Gott snack ? en kulturanalys i jakten på det pedagogiska samtalet är författat av Sebastian Aggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats i skolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtalet mellan lärare. Med kulturanalytiska metoder granskas samverkansformer och det kollegiala samarbetet på en grundskola i Skåne. Utifrån teorier av framförallt Andy Hargreaves och Gunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbärare; kommunen, rektorn och lärarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriska materialet.

Vårt syfte var att beskriva, kritiskt granska samt dra slutsatser över vilka pedagogiska strategier det finns att tillämpa vid en AD/HD-diagnos. Detta för att skapa en god utvecklings- och lärandemiljö i klassrummet. I bakgrunden behandlas tidigare forskning, historik och viktiga begrepp inom området. Olika perspektiv belyses, både pedagogiskt och samhällskritiskt, kring diagnosen AD/HD. Kapitlet avslutas med pedagogiska strategier och miljöns betydelse för en god utvecklings- och lärandemiljö i klassrummet.

Vårt syfte med undersökningen är att få en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhållningssätt och vad det betyder för lärandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger på den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle få en så klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: Vårt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fått större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten är inte så tidsstyrd.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns en relation mellan kvalitetsredovisningarnas resultat och rektors pedagogiska ledarskap. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer som metod och analyserade intervjuerna i tre steg genom att använda en modell "Lärstegen" som raster för att söka finna vilken nivå rektor låg i sin reflektion över kvalitetsredovisningar och det pedagogiska ledarskapet. Därefter sökte jag i min analys relationer mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet genom att använda en ledarskapsmodell över pedagogiskt ledarskap, för att sedan, som sista steg, tolka resultatet utifrån de utsagor rektor lämnat och söka efter utsagor som påvisar att rektors reflektion över det egna ledarskapet har lett till någon form av handling i, eller efter, kvalitetsredovisningarna. Mitt resultat visar att det finns en relation mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet hos de rektorer som ligger på den femte och högsta av de nivåer som finns i " Lärstegen", samt att relationen saknas på de två lägre förekommande nivåerna..

Vår studie handlar om pedagogers uppfattningar om hur arbetet kring barn/elever som blir utsatta för sexuella övergrepp går till i den pedagogiska verksamheten. Vi har ställt tre forskningsfrågor: Hur kan pedagoger medvetet arbeta förebyggande i den pedagogiska verksamheten när det gäller barn som utnyttjas sexuellt, enligt pedagogerna? Hur upptäcks tecken på sexuella övergrepp enligt pedagogerna? Hur går arbetet vidare i den pedagogiska verksamheten efter eventuell upptäckt på sexuellt övergrepp, enligt pedagogerna? Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie. Intervjupersonerna var sju pedagoger i olika verksamhetsformer. Det vi kom fram till var att många av de pedagoger vi intervjuade ansåg att de inte hade nog med kunskap för att kunna tyda tecken hos barn som blir sexuellt utnyttjade.

Detta examensarbete är en studie i Reggio Emilia - inspirerade förskolors fysiska pedagogiska inomhusmiljöer. Syftet med arbetet är att utveckla förståelse vad som ligger till grund för den pedagogiska miljöns utformning. Min undersökningsmetod har varit kvalitativa intervjuer med fyra förskolelärare från olika förskolor samt observationer och dokumentation av förskolornas inre miljöer. Det insamlade materialet ligger till grund för en gestaltning i form av en målning. I en analys av målningen kopplar jag bilden till de faktorer och tankar som jag i min undersökning funnit relevanta avseende den pedagogiska miljöns utformning.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

Syftet med vår studie var att nå förståelse av vad som avses med pedagogiska verktyg i lärares arbete med elever i socioemotionella svårigheter.För att kunna nå en förståelse använde vi oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade fyra lärare i skolår 1-3 om hur de väljer och motiverar arbetssätt och innehåll i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter.Vårt resultat visar att kommunikationen är ett viktigt pedagogiskt verktyg i samverkan med kollegor och föräldrar i arbetet med elever i socioemotionella svårigheter. Lärarna i vår studie ansåg också att förmågan till samspel är av stor betydelse för att kunna skapa bra förutsättningar för dessa elever. Resultatet visar också att några lärare upplever att de saknar pedagogiska verktyg efter avslutad lärarutbildning. Andra upplever att de har verktyg men saknar ?mandat? för att använda dem..

Syftet med vår undersökning har varit att undersöka hur högläsning kan användas i det pedagogiska arbetet i förskolan och hur förskollärare i den aktuella studien tänker om högläsningen som en språkstimulerande aktivitet. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur kan högläsning användas i det pedagogiska arbetet i förskolan? Vilka föreställningar kan pedagoger i förskolan ha om högläsning som en språkstimulerande aktivitet? För att få svar på dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod. Undersökningen bygger på svar vi fått när vi intervjuat fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna har en gemensam uppfattning om att högläsning är betydelsefull för bland annat barns språkutveckling men att tid och resurser gör att den inte prioriteras.  .

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärare och barnskötares uppfattningar om betydelsen av barngruppens storlek för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Studien bygger på intervjuer av sju förskollärare och fem barnskötare i fem olika kommuner i Skåne. Teoretiskt utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv, avsett att skapa en tydlig bild av hur förskollärare och barnskötare tänker kring arbetet i större barngrupper och hur barnen får möjlighet att utvecklas enskilt och i samspel med andra. Resultatet visar på att barngruppens storlek inte är det enda som har betydelse i den pedagogiska verksamheten utan att det är flera bakomliggande faktorer som spelar roll i hur arbetet fungerar. Vidare visar också resultatet på att det inte har någon betydelse för vilken utbildning en person har vad gäller att kunna svara på frågor kring den pedagogiska verksamheten..

Syftet med följande arbete är att undersöka hur några gymnasielärare och gymnasietjejer resonerar kring hur lärare kan höja tjejers självkänsla. Arbetet innehåller en litteraturgenomgång om olika pedagogiska metoder som kan användas av lärare för att höja elevers självkänsla. Genom att intervjua gymnasielärare och gymnasietjejer ville vi undersöka hur dessa personer reflekterade över de pedagogiska metoder lärare använder eller skulle kunna använda för att höja tjejers självkänsla. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att lärarna och tjejerna såg möjligheter för lärare att använda sig av olika pedagogiska metoder för att höja tjejers självkänsla. I resultatet framkom det även att det finns vissa svårigheter vilka kan hindra lärarna i arbetet.

Uppsatsen beskriver varför lärare använder datorn i undervisningen och vilka hinder som finns för användandet. Den beskriver också vilka syften lärare har när de använder pedagogiska program och varför de inte använder pedagogiska program. Studien har genomförts i två delar. Dels en kvantitativ undersökning med enkäter riktade till lärare i Linköpings kommun, och dels en kvalitativ undersökning med intervjuer av lärare. Av undersökningens resultat framgår att datorn används mest till ordbehandling följt av Internetanvändning och pedagogiska program.

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet är grunden i förskolan. Tempus är det system vår studie kommer att handla om. Tempus är ett system för schemaläggning på förskola och fritidshem. På Tempus hemsida kan man läsa kommentarer från förskollärare, föräldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Abstract Fridh, Emma & Ohlsson, Ann-Sofie (2009). Kroppsspråkets pedagogiska funktion. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Detta examensarbete handlar om hur fyra pedagoger använder och talar om kroppsspråket och dess pedagogiska funktion i förskolan. Tidigare forsknings kring pedagogers kroppsspråk finns inom skolan och då övervägande i de högre åldrarna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar det pedagogiska samtalet i klassrummet samt dess betydelse för lärande. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre formellt utbildade grundskollärare. Detta med intentionen att få undersökningens frågeställningarbesvarade. Frågeställningarna innefattar i huvudsak hur lärare i det pedagogiska samtalet uppfattar den egna rollen och elevernas roll samt lärande för både lärare och elev i det samma. Resultatet visar att det pedagogiska samtalet används på ett medvetet sätt eftersom detta slag av kommunikation tillåter elever att lära utifrån den egna kunskapsnivån.