Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka om lärarna i idrott och hälsa känner behov av fortbildning för att lyckas bättre i arbetet med hur de individuella utvecklingsplanerna ska formuleras i dagens skola. För att uppfylla syftet kommer följande frågeställningar att vara i fokus:- Hur lyckas lärarna i idrott och hälsa med arbetet med de individuella utvecklingsplanerna?- Vilka fördelar lyfter lärarna i idrott och hälsa fram då det gäller arbetet med IUP?- Vari ligger svårigheterna i arbetet med IUP för lärarna i idrott och hälsa?MetodDenna studie är en kvalitativ intervjustudie av fyra lärare i idrott och hälsa. Målgruppen var lärare i idrott och hälsa som arbetar i år 1-6. De valdes för att flera av dem kanske inte har någon tidigare erfarenhet av bedömningar (betyg) mm, då det i år 1-6 inte finns betyg.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur medvetna föräldrar på sju förskolor är om det pedagogiska arbetet i förskolan. Vi vill också ta reda på hur deras möjlighet till inflytande och delaktighet ser ut.Våra frågeställningar är:? Känner föräldrarna till att det finns en läroplan för förskolan?? Synliggör personalen det pedagogiska arbetet för föräldrarna?? Är föräldrarna nöjda med det pedagogiska arbetet i förskolan?? Känner föräldrarna till vilka möjligheter de har att vara med och påverka förskolans pedagogiska arbete?Vi har använt oss av enkäter riktade till föräldrar och personal för att få svar på våra frågeställningar. I undersökningen deltog 73 föräldrar och 35 personal. Resultaten visar att majoriteten av föräldrarna är medvetna om förskolans läroplan men att de inte är särskilt delaktiga när det kommer till att påverka det pedagogiska arbetet.

Det pågår ständigt diskussioner om den senaste läroplanen. Frågor som berör mig mest är:vilken ställning jag ska inta i dessa debatter, hur jag kan argumentera mitt val och finns detnågot samspel mellan de praktiska (lärarnas) och teoretiska (läroplanen) överväganden. Dåhar jag bestämt mig att ägna faktabaserade delen av uppsatsen åt studierna av studentlitteratursom på olika sätt berör ämnet, styrdokument, tidigare forskning, samt tidningsartiklar. Jagville veta hur skolväsenden utvecklades i Sverige, vilka teorier och riktningar ligger i grundenpå olika pedagogiska synen på undervisning och kunskapens natur.Jag har inriktat mig på läxor för att undersöka det rådande pedagogiska synsättet. Det var ettsätt (genom att visa hur hemläxan behandlas) att identifiera och synliggöra de problem somskolan brottas med.

Abstract Julia Necevska (2013). Talet om barn och barns lärande i samspel. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie har varit att undersöka diskurser kring barns lärande som framträder i samband med pedagogisk dokumentation. I anslutning till syftet har jag formulerat följande frågeställning: Hur ser ?talet om? barn och barns lärande ut? Vilka barn framträder i arbetet med pedagogisk dokumentation? Studien är inspirerad av diskursanalytisk teori och metod, vilket innebär att jag har försökt hitta mönster i informanternas sätt att tala i arbetet med pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger på intervjuer, observationer, Pedagogiska diskussioner och texter gjorda lärare i samband med den pedagogiska dokumentationen från tre olika förskolor. Resultatet visar att lärarna, både genom tal och genom handling, talar om barnen utifrån tre olika diskurser i samband med pedagogisk dokumentation.

Genom detta examensarbete har ett webbaserat system utvecklats för hantering av ämnesinriktade diskussioner i realtid. Systemets funktioner skapades med hjälp av PHP som ett serverspråk medan JavaScript användes som ett klientspråk. HTML och CSS användes för att skapa systemet grafiska gränssnitt. Samt att datalagring uppnåddes med hjälp av en MySQL-databas. Författaren använde sig av olika verktyg för att utveckla systemet.

Elevperspektivet på den pedagogiska planeringen för elever i grundskolan är ett område som är relativt outforskat. Denna studie syftar till att få en djupare förståelse om elevers uppfattningar och användande av den pedagogiska planeringen i ämnet engelska. Studien genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv, dvs. vår syn på lärande är att det sker i samverkan med andra. Empirin har samlats in dels genom enkäter och dels genom kvalitativa intervjuer.

Syftet med undersökningen är att på en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser får detta för barnens lek och skapande. För att ta reda på detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjälp av kort på avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda på detta. Eftersom många saker finns utom barnens räckhåll och de inte får använda alla material hur de vill begränsas deras skapande och lek.

Vårt examensarbete handlar om det pedagogiska ledarskapets kommunikativa funktion. Syftet med vårt examensarbete är att få kännedom om den kommunikativa funktionens betydelse för det pedagogiska ledarskapet. Då kommunikation och ledarskap är omfattande begrepp har vi valt att koncentrera oss på delar som vi anser vara relevanta för vårt arbete. Vår tyngdpunkt i examensarbetet ligger på kommunikationen.I teorin behandlar vi det pedagogiska ledarskapet i liten skala. Efter detta redovisar vi olika former av kommunikation som olika kommunikationsprocesser, kommunikationens betydelse och förutsättningar för kommunikation.

Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som är utmärkande för särskolepedagogiken och vilka pedagogiska teorier den bygger på, utifrån personalens perspektiv. I denna rapport presenteras resultatet från en kvantitativ studie, genomförd som en enkätundersökning. I studien deltog 57 personal från särskolan i ett län. Den insamlade datan har analyserats utifrån en kvalitativ ansats. Resultatet ställs mot tidigare forskning om särskolepedagogik.

Sverige är, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmåltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att många av oss har en relation till skolmåltiden. Måltiden ska vara näringsriktig, men ska även fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas därför för den pedagogiska måltiden. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärare och elever i grundskolans tidigare år kan tänkas uppfatta den s.k. pedagogiska måltiden.

Systemförvaltning kostar mycket pengar och det är därför viktigt att den fortgår utan att konflikter försvårar arbetet. För att minska risken för konflikter när systemförvaltning skall ske bör diskussioner äga rum. Diskussionerna skall äga rum mellan de två organisationerna som är inblandade i systemförvaltningen, dels kunden, de som använder systemet, dels leverantören som utför systemförvaltningen. Dessa diskussioner bör avslutas med ett avtal som skall ligga till grund för uppföljning samt att styra upp konflikter om det trots diskussionerna uppstår konflikter. I de fall sådana här diskussioner skall äga rum för en anvädndarmiljö där flera personer använder samma datorer finns det frågeställningar som är viktiga att diskutera innan avtal skall skrivas mellan kund och leverantör..

Syftet med denna studie var att undersöka det pedagogiska förhållningssättet i ett professionellt sammanhang. Detta gjordes genom att fokusera på sjuksköterskors upplevelser och tolkningar av samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal på barnavårdscentral. Följande frågeställningar undersöktes: Hur gestaltade sjuksköterskorna samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal? Vad sa detta om hennes pedagogiska förhållningssätt? Studiens teoretiska ram var fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och hermeneutik. Intervjuer med fokus på berättande genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetade med barnhälsovård.

Syftet med min studie är att se hur lärare arbetar med elever som har dyslexi med anknytning till skönlitterär läsning. Studien är en fördjupning i vad motivation är och hur lärare kan arbeta med hjälp av sina pedagogiska verktyg till att uppnå målet att motivera till läsning. Tre djupgående intervjuer står i fokus i uppsatsen som visar hur det kan se ut ute i skolverksamheten. Mina frågeställningar som ligger till grund för arbetet är: hur motiverar svensklärarna elever med dyslexi till att ägna sig åt skönlitterär läsning? och hur kan lärare utveckla sitt lärarskap för att skapa en trygg och intresseväckande relation mellan eleverna och skönlitteraturen? Resultatet av min studie visar att pedagogernas uppfattning om elevernas inställning till skönlitterär läsning är negativ men att lärarna arbetar aktivt för att motivera dem genom olika pedagogiska strategier som korta texter, humor, diskussioner, tekniska hjälpmedel med mera.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa.Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på.Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide.Resultatet visade att tandhygienisten använde ett salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ?tell-show-do?-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp.Konklusionen är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad.