I forskning om den mångkulturella skolan ges stort utrymme åt undervisning som bedrivs där i stort. Litet fokus riktas dock specifikt till historieundervisningen och historieämnet. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lärare i historia bedriver sin undervisning med en mångkulturell elevsammansättning.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av socialkonstruktivismen, metoden i sin tur är kvalitativ och tar sin utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer av respondentkaraktär. Respondenterna utgjordes av sex stycken lärare i historia som undervisade på mångkulturella högstadieskolor i nordöstra Skåne. Råmaterialet från intervjuerna analyserades med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursanalys.Resultatet visade att det fanns två diskurser beträffande historieundervisning med den mångkulturella elevsammansättningen.

Syftet med arbetet har varit att gestalta Vasaparken iUppsala för en ökad biologisk mångfald med pedagogiskanvändbarhet. Detta för att Biotopia, enkommunal verksamhet, vill kunna använda parkeni sin undervisning av barn och unga.Arbetet består av en bakgrundsstudie om biologiskmångfald och utomhuspedagogik. Sedan följer eninventering och en analys som mynnar i ett gestaltningsförslag för parken.Vasaparken är idag en park som saknar många elementsom gynnar den biologiska mångfalden, t.exvatten, ett buskskikt och variation i fältskiktet.Genom att tillföra dessa och andra element så kanparken stärkas. För att parken ska bli mer pedagogisktanvändbar utformas de element som läggs tillför att barnen ska komma nära det de studerar ochså att lek och lärande blandas.Resultatet blir en varierad och naturlik park somlänkar tillbaka i historien genom att de förändringarsom gjorts inte radikalt ändrar parkens karaktär.Parken får en stor variation i miljöer och flera platseroch redskap som kombinerar lek och lärande..

 Syftet med studien är att undersöka hur åtta förskollärare beskriver betydelsen av förskolegårdens miljö för barns lärande samt hur de uttrycker att de bedriver en pedagogisk verksamhet där.  Våra frågeställningar är:Vilken betydelse anser förskollärarna att förskolegårdens miljö har för barns lärande?På vilket/vilka sätt uttrycker förskollärarna att de bedriver en pedagogisk verksamhet på gården?Hur beskriver förskollärarna för- och nackdelar med den pedagogiska verksamheten på förskolegården?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie i form av åtta enskilda intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Genom studien har det framkommit att förskollärarna ser att det sker lärande på alla förskolegårdar men att de går att utveckla så att det sker ännu mera lärande där. Förskollärarna uttrycker att den pedagogiska verksamheten på gården mestadels är spontan och att det är barnens lek som är i fokus.

Detta examensarbete handlar om arbetet med glas i gymnasieskolans undervisning. Det övergripande syftet med arbetet var att skapa en inblick i hur arbetet med glas kan gestalta sig i gymnasieskolans undervisning samt att tillhandahålla en överskådlig arbetsbeskrivning av tillvägagångssätt, tekniker och material för arbete med glas i bildundervisning. Det sammantagna arbetet är således utformat som två separata delar. Det övergripande syftet med den vetenskapliga rapporten var att utifrån intervjuer med tre lärare ge en inblick i hur arbetet med ett material som traditionellt inte ingår i bildundervisningen kan se ut samt att undersöka hur de intervjuade lärarna gått till väga i upplägget och utformningen av arbetet i sin undervisning. Den andra delen av arbetet har karaktären av ett arbetshäfte där olika tekniker och material som kan användas inom arbetet med glas tas upp.

När Skolinspektionen granskade skolors arbete med värdegrund i Sverige fann de att vissa segregerade skolor präglades av en trygg miljö men att eleverna där kunde visa en slags skenbar lojalitet. Vid observationer och intervjuer med eleverna kunde man finna åsikter som stred mot värdegrunden men som inte alltid kom upp till ytan. Den insikten utgör motivet till den här studien. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare vid en svensk utlandsskola uppfattar arbetet med värdegrund med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. En kvalitativ studie har genomförts för att söka svar på forksningsfrågorna: Hur kopplar lärare värdegrundsarbetet till sin egen undervisning? Hur tolkar och prioriterar lärare värdegrundsarbete med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet? Vilka mönster kan man finna i lärarnas förhållningssätt till värdegrundsarbetet? Analysen av de kvalitativa intervjuer, som gjorts med lärare som undervisar på en svensk utlandskola, tar sin utgångspunkt i kritisk mångkulturell teori och i normkritisk pedagogisk teori.

Ämnet idrott och hälsa ska främja en aktiv livsstil för eleverna och det är idrottslärarens uppgift att ge eleverna möjlighet att uppleva olika aktiviteter och erbjuda nya och positiva upplevelser kring fysisk aktivitet. Detta för att skapa ett bestående intresse för fysisk aktivitet och rörelse. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år beskriver den undervisning de själva bedriver i ämnet idrott och hälsa samt hur de beskriver sin egen utbildning inom ämnet. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sex pedagoger intervjuades. Pedagogerna har olika utbildningar från olika orter i Sverige.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka olika lärares förhållningssätt till individualiserad undervisning inom matematikämnet i de tidiga skolåren. Lärarnas uppfattningar står i fokus. Utifrån detta syfte formuleras frågeställningarna som avser att ta reda på lärares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begränsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig på intervjuer av fyra verksamma grundskollärare. Materialet analyseras med utgångspunkt i både fenomenografi och ramfaktorteori.Resultatet visar likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sätt att genomföra undervisningen.

Syftet med följande arbete är att studera hur begreppet hållbar utveckling kommer till uttryck i faktisk undervisning på Handels- och Administrationsprogrammet på en miljöcertifierad gymnasieskola i södra Sverige, detta genom både formell undervisning men också inom ramen för elevens arbetsplatsförlagda utbildning, APL. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se huruvida det fanns samsyn eller diskrepans mellan skolans sätt att ta sig an begreppet hållbar utveckling och den arbetsplatsförlagda utbildning som eleverna kommer i kontakt med inom ramen för sitt yrkesförberedande program. För kunna besvara min frågeställning har jag utgått ifrån tre huvudsakliga områden; dels vilken definition av begreppet hållbar utveckling som intervjupersonerna ger uttryck för, dels hur man arbetar med begreppet inom ramen för sitt uppdrag (som lärare, övrig skolpersonal eller ?coach? på fadderföretagen) samt i vilken mån begreppet behandlas och poängteras i relevanta dokument eller kursböcker. Arbetet ger även en översikt över tidigare forskning om hållbar utveckling och hur detta kan implementeras i pedagogisk verksamhet. Sammanfattningsvis visar resultaten att det på sätt och vis råder en samsyn mellan skolan och företagen i hur man väljer att definiera begreppet och vad man behandlar i undervisningssammanhang i relation till detta.

I detta examensarbete på kandidatnivå är huvudsyftet att undersöka psykologiska testers praktiska användning och vilken roll de har vid urvalet i chefsrekryteringsprocesser. Som delsyfte undersöks även de olika stegen i dessa processer. En kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats har genomförts, där åtta rekryterare från olika rekryteringsföretag har intervjuats med fokus på dessa syften. Intervjuerna var semistrukturerade, och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, för att sedan analyseras med Constant Comparative Method. Resultatet visade att rekryterarna har en relativt samstämmig bild av den praktiska användningen av psykologiska tester, samt den roll dessa spelar i en chefsrekryteringsprocess.

Denna studie handlar om ramfaktorer som påverkar undervisningen av elever med ADHD, enligt högstadielärare. Åtta intervjuer genomfördes med högstadielärare med erfarenhet av denna typ av undervisning och frågeställningarna var: Vilka ramfaktorer anser lärarna har betydelse för undervisning av elever med ADHD? Hur upplever lärarna det egna arbetet med denna typ av undervisning till exempel vad avser tilldelning av resurser från skolans ledning? Vad skulle underlätta undervisningen för elever med ADHD-problematik? Resultaten visar att lärarna anser att viktiga ramfaktorer är möjligheter till kompetensutveckling, tillgång till information, arbete med att analysera och diagnostisera, strukturer på arbetsplatsen samt den fysiska arbetsmiljön. Lärarna upplever också att undervisning och miljön inte är tillräckligt individanpassad, att stödet från skolledning och elevhälsoteam är svagt samt att det saknas resurser från ledning och skolorganisation. De önskar sig även mer specifik handledning kring enskilda elever från elevhälsoteamet.

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

Syftet med denna studie var att identifiera olika metoder för att undervisa ungdomar med typ-1 diabetes och hur ungdomarna upplevde metoderna. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Resultat: Studien visade att olika undervisningsmetoder användes och att undervisningen för ungdomarna skedde framförallt individuellt vid de regelbundna besöken på diabetesmottagningen. Gruppundervisning och undervisning med hjälp av olika tekniska hjälpmedel var andra forum för undervisning. Undervisning i grupp uppskattades av många ungdomar där de fick möjlighet att träffa andra ungdomar i samma situation.

Uppsatsen undersöker om fyra gymnasielärare i historia reproducerar ett vi och ett de ur etnisk synvinkel genom sin undervisning av A-kursen. Undersökningen har som teoribas forskningsresultat från historikern Christina Johansson, litteraturprofessor Edward Said och sociologen Masoud Kamali. De mer specifika frågorna som uppsatsen försöker få svar på är om lärarna i fråga bedriver en eurocentrisk undervisning, om det finns ett vi- och de-tänkande inbyggt i undervisningen, om det finns en inbyggd tanke om positionell överlägsenhet gentemot de andra (icke-européer eller icke-västerlänningar) i undervisningen och om lärarna förnekar existensen av en social stereotypifiering. Uppsatsen kommer fram till att eurocentrismen är tydlig i alla fyra lärares undervisning, vi- och de-tänkandet reproducerar lärarna i olika grad, tanken om positionell överlägsenhet är svår att upptäcka i deras undervisning samt att förnekelsen av den sociala stereotypifieringen är närvarande i olika grad hos tre av de fyra lärarna..

 Litteratur som berör begreppet individanpassad undervisning framhåller både positiva samt negativa aspekter, vad beträffar detta arbetssätt. Med denna bakgrund fann vi det intressant att undersöka hur verksamma pedagoger i grundskolans tidiga år, uttrycker sig om individanpassad undervisning. För att studera hur det ser ut i verksamheten, valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som teknik för insamlande av data. Det material som samlats in har analyserats och beskrivits med hjälp av teorianknytning. Resultatet visade att tidsrelaterad individualisering är den form som tillämpas mest i undervisningen, men respondenterna poängterar också betydelsen av att anpassa undervisningen till den nivå där eleven befinner sig, det vill säga svårighetsrelaterad individualisering.

Diabetes är en mycket vanlig sjukdom världen över och antalet insjuknande ökar, vilket mycket beror på samhällets modernisering och livsstilsförändringar. Underliggande behov bör lyftas fram för att tillgodogöra sig betydande kunskap. Sjukdomen medför även komplikationer, så som neuropati som drabbar nerver och perifera blodkärl, vilket ofta resulterar i sår. Genom undervisning gällande egenvård kan patient och sjukvårdspersonal tillsammans arbeta förebyggande så att komplikationer undviks eller förbättras. Det har dock visat sig att undervisningen inte tas in på ett effektivt sätt av patienterna.