispel med inriktning mot historia har analyserats, Age of Empires 3 och MakingHistory: The Calm and the Storm. Spelen har spelats och sedan analyserats utifrån RETAINmodellen.De har därefters spelats av fyra elever som har observerats, vilket har gett insyn i vilkaaspekter som är viktiga att titta på som pedagog vid analys av datorspel.Resultatet mynnar ut i ett antal olika kategorier och frågor som kan hjälpa till vid analys av ettdatorspel som ev. kan användas i undervisning. Vad spelet har för fokus, lärande ellerunderhållning? Vad spelet har för relevans till undervisningen? Hur har det akademiska materialetinkorporerats i spelet? I vilken kontext ska spelet spelas? Hur ska man tillämpa de kunskaper somspelet ger? Kan spelet verka motiverande och hur mycket tid och resurser måste läggas på spelet isin helhet? Detta ramverk är förhoppningsvis så pass konkreta och lättförståeliga att de kananvändas av en pedagog i verksamhet för att avgöra hur bra ett datorspel kan inkorporeras i enverksamhet..

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om och i så fall hur förskollärare arbetar med dans och drama i en mindre stad i västerbottens inland eftersom dans och drama nämns i läroplanen för förskolan (utbildningsdepartementet, 1998).