I den här studien har vi, med hermeneutisk filosofisk forskningsansats och kvalitativ intervju som metod, undersökt hur begreppet trygghet kan tolkas och användas i relation till pedagogisk handling. Hur pedagogens syn på trygghetsbegreppet kan visa sig i lärandesituationen mellan barn och pedagog. Intresset för begreppet trygghet växte fram från egna minnen från vår första tid i skolan då vi drog oss till minnes att trygghet var viktigt för att vilja lära. Med hermeneutiken som forskningsansats används och problematiseras vår egen förförståelse kontinuerligt med egna reflektioner och tolkningar genom hela processen. Studien behandlar och problematiserar teoretiska perspektiv av begreppet trygghet och begreppet lärande.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hållbar utveckling och vidare även ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs även människans påverkan på miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hållbar utveckling. Den metod som är aktuell i den här studien är en kvalitativ undersökningsmetod. Lärare inom ämnet hem- och konsumentkunskap samt lärare inom de samhällsorienterade ämnena geografi, religion, historia och samhällskunskap har deltagit i en enkätundersökning.

Studien syftar till att beskriva förskollärares egna erfarenheter efter genomgången Reggio Emilia utbildning. Studiens fokus ligger på deras förändrade förhållningssätt samt hur detta påverkar barns lärande. Utifrån syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre verksamma förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever deras förhållningssätt som förändrat, samt att detta påverkar barnens lärande positivt. De förändringar som beskrivs är en förändrad barnsyn och kunskapssyn samt förändring av planering och strukturering av verksamheten.

Titel: Åtgärdsprogram ? Nytta eller bara pappersprodukt?Engelsk titel: Action Program ?Useful or just a paper product?Alla elever i grundskolan, som riskerar att inte få betyg, har rätt till ett åtgärdsprogram. Det är lagstadgat och inte något som skolan kan välja bort. Däremot är det svårt att veta om åtgärdsprogrammen alltid används på ett bra sätt och om det har någon effekt på de elever som får ett upprättat.Syftet med mitt examensarbete är att, genom intervjuer med lärare och specialpedagoger undersöka hur lärare formulerar, genomför och utvärderar elevers åtgärdsprogram. Ett annat syfte är att undersöka hur ett åtgärdsprogram i skolan kan vara till hjälp för en enskild elevs utveckling.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger uppfattar tanken med åtgärdsprogram som bra, men att de skriver dem för att de är skyldiga att göra det.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av Pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärarna på förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling arbetar med hållbar utveckling i förskolan, ta reda på hur förskollärares förståelse för hållbar utveckling ser ut och i vilken mån förskollärarna i sitt arbete utgår från de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vi valde att använda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollärare från två olika kommuner, varav tre stycken arbetade på samma förskola men på olikaavdelningar. Resultatet av vår studie visar både på likheter samt olikheter i förskollärarnas arbetssätt med hållbar utveckling i förskolan, där temainriktat arbete, återvinning samt barns delaktighet är sådant som präglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hållbar utveckling lyfts fram av förskollärarna som viktiga delar i deras förståelse av hållbar utveckling.

Studiens syfte är att studera hur pedagoger uttrycker sig om förskolegården och sin egen roll vid utevistelsen med förskolebarnen. Utgångspunkt tas i forskningsfrågorna: Hur uttrycker pedagoger att förskolegården används?, Hur beskriver pedagoger möjligheter och hinder som kan finnas på deras gård? samt Vad säger pedagoger om sin roll vid utevistelsen? Som metod användes kvalitativa intervjuer. I intervjuer med öppna frågor kunde verksamma pedagoger uttrycka sig angående förskolegården på ett mer berättande sätt utifrån sina erfarenheter. Utifrån svaren ställdes sedan riktade följdfrågor för att få djupare svar på forskningsfrågorna.

It is important that children develop their communicating skills to be able to interact withother persons in different social contexts. Without the necessary skills, the child will struggleto understand others, as well as to be understood. My qualitative research takes place in a preschoolclass at a primary school in Stockholm, where I from a sociocultural perspective onteaching and learning aim to clarify how the students? ability to develop their linguisticperformance and their communicative competence is stimulated within this primary preschool?seducational framework. Empirical data was collected both through observations ofthe daily activities in the pre-school class as well as through interviews of three employedteachers.My research indicates that the educational framework in this pre-school class is structured tocomply with the official Swedish Curriculum, Lpo.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur killar i åldrarna 11 och 14 ser på sig själva och sin psykosociala utveckling. Vad påverkar killars syn på sig själva i sin psykosociala utveckling i åldrarna 11- och 14 år? Har killar i dessa åldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berätta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och främst mamman är viktig för killarna. Kompisar är även viktiga för killarna..

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin.

Under de senaste årtiondena har värdering och redovisning av immateriella tillgångar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsättare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgångarna är forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sådan tillgång ska redovisas. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida redovisningsinformationens värderelevans påverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgår från en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under räkenskapsåren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och därefter gjordes multipla regressionsanalyser på resultaten från den modellen.

Syftet med studien är att analysera och diskutera förskollärares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer där sju pedagoger på tre olika förskolor i Norrbottens län deltog. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hållbar utveckling diskuteras. Resultatet visar på olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hållbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa på olika sätt vilket tyder på att de brinner för olika delar av perspektivet hållbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

När Skolinspektionen granskade skolors arbete med värdegrund i Sverige fann de att vissa segregerade skolor präglades av en trygg miljö men att eleverna där kunde visa en slags skenbar lojalitet. Vid observationer och intervjuer med eleverna kunde man finna åsikter som stred mot värdegrunden men som inte alltid kom upp till ytan. Den insikten utgör motivet till den här studien. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare vid en svensk utlandsskola uppfattar arbetet med värdegrund med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. En kvalitativ studie har genomförts för att söka svar på forksningsfrågorna: Hur kopplar lärare värdegrundsarbetet till sin egen undervisning? Hur tolkar och prioriterar lärare värdegrundsarbete med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet? Vilka mönster kan man finna i lärarnas förhållningssätt till värdegrundsarbetet? Analysen av de kvalitativa intervjuer, som gjorts med lärare som undervisar på en svensk utlandskola, tar sin utgångspunkt i kritisk mångkulturell teori och i normkritisk pedagogisk teori.

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare bedriver undervisning för en hållbar utveckling i de tidiga skolåren. Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer för att få mer djupgående svar och för att kunna ställa följdfrågor. Frågeställningarna vi vill ha besvarade är: Vad lägger lärarna i begreppet hållbar utveckling? Hur bedriver lärare i de tidiga skolåren undervisning för hållbar utveckling samt hur påverkar lärarens egen attityd till ämnet undervisningen? Resultatet visar att lärarna har problem med att definiera begreppet hållbar utveckling och att lärande för hållbar utveckling är ett komplext perspektiv som innehåller mer än miljöaspekten. Många lärare väljer att arbeta praktiskt där eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av människors handlingar.

Första intrycket av en skola får man när man går över skolgården. Jag vill i detta arbete visa på att skolgårdens utformning är viktig för barnen, leken och behovet av att röra på sig. Leken är viktig för banens utveckling, enligt Vygotsky. Jag har i arbetet velat få fram hur skolgården skall vara utformad för leken och även för undervisning. Jag har valt att intervjua två personer som har erfarenhet av att utveckla skolgårdar.