Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, hur begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivågruppering generellt men även specifikt för/mot organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram). I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna.Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som uppträder däri. Utifrån dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även argument som inte uppträder i forskningsgenomgången.I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av argumenten vänder sig mot nivågruppering (även om det finns många för nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande.

Examensarbetet handlar om på vilka sätt sju förskollärare dokumenterar barns lärprocesser i den dagliga verksamheten, för att främja en fortsatt verksamhetsutveckling. Kvalitativa intervjuer har använts som metod för att undersöka på vilka sätt förskollärare säger att de dokumenterar i den dagliga verksamheten samt på vilka vis de anser att dokumentationsarbetet påverkar utvecklingen av verksamheten.Sedan 1930-talet har det i förskolan funnits ett starkt intresse att observera och dokumentera barns utveckling och lärande. Denna typ av dokumentation har sin grund i utvecklingspsykologin. Detta har medfört att förskollärare utifrån färdiga mallar främst observerat och dokumenterat för att undersöka och bedöma barns utveckling, i förhållande till vad som ses normalt för deras ålder. Dokumentationsformen skiljer sig från pedagogisk dokumentation som härstammar från en stad i norra Italien som heter Reggio Emilia.

Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barnkonventionen och värdegrunden konstrueras i förskollärares berättelser om förskolans verksamhet. Empiriinsamling har skett genom tre stycken fokusgruppsamtal med sex deltagande pedagoger, samtalen är ljudinspelade och därefter transkriberade. Studiens metodologiska ansats och analysverktyg bottnar i socialkonstruktionism och diskurspykologi. Analysens fokus ligger på att studera förskollärarnas retorik samt de tolkningsrepertoarer och diskurser som framkommer där.I resultatet av studien framkom flera olika tolkingsrepertoarer och diskurserna Framtid, Mångkultur och förhållningsätt. Resultatet presenterar en strävan hos pedagogerna att implementera och arbeta medvetet med barnkonventionen och värdegrunden i förskolansverksamhet. .

Problemområde Vi har båda arbetat en längre tid i skolans år F-6 och kommit i kontakt med många elever i behov av särskilt stöd. Vår erfarenhet är att arbetet med att utreda elevers behov av särskilt stöd ser väldigt olika ut på skolorna och att även specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolår F-6. Vi vill ta reda på vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta område. De preciserade frågeställningarna är: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolår F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgår vi från två teoretiska ansatser.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever på en skola i ett djupt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Målet är att undersöka lärare och elevers syn på hur en sådan miljö bäst skapas, för att sedan jämföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag använt mig av en empirisk undersökning, som är byggd på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Min undersökning visar att de tillfrågade lärarna är överens om att det krävs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslår att segregationen skapar problem, eftersom svenska språket inte används i tillräckligt stor utsträckning.

Studien undersöker hur ICA:s reklamfilmer är utformade utifrån ett retorisk perspektiv och diskuterar även varför vissa grepp väljs framför andra i samtidens reklamfilmer. Undersökningen utgår från Marshall McLuhans medieförståelse som teoretisk förankring och diskuterar Chaïm Perelmans topiker samt ethos för vidare förståelse av reklamfilmerna. Uppsatsens slutsatser och resultat förklarar att ICA-filmernas främsta mediekanal; tv-mediet i sig är en betydande faktor för att lämna känslosamma avtryck hos publiken. Studien identfierar samhällsnormer och företagshierarkier och hur ICA nyttjar dessa i sina filmer. Avslutningsvis diskuteras filmernas färgstarka karaktärer och hur de etablerar ett sant ethos inför konsumenterna..

Bakgrund: Kommunikation mellan personal inom hälso- och sjukvården är viktiga faktorer för att kunna garantera patienten säker vård. Sjuksköterskan ska ha kompetens att kunna fördela och koordinera uppgifter samt ha översikt av teamarbetet. Sjuksköterskan bör ha kunskap om säkerhetsarbete för att kunna garantera säker vård. Det finns ett uttryckt behov inom vården av relevanta och tidsenliga lag- och kommunikationsövningar, där teambaserade simulatorövningar framstår som en pedagogisk och tillförlitlig inlärningsmetod. Syfte: Att beskriva vad studenter vid ett lärosäte, som utbildar sig till specialistsjuksköterskor inom intensivvård, anser om teambaserad fullskalesimulatorträning.

Den förtätade staden ses idag som en självklar del av en hållbar stadsutveckling. Vi lever i en urbaniseringstid och frågor kring hur vi kan skapa en förtätad stad av god kvalitet står högt på agendan. När allt fler människor lever i staden skapas ökad efterfrågan på samhällsservice i staden, som till exempel barnomsorg. I Sverige är det kommunen som ansvarar för att tillgodose medborgarna med denna service. Den svenska förskolan, som är den institution där detta behov till stor del ska tillgodoses, har i sin tur krav på god pedagogisk verksamhet samt en bra miljö för barnen, såväl inne som ute. Den här uppstasen handlar om hur förskolans utemiljö konstrueras i den urbana kontexten.

Syftet med uppsatsen a?r att med utga?ngspunkt i genusteorin under- so?ka hur tidningarna KiF Kvinna och KiF Man reproducerar och kommunicerar genus och hur detta kommer till uttryck genom text och bild. Analysen visar tydliga skillnader i synen pa? manlig och kvinnlig tra?ning. Manlig tra?ning representeras, precis som den manliga ste- reotypen, som ha?rd och ta?vlingsinriktad medan kvinnlig tra?ning, precis som den kvinnliga stereotypen, representeras som behaglig och la?ttsam. Kvinnans tra?ning fo?rminskas medan mannens tra?ning tas pa? sto?rsta allvar.

Uppsatsen är en diskursanalys och retorisk analys av genren veckotidningsledare. Den undersöker hur veckotidningsledarna svarar mot de kontextuella kraven att marknadsföra tidningen, att underhålla läsaren och att liera sig med läsaren. Det undersökta materialet utgörs av ledarsidor från tidningarna Veckorevyn, Amelia, M-magasin och Slitz. Uppsatsen visar hur ledarsidorna präglas närhetsskapande strategier som konversationalisering, humor och bekräftande av likheter..

Det här arbetet redogör för hur jag går tillväga för att skapa ett koncept med informationstexter om styrketräning. Texterna informerar om hur vanliga friviktsövningar ska utföras på ett korrekt sätt och placeras direkt i gymlokalen. Som fall används gymmet Parsa Power i Uppsala. Uppdragsgivarna där är Omid Parsa, grundare, och Ulrica Lindkvist, delägare. För att ta fram konceptet undersöktes bland annat vad som fångar målgruppens uppmärksamhet i en miljö med många distraktioner och vilket tilltal som bör användas.

Genom att observera ledare i videoupptagningar har ett försök gjorts att identifiera och kvantifiera kännetecknande drag för kommunikativt ledarskap. Några tendenser till vad som är kännetecknande är ett metaforiskt och personligt språk. Kommunikativa ledare anpassar sin talhastighet som gör att uppmärksamheten kvarstår hos mottagarna utan att förståelsen går förlorad. Talhastigheten får således varken vara för snabb eller för långsam. Alla ledare i studien använder sig av tredje person i sina tal och de flesta använder negativa ord mer än positiva.

This paper aimed to investigate how Swedish politicians use social media Twitter and Instagram and if there was evidence to discern of personal branding and identity creation. Main method used was the observation of four politicians? shared content on Twitter and Instagram. In order to strengthen the results of the study, interviews were also made on the same politicians, of which two responded. The study showed, among other results that Twitter is used more for political aspects and Instagram to show personality and lifestyle.

The metaphor has been among us since a very long time, but despite over 1.000 years of reflection it is still uncertain how one should understand the concept. There are few, if any, doubts how to understand the definition of metaphor, but is it possible to find a real distinction between the metaphorical and the non-metaphorical? In this essay I seek an answer to when a metaphor is a metaphor or when it is instead a generally accepted concept of how something actually is. I will use previous research on the topic from Aristotle, Friedrich Nietzsche, Paul Ricoeur and George Lakoff and Mark Johnson. These persons have given me a wide perspective and approach to the metaphor ? and when a word should be considered as a metaphor or not.