Syftet med denna undersökning är att undersöka blivande idrottslärares erfarenheter av och smak för natur och friluftsliv och hur det kommer till uttryck i deras föreställningar om natur och friluftsliv i utbildningen och skolämnet idrott och hälsa.I studien, som har en kvalitativ ansats, har använts ostrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Resultatet är analyserat med hjälp av Bourdieus teorier och begrepp om fält, kapital, habitus och smak.Resultatet visar att respondenterna i denna studie har erfarenhet av friluftsliv av det enkla slaget. När de börjar sin lärarutbildning i friluftsliv uppstår en krock i mötet mellan respondenternas habitus med enkelt friluftsliv i närmiljön och lärarutbildningens ?spelregler? där vana och erfarenheter av mer exklusivt friluftsliv erkänns värde. Smak eller avsmak för friluftsliv förstärks under utbildningen.

BakgrundBarns rättigheter i relation till förskolans matsituationer är i fokus i denna studie. Forskningen pekar på flera betydelsefulla begrepp som exempelvis ömsesidigt perspektivtagande, erkännande av barnet som person, barnsyn, barnperspektiv och pedagogers förhållningssätt, vilka beskrivs som viktiga då barnen utvecklar sin förståelse för demokrati. Förskolans ledande styrdokument synliggör och förtydligar det ansvar som vilar på förskolans pedagoger för barnens demokratiutveckling.SyfteSyftet med studien är att skapa kunskap kring hur demokrati, med specifik fokusering på barns rättigheter, kommer till uttryck i matsituationen i förskolan. Mer specifikt fokuseras i studien på hur förskollärare resonerar kring barns rättigheter i relation till förskolans matsituationer.MetodFör att samla empiri till den här studien har en kvalitativ halvstrukturerad intervju använts som metod. Vid genomförandet av intervjuerna användes få och öppna intervjufrågor.

Denna uppsats behandlar hur vida Pippi Långstrump är en förebild eller ej och hur synen på Pippi har förändrats. Arbetet består av en litteraturgenomgång där det tas upp hur man såg på barnuppfostran under 1940-talet, hur Pippi skapades, de reaktioner Pippiböckerna väckte och Astrid Lindgrens bakgrund. Vidare redovisas en empiridel där resultaten av intervjuer med elever och pedagoger presenteras, följt av diskussioner. Vi har undersökt om Astrid Lindgrens litterära figur, Pippi Långstrumps karaktär och attityd kan användas till något användbart och positivt i pedagogisk verksamhet. Därmed besvaras frågeställningen om Pippi är en förebild för barn och på vilket/vilka sätt.

The aim of the study is to analyse the stories of four homosexual women with Muslim backgrounds about coming out as homosexuals, from an intersectional perspective. The experience of coming out as lesbian and the intersectionality are related to different social contexts. The homosexuality becomes a problem in connection to family and countrymen while the Muslim background becomes more of a problem in relationships. Heteronormativity and gender system appear to be cooperating systems of oppression.These women don?t describe themselves as oppressed, but potential oppression is still something that influences their lives.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur anpassad gruppundervisning bedrivs för patienter med diabetes typ 2. Tio kvalitativa artiklar ligger till grund för resultatet. En av de grundläggande faktorerna är relationen mellan patient och undervisare och att denna uppehålls under längre tid. Närstående behöver också delta i undervisningen för att hjälpa patienten med livsstilsföränd¬ringar. Gruppundervisning är ett utmärkt tillfälle att lära av andras erfarenheter och en kulturanpassning med enkla redskap som matlagning tillsammans, kan hjälpa patienten till bättre egenvård.

Det här examensarbetet handlar om problematiken iarbetet med omdömen och framför allt i arbetet med den summativa och den formativa bedömningens -även kallade bedömning av lärande respektive bedömning för lärande? implementering under lärandeprocessen. Det handlar också om att de krav som sfi-lärarna och sfi-eleverna har på sig att uppfylla kunskapsmålen kan betraktas som grunden till problematiseringen. Syftet har varit att försöka belysa hur samspelet mellan dessa två bedömningsformer ser ut ur lärarnas och elevernas perspektiv i klassrummet genom att fokusera på hur de implementeras, används och uppfattas av både lärare och elever och hur det påverkar deras relation till varandra. Resultatet visar att det fortfarande finns att göra för att implementera ett samspel mellan båda bedömningsformerna och att det trots allt finns en viss medvetenhet om vart man är på väg att bedöma efter lärarnas agerande. Vidare verkar det vara relativt svårt att få eleverna att inse att det inte bara gäller att skriva det nationella provet och att det är en lärandeprocess.Det finns en viss brist på samsyn bland lärarna i frågan trots kollegiala satsningar på samförståelse. Litteraturen förstärker känslan av att arbetet med båda bedömningsformerna ger positiva effekter vilket arbetet delvis ger belägg för, åtminstone inom den aktuella skolan. Det går egentligen inte att dra generella slutsatser på grund av att undersökningen bara genomfördes i en skola och därför föreslås någon typ av vidare forskning i området med andra variabler och större antal informanter..

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och erbjuda en god pedagogisk verksamhet. Det pedagogiska arbetet är grunden i förskolan. Tempus är det system vår studie kommer att handla om. Tempus är ett system för schemaläggning på förskola och fritidshem. På Tempus hemsida kan man läsa kommentarer från förskollärare, föräldrar och rektorer som menar att Tempus ger mer tid till pedagogiskt arbete.

Syftet med studien är att ge en fördjupad förståelse för hur barn med dövblindhet utvecklar sitt språk och vilka faktorer som bör samspela för att göra miljön språkstimulerande för dessa barn. Studien grundar sig på kvalitativa telefonintervjuer och litteraturstudier. Resultatet visar att personen som arbetar med barnet är den viktigaste faktorn för att miljön ska vara språkstimulerande för barnet. Det innebär att ansvaret för barnets möjlighet att utvecklas och lära ligger i närpersonen/pedagogens händer. Likaså framkom det även att pedagogen kan stimulera språket hos barnet med dövblindhet genom att använda sig av pedagogisk dokumentation och att utgå från ett helhetsperspektiv där barnet får vara delaktig i alla delar av tillexempel matlagning.

I arbetet kring läroplanen och lärares tolkning av läroplanen var målet att få en bredare bild av vilken plats läroplanen har hos en yrkesverksam lärare. Vi ville fånga tankarna kring processen från tolkning till färdigt klassrumsmaterial i ämnet svenska. Vi valde att genomföra två intervjuer samt två observationer med två lärare som är verksamma och undervisar i årskurs två. Under arbetets gång framkom svar på många frågor som berör arbetet kring och med läroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgångspunkt i en pedagogisk planering.

En vanlig undersökning som optiker använder för att mäta forier är von Graefes metod med kontinuerlig presentation.Syfte: Syftet med studien var att mäta repeterbarheten på denna metod för att kunna dra en slutsats angående hur optiker bör utföra mätningarna samt hur många mätningar som rimligtvis bör utföras för att ett pålitligt mätresultat ska fås. Syftet var även att kontrollera storleken på forierna samt refraktionens påverkan på repeterbarheten.Metod: Studien är baserad på 32 personer i åldrarna 19 till 32år. Undersökningen började med en anamnes, kontroll av samsyn samt en synundersökning. Efter det mättes horisontal- samt vertikalfori på sex meters håll respektive 0,4 meters håll. Varje fori mättes tre gånger för att repeterbarheten skulle kunna undersökas.

Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet med studien är att få kunskap om hur begreppet hälsa undervisas i ämnet idrott och hälsa, samt vilken syn lärare i idrottt och hälsa har på hälsaDe frågor som ligger till grund för studien är följande:1. Hur har undervisningen i idrott och hälsa förändrats från Lpo 94 till Lgr 11?2. På vilket sätt arbetar lärare i idrott och hälsa med hälsoperspektivet, utifrån nuvarande läroplan Lgr 11?3.

Nationella utvärderingar har visat att läsförmågan hos svenska elever har minskat och vi upplever ofta specialundervisningen som om den försöker reparera istället för att förebygga. Studiens syfte var att beskriva pedagogers tankar och kunskaper om det förebyggande arbetet med läs- och skrivsvårigheter i förskola, förskoleklass och år 1 samt kartlägga språkmiljön i de olika pedagogiska verksamheterna. Enligt litteraturen är det viktigt med en medveten språkstimulans redan i förskolan för att göra barnen språkligt medvetna. Språkmiljön stödjer och stimulerar barnens språkutveckling då den erbjuder god tillgång på litteratur, pennor, papper och ordbilder.Den empiriska delen utfördes med en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod samt genom observation av språkmiljön. Målgruppen bestod av pedagoger från förskola, förskoleklass och år 1.Resultatet visade att pedagoger i förskola och förskoleklass ansåg att de inte hade tillräckliga kunskaper inom läs- och skrivområdet.

The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire.

Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka rektorers syn på pedagogiskt ledarskap i grundskolan och få kunskap om hur rektorerna tillämpar detta i praktiken. Syftet var också att få kunskaper om rektorers uppfattningar om vad det innebär att vara pedagogisk ledare och deras möjligheter att utöva det.Teori: I den teoretiska bakgrunden presenteras de mest väsentliga statliga och kommunala kraven på rektorsuppdraget. Vidare presenteras, utifrån tidigare forskning, tre huvudbegrepp; svensk ledarskapstradition, teorier om skolledarskap och pedagogiskt ledarskap. Genom en litteraturgenomgång inom skolområdet har några teoretiska utgångspunkter angående ledarskap och definitionen av pedagogiskt ledarskap belysts. Metod: Det empiriska materialet är baserat på intervjuer.

En betydande del av företagshälsovårdens verksamhet består i rehabilitering av anställda vid våra kundföretag som är långtidssjukskrivna. Syftet med denna studie har varit att studera hur samverkan i rehabiliteringen fungerat mellan sjukvård försäkringskassa och arbetsgivare, och vilka förväntningar som finns på rehabiliteringen.Den undersökta gruppen utgjordes av 21 personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 12 månader vid ett av våra kundföretag. Ett frågeformulär med 16 frågor besvarades av de sjukskrivna och senare har samma frågor ställt till arbetsgivare och försäkringskassa avseende de sjukskrivna som deltagit i undersökningen.De sjukskrivna var överlag nöjda med den medicinska vård man fått och de flesta tyckte att det fanns ett stort engagemang i rehabiliteringen från arbetsgivaren, vidare hade de flesta en fungerande kontakt med försäkringskassan. Arbetsgivaren ansåg att informationen som stöd för rehabiliteringen från sjukvården var bristfällig i var tredje ärende. Läkarintyg till försäkringskassan betecknades som dåliga endast i några enstaka fall.