Syftet med detta utvecklingssarbete har varit att undersöka hur elevernas attityder till matematikämnet förändras om undervisningen genomförs med högre grad av nivå- och perspektivväxling än lärobokens framställning och med ett ökat inslaget av problem hämtade ur en för eleven konkret verklighet. Den pedagogiska iden vilar på tankegångar inom ramarna för konstruktivismen. Arbetet genomfördes i två olika klasser vid teknikprogrammet, i årskurs 1 och 2, på en gymnasieskola i Norrbotten under 8 veckor vårterminen 2003. Elevernas attitydförändring bedömdes med likadana enkäter vid inledning och avslutande av den pedagogiska försöksperioden, och genom observationer och samtal under försökets gång. Resultatet indikerar att det ökade inslaget av verklighetsanknytning hade positiva effekter på elevernas attityd.

Vårt examensarbete handlar om ett förändringsarbete där sex förskolor går från individuella utvecklingsplaner till att använda pedagogisk dokumentation. Syftet och frågeställningen är inriktade på att studera hur pedagoger från förskolorna yttrar sig om individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Den tidigare forskning som vi valt att anknyta till är den etiska aspekten på pedagogisk dokumentation, ett förändringsarbete där den pedagogiska dokumentationen är central, individuella utvecklingsplaner i fyra olika kommuner och internationell forskning om individuella utvecklingsplaner i Finland. Vi intervjuade sex pedagoger som i sin tur representerade varje förskola. Vårt resultat visar att vår undersökningsgrupp överlag är negativa till att använda den individuella utbildningsplanen i förskolan.

Studien handlar om hur och vad pedagoger i förskoleklass gör för att synliggöra barnet i den pedagogiska samlingen och hur detta är kopplat till lärandet, samt vilken effekt pedagogernas olika metoder kan få på barnens läroprocess. Syftet i studien är att diskutera och beskriva dessa problemområden. Denna studie är utförd i tre olika förskoleklasser, med två pedagoger från varje klass. Ett kort historisktperspektiv av hur och vad samlingen haft och har för roll i skolansvärld presenteras i början och sedan förtsätter studien med att lyfta barnets interaktion i samlingen, vad barn lär sig i samlingen,att synliggöra barnen i det pedagogeiska arbetet, pedagogens roll, pedagogers fokus på barnens lärande och förankring i styrdokument. Sedan presenteras den kvalitativ undersökningen vilket är utförd genom intervjuer och observationer.

Studien syftar till att belysa faktorer som kan påverka de möten som sker inom svenska sprutbytesprogram. Utöver målet med att minska smittspridning av blodsjukdomar ska sprutbytesprogrammen vara en kontaktskapande arena där deltagarna motiveras till vård och behandling. Den metodologiska utgångspunkten är en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre sprutbytesprogram har besökts och två stycken respondenter på varje verksamhet har intervjuats. Resultatet undersöks tillsammans med Wrights teorier om punktuella och relationella pedagogiska möten.

Hur förhåller pedagoger sig till den pedagogiska dokumentationen?.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka 3-5 åringars förmåga att utveckla sin förståelse för vattnets väg till kranen genom med en pedagogisk aktivitet. Genom den pedagogiska aktiviteten gavs barnen möjlighet att färdas genom vattensystemet med sina kroppar och sinnen, från sjön till kranen. För att kartlägga hur barnens förståelse utvecklats genomfördes kvalitativa intervjuer före och efter den pedagogiska aktiviteten.Jämförelsen mellan resultaten av förintervjuerna och uppföljningsintervjuerna pekar på en tydlig utveckling av barnens förståelse av vattnets väg till kranen, som ett tekniskt system. Flera av barnen utvecklade sin förståelse för att vårt hushållsvatten måste genomgå en reningsprocess, färdas genom olika komponenter i vattensystemet och rör innan det slutligen når kranen och kan förtäras..

Bakgrund: Vår vetenskapsteori utgår ifrån Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet.Syfte: Att undersöka om lärare i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och vilka effekter de anser att det får för eleverna. Vår frågeställning är:Använder sig lärare av estetisk verksamhet i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet och vad anser de intervjuade lärarna att estetisk verksamhet bidrar till för eleverna? Metod: Vi använde oss av en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografin, i form av intervjuer med sex lärare. Analysering skedde genom kategorisering.Resultat: Samtliga av de intervjuade lärarna använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och de anser att det bidrar till mycket för eleverna. De kategorier som lärarna anser att eleverna utvecklar är fantasi och kreativitet, social kompetens, självförtroende och självkänsla samt lustfylldhet..

I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vad lärare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts är samtalsintervjuer som genomförts med sju lärare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lärarna benämner sin utomhusverksamhet på olika vis, men att det finns en medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebär. Den stora skillnaden är att lärarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lärarna på I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det.

Med utgångspunkt från svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning på att höja matematiklärares didaktiska kunskaper, ansåg vi att vi behövde stärka våra kunskaper kring matematisk didaktik för att på så sätt stimulera våra framtida elevers inlärning i ämnet. För att få svar på vår frågeställning har vi utgått från relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lärarenkäter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lärarna vi observerat använt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. Utifrån våra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrån våra två huvudfrågor. Utifrån våra erfarenheter från vår undersökning diskuterade vi vårt resultat i en slutsats. Där kom vi fram till att genom att låta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lärandet..

Lärares uppfattning om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande. Teachers opinion about children's play in the nursery school and the plays importance for children's learning Syftet med denna uppsats är att beskriva hur förskollärare på förskolor med olika pedagogiska inriktningar resonerar kring barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande. Detta för att belysa om det har någon betydelse vilken pedagogisk inriktning läraren arbetar inom eller uppfattningarna är desamma. Vad har lärarna på de olika förskolorna för uppfattning när det gäller: A. Lekens egenvärde i barns vardag? B. Lekens betydelse för barns lärande? Leken har blivit ett stort och intressant ämne, både inom forskningen och inom läraryrket. I läroplanen har leken fått en stor plats, vilket innebär att lärarna får mer ansvar ute i förskolorna. I leken utvecklar barn bland annat sin identitet, sociala kompetenser, sin motorik och sitt språk.

ABSTRAKTLinnéuniversitetet, VäxjöInstitutionen för pedagogikPedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheter, Examensarbete 15hp Titel                                    Pedagogiskt ledarskap med fokus på mjuka färdigheterFörfattare                          Lena Hansson och Ann-Sophie HelgessonHandledare                        Stefan SellbjerDatum                                Juni 2015Antal sidor                        30 Nyckelord: Mjuka och hårda färdigheter, social kompetens, framgångsfaktor, påverkan, erfarenhet, pedagogiskt ledarskap Syftet med studien är att undersöka sex stycken ledares förståelse av mjuka färdigheter i det pedagogiska ledarskapet. Studien är baserad på en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor och standardisering, analysformen är dataanalys med deduktiv ansats och hermeneutiskt synsätt. Frågeställningar är: Hur beskriver ledare de mjuka färdigheterna i sitt pedagogiska ledarskap?Upplever ledarna att deras mjuka färdigheter har varit framgångsfaktorer i deras ledarskap? Resultatet presenteras utifrån sex valda teman (kommunikation, bemötande, social kompetens, integritet, flexibilitet, personlig erfarenhet) och analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier. Resultatet är att det har betydelse vilka mjuka färdigheter man har som ledare, som är avgörande för hur man ska lyckas med sitt pedagogiska ledarskap.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkten är att konkretisera IKTs artefakter, så som datorer och interaktiva skrivtavlor av både lärare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vårt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervägande använder datorn till att skriva med i skolan, men även att söka information för att få mer kunskap. Det framkommer även att det är förnuftigt att låta elever använda datorer i tidig ålder för att bli förtrogen med den, då datorn används genom hela skolgången.

SyfteSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare använder sig av pedagogisk dokumentation i förskolan samt vad de har för syfte med den pedagogiska dokumentationen.För att uppnå syftet med uppsatsen användes två frågeställningar, Hur arbetar fyra förskollärare med pedagogisk dokumentation och Varför och för vems skull används pedagogisk dokumentation?MetodEn metod i form av ostrukturerade intervjufrågor användes. Totalt intervjuades fyra kvinnliga förskollärare som varit verksamma inom förskolan mellan 5 och 29 år.ResultatSamtliga förskollärare använde sig av pedagogisk dokumentation, men med olika tillvägagångssätt. Den vanligast förekommande dokumentationsformen var enligt portfoliometoden, även där med olika tillvägagångssätt.Beträffande varför och för vems skull förskollärarna använde sig av pedagogisk dokumentation varierade svaren. Två av förskollärarna ansåg att det i första hand var för barnen skull och de andra två tyckte att den pedagogiska dokumentationen var till för pedagogerna i första hand.Nyckelbegrepp: pedagogisk dokumentation, portfolio, förskola, förskollärare.

Reggio Emilia inspirerad förskola med rum mellan tak och golv..

Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten.Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin..