In my composition, I have choosen to examine the question: What value does the diagnoses have for the teacher when it comes to organizing the work with children troubled by apprehensive disabilities?The method I used to examine my question was qualitative interview.The teachers? I have interviewed are either pre-schoolteachers or schoolteachers.Most of the teachers speak highly of using methods like Komet or SET in the work with the pupils troubled by deficits in their ability to concentrate.During my investigation, I have learned that the teachers think that methods like the above mentioned may help preventing some of the problems at school.Former research as well as the interviewed teachers are saying that rules and structure are very important when you are teaching children troubled by deficits in their ability to concentrate.The teachers are feeling just like me, a little bit insecure when it comes to the diagnoses and most of the time the diagnoses just confirm what the teacher already knows.My intention with this study was to aquire a deeper understanding of what it means to have concentration disabilities and to broaden my knowledge of what the teacher can do to ease the years at school for these children.Keywords: Concentration disabilities, teachers, diagnose, educational planning.

SyfteSyftet med studien är att undersöka användandet av kompenserande datorhjälpmedel i den svenska grundskolan för elever med brister i läs- och skrivförmåga och hur personalens inställning och kompetens ser ut när det gäller dessa hjälpmedel.MetodStudien innefattar en enkätundersökning genomförd i alla kommunala grundskolor från år 0 - 9 i sex olika kommuner.ResultatUndersökningarna visar att få elever har tillgång till dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Datorn som kompensation nyttjas i mycket begränsad omfattning i det dagliga arbetet i klassrummet. Elevens användande av dator begränsas till färdighetstränande programvara och textbehandling med rättstavning. Undersökningen redovisar bristande teknisk och pedagogisk kompetens hos skolans personal angående dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Den låga svarsprocenten i enkätundersökningen gör att resultaten måste tolkas med försiktighet.DiskussionKompetenshöjning av skolans pedagoger om dator som kompensatoriskt hjälpmedel både pedagogiskt och tekniskt är nödvändig för att tillgodose varje elevs rätt till anpassning efter egna förutsättningar och behov..

Den här studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur olika faktorer kan påverka förskollärares möjlighet till att använda sig utav utomhuspedagogik. Hur ser förskollärarna på utomhuspedagogik och att använda sig utav utemiljön på förskolan? Vilka faktorer upplevs lägga begränsningar och möjligheter för att det ska bli möjligt? Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Intervjuerna som gjorts har spelats in och transkriberats. Utefter detta har materialet analyserats med hjälp av frågeställningar och studiens teoretiska utgångspunkt som är ramfaktorsteoretiskt perspektiv och habitusperspektiv.Resultatet visar att utomhuspedagogik är någonting som eftertraktas i förskolan, men har olika betydelse och innebörd beroende på förskola och person.

Syftet med den här studien är att tydliggöra processerna för bedömning och betygsättning i grundskolans naturvetenskapliga ämnen och matematik. Vidare är syftet att försöka tolka på vilka grunder detta sker, med utgångspunkt i välkända pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och människosyn. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med åtta lärare.Resultatet är inte generaliserbart, men visar att eleverna nästan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer används kompletterande för att få en bild av elevens kunskaper. Information från bedömning av eleverna används både som underlag till betygsättningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal används med formativt syfte för lärandet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur loggboken kan användas i skolan och vilka attityder lärare och elever har till loggboken. Intervjuer genomfördes med tio elever och fyra lärare i skolår sju till nio. De tio eleverna delades in i två grupper, fem elever som skriver i loggboken och fem elever som inte skriver i loggboken. I resultatet fann vi olika mönster kring elevers och pedagogers attityder samt motivation till loggboksskrivande. Pedagogernas attityder till loggboken verkar även påverka elevernas inställning till loggboken.

During recent years the professional role of librarians has changed considerably. Development in the areas of information technology and the Internet has had a strong impact on libraries. Today?s visitors are in greater need of librarian support for information seeking and other services. This has led to a shift towards the development of a more complex pedagogical role for librarians.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna beskriver sitt språkstimulerande arbete i förskolan. Vi ville även ta del av vilket stöd pedagogerna hade möjlighet att få från specialpedagog i förebyggande syfte gällande det språkstimulerande arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer med fem pedagoger verksamma på olika förskolor med barn i åldrarna 1-5 år. Resultatet av vår studie visade att språkstimuleringen genomsyrade hela verksamheten och att pedagogerna såg sitt eget förhållningssätt och barnens trygghet som viktigt i det språkstimulerande arbetet. Pedagogerna använde sig av ett rikt utbud av material och metoder och anpassade verksamheten i möjligaste mån efter barnens nivå.

"Att utöva matematikdidaktik" På senare tid har det genomförts diverse nationella och internationella studier kring matematikdidaktik. Slutsatsen är entydig; medvetenhet om matematikdidaktik i skolan gagnar elevers matematikkunnande. Det räcker inte att matematiklärarna har kunskap i matematik utan de måste också kunna förmedla den kunskapen till eleverna så att lusten och intresset för matematik väcks och vidmakthålls. Syftet med föreliggande studie är att undersöka två fjärdeklasslärares tillämpande av matematikdidaktik vid introduktion och genomförande av nya matematikuppgifter. Uppsatsens teoretiska del utgår från en litteraturstudie kring relevanta undervisningsmetoder och speciellt fokus är lagt på begreppet matematikdidaktik.

Forskning visar att många yrken kämpar för att få benämnas som professioner. För att kunna klassas som profession krävs det att yrkesutövningen uppfattas som professionell. Detta handlar om sociala konstruktioner som kontinuerligt utsätts för tvivel och omförhandling vilket tyder på att en professionell identitet skapas genom fortgående processer. Tidigare har fokus legat på just profession som ett statiskt begrepp men välfärdssamhällets utveckling har skapat ett behov av att revidera fenomenet till de mer dynamiska begreppen; professionalisering och professionalism.Vi kan se att det finns forskning kring olika yrkens professionaliseringsprocess såsom sjuksköterskor, socionomer, barnmorskor, bibliotekarier med flera men vi saknar en liknande studie över administratörsyrket. Administratörsprogrammet utgör en av utbildningarna på Högskolan i Borås.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

The purpose of this Master?s Thesis is to examine and describe how a wiki can be used in the information seeking education. We believe that the preconditions for education and learning are changing; technology and Internet has introduced new tools for the learning situation. To examine this we will describe how the wiki technology can be used in the information seeking education, describe how the goals of the information seeking education are reached when using a wiki and lastly investigate the school librarian?s pedagogical role in wiki-based education.

Avsikten med undersökningen är att klarlägga om det finns ett pedagogiskt syfte med samling, en traditionell aktivitet som förekommer dagligen i förskolan. Vi vill även efterforska vad som styr innehåll, lärande och hur pedagogiskt ledarskap utövas. Med anledning av detta har vi använt oss av en kvalitativ metod vid undersökningen av sju observationer, och tolv semistrukturerade intervjuer med förskollärare och förskolechefer. Undersökningen har utförts på kommunala och privata förskolor i två större kommuner i Sverige. Resultatet visar att förskollärarna har ett pedagogiskt syfte med samlingen, som illustreras av ett lärande främst utifrån sång, rörelse och matematik, vilket går att härröra till Läroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). När det kommer till innebörden av begreppet pedagogiskt syfte, uppfattar vi däremot inte att alla delar som kartläggning, planering, utvärdering och uppföljning för att synliggöra barns lärande och för att utveckla verksamheten förekommer..