Syftet med studien var att undersöka i vilken mån som de texter som testar elevernas läsförståelse i de nationella proven för svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 underlättar för andraspråkselever. För att kunna svara på studiens syfte så har studien begränsats till att undersöka förekomsten av kausalitet och röst i provtexterna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika analyserade texterna. Kausalitet och röst är två text-interna variabler som genom tidigare forskning har visat sig underlätta förståelsen av texter för såväl första- som andraspråksläsare. För att kunna besvara studiens syfte och de frågeställningar som finns så har en textanalys gjorts av tre beskrivande texter och en berättande text från de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3. Samtliga texter har i de nationella proven haft som syfte att testa elevernas läsförståelse.

Syftet med den här studien är att ta reda på om eleverna skriver en annorlunda text på datorn än vad de gör för hand. På så vis kan studien även visa om datorn kan ha någon påverkan på elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga längd, antal långa ord, stavfel, utelämnade punkter, utelämnad stor bokstav efter punkt och användandet av ord med talspråk visade att eleverna skriver en annorlunda text på datorn än vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en längre text på datorn innehöll den datorskrivna texten även fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelämnade punkter och utelämnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll däremot en mindre andel ord med talspråk men en större andel långa ord. Däremot var det ingen direkt skillnad vad gäller meningarnas genomsnittliga längd..

Syftet med studien var att studera lärare i måltidssituationen med utgångspunkt i Livsmedelsverkets riktlinjer samt Kristianstads kommuns rutiner kring den pedagogiska lunchen, i en matsal på en grundskola årskurs 6-9. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, uttrycker att ett av skolans uppdrag är att uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor för eleverna vilket Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet (2003) menar med fördel kan göras vid den pedagogiska lunchen. Livsmedelverkets riktlinjer (2007) och Kristianstads kommuns rutiner (Hagman, 2003) kring den pedagogiska lunchen innefattar bland annat att lärare skall äta tillsammans med elever, ha aktiv tillsyn samt vara goda sociala förebilder under måltiden. Resultatet i denna studie visade att ett litet antal av de observerade lärarna agerade enligt riktlinjerna för den pedagogiska lunchen. En del av lärarna åt inte tillsammans med eleverna utan gick runt i matsalen och vaktade, andra satt tysta under måltiden och socialiserade sig inte med elever eller kolleger vilket innebar att majoriteten av de observerade inte åt pedagogiskt enligt Livsmedelsverkets och Kristianstads kommuns riktlinjer för pedagogisk lunch.

In this essay, I examine teachers' different approaches, responsibilities and child perspective on preschool. I discuss how important it is that we educators in preschool work together as a team about childcare and learning. Our attitudes affect the children.In the essay, I show examples of different attitude and approach to learning and the significance of the educational awareness that characterize the work of the nursery. We have different approaches and standards that are influenced by our cultural, social and ethnic backgrounds. It plays a major role in how we interpret and understand various situations in preschool.I also discuss preschool teacher's responsibility and teamwork, and how it affects children.

Alla barn kommer till skolan med en förförståelse, vilken innefattar normer och värderingarsamt verklighetsuppfattningar. Skolan har i uppdrag att i undervisningen utgå från barnstidigare erfarenheter. Detta är också särskilt viktigt inom den tidiga läsinlärningen, som börjari skolår 1, eftersom läsförståelsen är beroende av att barn får läsa texter med ett innehåll somde kan relatera till. Eftersom familjen är central i ett barns liv är det intressant att undersökahur just denna skildras i skolans undervisning, eller mer specifikt i material som används i dentidiga läsinlärningen. I Sverige finns fem dominerande läromedelsförlag, varav fyra ger utläsläror.

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur kvinnlighet och manlighet i ett relationellt förhållande framställdes i reklamannonser i damtidskriften Idun under år 1940 och år 1950. Med genusbegreppet som utgångspunkt genomför jag en bildanalys med inslag av textanalys där jag använder mig av ett semiologiskt perspektiv. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det går att finna mellan de två studerade årtalen samt diskuterar i vilken grad samhällsutvecklingen och tidsandan, såsom de är återgivna i senare års undersökningar och studier, reflekteras i det aktuella källmaterialet. Min undersökning visar att kvinnlighet i hög grad kopplas till stereotypen husmodern medan manlighet i huvudsak kopplas till arbetsliv, samt under år 1940 till begrepp som är förbundna med en krigs- och nationsretorik. Både manlighet och kvinnlighet, om än kvinnlighet i högre grad, förbinds med utseendemässiga karaktärsdrag där ungdom, skönhet och ett välvårdat yttre är betonat.

Försvarsmakter genomgår en transformerning som en följd av omvärldsutvecklingen. Dessutomhar EU ambitioner att spela en större och aktivare roll. Transformeringen innebär en utvecklingmot att delta i snabba och kortsiktiga operationer. Detta innebär förmåga till expeditionäraoperationer och snabbinsatser vilket ställer många krav, ett av dem är inom logistikens område.En fungerande logistik är en förutsättning.Syftet är att undersöka vilka kriterier som krävs för att genomföra expeditionära operationer ochsnabbinsatser med fokus på logistik.Uppsatsen är en beskrivande studie bestående av en kvalitativ textanalys av begreppenexpeditionära operationer, snabbinsatser och logistik med framtagande av kriterier, samt enkvalitativ textanalys av två fallstudier, brittiska Operation Palliser i maj 2000 och det svenskadeltagandet i Tchad-insatsen 2008, följt av en analys där kriterierna operationaliseras påfallstudierna.Resultatet definierar ett antal kriterier samt anger ett antal slutsatser som måste uppfyllasavseende innehåll och åtgärder för att förmågan till expeditionära operationer, snabbinsatser ochlogistik ska vara möjlig. Slutsatserna är bland annat att kunna lämna sitt område, disponerandetav tiden samt att logistiken måste vara med från början med en gemensam logistik..

Syftet med denna uppsats var att genom en genusvetenskaplig och socialkonstruktivistisk ansats undersöka hur kvinnor framställs i de svenska hårdrocksmagasinen Close-Up Magazine och Sweden Rock Magazine. Då majoriteten av den genusrelaterade medieforskningen har intresserat sig för reklam- och modebilder finns en kunskapslucka kring hur kvinnor framställs i bilder inom genrer vid sidan av dessa.Denna studie avsåg att genom semiotisk textanalys undersöka bilder i dessa magasin, för att identifiera de kvinnliga stereotyperna i dem och sedan jämföra dessa med etablerade stereotyper som tidigare forskning påvisat. Sammanlagt analyserades 28 bilder i 15 magasin från 2013 utifrån feministisk blickteori och Goffmans teori om könsframställning.Tre tydliga kvinnliga stereotyper framträdde i resultatet. Dessa benämnde vi som Den hårda, Den medkännande och Den objektifierade. De två sistnämnda är väl kända sedan innan inom forskningssammanhang medan Den hårda kvinnan, som bland annat uppvisar tecken på aggressivitet, avsky och överlägsenhet, inte påträffats i liknande studier innan.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lärare, Språklig fördjupningskursVårterminen 2012Handledare: Åsa WengelinExaminator: Rakel Johnson.

Den här studien syftar till att belysa hur musiklärare som undervisar grupper med funktionsnedsatta elever, förhåller sig till sin egen musikundervisning. För att närma mig musiklärarnas olika förhållningssätt valde jag att använda den kvalitativa intervjun som forskningsmetod. Hanken och Johansens (1998) kategorier för den pedagogiska grundsynen hos en musiklärare utgör en stor del av de teoretiska utgångspunkterna för studien. Jag har bland annat jämfört och placerat in informanterna i Hanken och Johansens kategorier för att på så sätt få fram en tydligare bild av informanternas undervisning.Resultatet visar tydligt att elevernas funktionsnedsättning inte påverkar målet med informanternas undervisning. Det som skiljer musikundervisning för elever med funktionsnedsättning från elever utan funktionsnedsättning är framförallt undervisningssättet och metoden.

Uppsatsens inledning börjar med att introducera läsaren till arbetet med en presentation av ämnet och varför det är av intresse samt en beskrivning av utbildningen för upplevelseproduktion. Vidare presenteras de teorier från upplevelseproduktion som berör arbetet samt viktiga teoretiska delar om generationer, pedagogik och lärande samt Human Dynamics som ligger till bakgrund för arbetet.Syftet med arbetet är att kombinera teorier om upplevelsesamhället och upplevelseproduktion med pedagogisk teori för att ta fram ett koncept för framtida lärande som är mer individanpassad och hänsynstagande till elever med särskilda behov.För att kunna svara på de framtagna forskarfrågorna:?Vilka teorier om upplevelsesamhället och upplevelseproduktion kan appliceras på individanpassat lärande??Hur kan detta kombineras med pedagogisk teori och tillsammans stärka ett individanpassat framtida lärande?? har det genomförts en litteraturstudie och vidare en konceptutveckling.Studien har genomförts för att visa att det finns likheter mellan teorier från upplevelseproduktion och pedagogiska teorier. En kombination av dessa teorier kan underlätta lärandeprocessen inom skolan. Även organisationer eller projekt som till exempel Framtidens lärande kan utvecklas med hjälp av nya kunskaper de inte redan besitter om lärande..

Syftet är att undersöka hur pedagogernas faktiska arbetssituation ser ut under den pedagogiskamåltiden i förskolan då Falu Kommun ser den pedagogiska måltiden som en kostnadsfrågamedan Borlänge Kommun ser pedagogerna som viktiga förebilder för barnen under måltiden.Vilken är pedagogernas arbetssituation i samband med den pedagogiska måltiden? Vilka direktivföljer pedagogerna i arbetssituationen under måltiden?Resultatet visar, genom observationer och intervjuer, att den faktiska måltidssituationen är enkomplex arbetssituation för pedagogerna då den både innebär pedagogiska moment somspråkutveckling, socialisering och hur man för sig vid matbordet samt praktiska moment somberör vård och omsorg. Dessutom ska pedagogerna äta själva och se till att de får i sig mat på ettsådant sätt att de orkar arbeta resten av dagen. Direktiven som följs är vaga. Den pedagogiskadelen hämtar pedagogerna från förskolans styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö98, mende praktiska förväntas ske av sig själv.Genom analys av resultatet drar vi slutsatsen att den pedagogiska måltiden förvisso är en förmånom man enbart ser till att pedagogerna får mat att äta utan att behöva betala för den men det ärinte någon mat eller någon måltidsituation som på något sett gynnar dem personligen.

The aim of this Master?s thesis is to examine if the realistic youth novels of today can provide support and inspiration for its readers with the purpose of dealing with own difficulties. I have examined four Swedish novels from 2006 and studied in what way and from whom the young fictive women get advice and support. In the background section of the essay I have made studies of how it is to be a young woman in modern society. It also covers a historical perspective of the modern youth novel and presents studies based upon reading and reader-response theory of young people.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

          Skolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad. Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan.