Abstract Anna Härstedt och Anna Johansson (2012) Hur ser förskolepedagoger på utomhuspedagogik? Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola. Vår studie handlar om pedagogers kunskaper i utomhuspedagogik på en utvald förskola och hur detta kommer till uttryck i barnens utveckling och lärande. Studiens syfte är att få en djupare inblick i hur pedagogerna på just den utvalda förskolan förhåller sig till utemiljön och om det ligger en pedagogisk tanke bakom utevistelsen. Vår teoretiska utgångspunkt är Szczepanskis teorier om utomhuspedagogik. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för vår studie.

Syftet med denna studie har främst varit att undersöka hur man kan anpassa bordsrollspel för att använda denna aktivitet som en pedagogisk metod i fritidshem. Studien har även tittat på hur spelarna själva kan uppleva bordsrollspel utifrån olika perspektiv. Det empiriska material som tagits fram i samband med studien är dels ljudinspelade rollspelssessioner där fritidsbarn varit med och spelat och dels strukturerade intervjuer med samma barn som spelats in efter att rollspelsäventyret spelats klart. Litteratur som beskrivit hur liknande metoder har använts i pedagogiska syften har även använts för att dra slutsatser om hur metoden kan anpassas för fritidshemmet. Det studien kommit fram till är bland annat att det ur ett pedagogisktperspektiv är viktigt att elever ges möjligheter att i grupp diskutera och reflektera över hur de agerat i spelet och hur konsekvenserna blev.

The overall purpose of this study is to examine how preschool teachers make use of digital tools in correlation with pedagogical documentation. More specifically, the purpose is to interview preschool teachers about their ideas and their use of the digital tool Förskoleappen to record and document childrens learningprocesses. The purpose will be answered with help from the following questions: In what way do preschool teachers use Förskoleappen in pedagogical documentation? What ideas and views do preschool teachers have about digital technology in general and Förskoleappen in particular? In order to find the answers to our questions we carried out a qualitative study in the form of interviews with six preschool teachers from two different preschools. We have used the designtheoretical perspective as our theoretical frame.

När kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola på 90-talet uppmuntrades också förekomsten av lokal utveckling och mångfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts ännu längre ut till att slutligen landa helt och hållet på rektorer och lärare. I samband med detta ökade krav på förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen läroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lärande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter använder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet är dock ett väldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som är användbara för att främja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger använder sig av för att främja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att några verktyg är mer främjande än andra för förskolans utvecklingsarbete.Med hjälp av webbenkäter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan.

Studien är en kvalitativ intervjuundersökning av fem förskolepedagogers uppfattningar av möjligheter och svårigheter att genomföra pedagogisk kartläggning kring barn med funktionsnedsättningar i förskolan. Barnen i barngrupperna är mellan ett och fem år. Ett eller flera barn har någon funktionsnedsättning. Två kommuner från södra Sverige är representerade. Viktigt för studien har varit att studera arbetet med kartläggningen i ett helhetsperspektiv. Studiens teoretiska, utvecklingsekologiska, perspektiv ger möjlighet att uppfatta faktorer i barnets närmiljö men också i andra miljöstrukturer på samhällsnivå. Resultatet presenteras i temana; observation, reflektion, samverkan och fortbildning.

Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogernas tankar och upplevelser av pedagogisk dokumentation, vilka hinder och svårigheter de stöter på och vad har förändrats i arbetet med dokumentation sedan läroplanen för förskolan reviderades år 2010. I undersökningen deltog fem pedagoger, varav fyra förskollärare och en barnskötare. Kvalitativa intervjuer användes som forskningsmetod. Empirin analyserades genom den sociokulturella teorin och Vygotskijs tankar om barns lärande och utveckling och även Lenz Taguchis tolkning av det konstruktionistiska perspektivet och pedagogiken inspirerad av Reggio Emilia. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv syn på dokumentation och ser dess fördelar. Majoriteten av pedagoger anser att tiden är största hindret i arbetet med dokumentation vilket ibland leder till frustration.

Detta examensarbete har tagit sin utgångpunkt i hur förskoleklassreformen har påverkat leken för sexåringarna, samt hur sexåringarnas lek och lekfulla lärande påverkas av de olika arbetssätten i förskoleklass och åldersintegrerad klass..

Studiens syfte var dels att få en ökad kunskap om det pedagogiska ledarskapet, dels att tolka och förstå hur rektorers pedagogiska ledarskap har påverkats utifrån de förändringar som skett i samband med den nya skollagen. Vidare var syftet även att undersöka vilka förutsättningar skolhuvudmannen ger för att rektorerna ska kunna fungera som pedagogisk ledare enligt läroplanen. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ intervjustudie utförts med tre rektorer och tre huvudmän i Umeå kommun. Studiens resultat visar på att både rektorer och huvudmän uppger att rektorers ansvar och befogenheter har blivit större sen införseln av den nya skollagen. Vidare uppger dock rektorerna att förändringen bidragit till mer administrativt arbete och detta har lett till att deras fokus på att vara en pedagogisk ledare minskat.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare.

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar många yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av särskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll är i detta sammanhang att hjälpa eleverna via lärarna för att eleverna ska kunna nå målen i utbildningen. Syftet i detta arbete är således hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frågeställningar som rör yrkeslärarnas syn på lärande, lärarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.

SammanfattningStudiens syfte var att undersöka förskolans dokumentation utifrån relationen till barnet, verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet, samt hur detta relateras till utvärderingsarbetet. Syftet preciserade med följande frågeställningar: I vilken grad används olika underlag i förskolans systematiska kvalitetsarbete för att dokumentera? I vilken grad uppfattar förskolans lärare att det systematiska kvalitetsarbetet i dokumentation, utvärdering och analys utförs? Finns det några samband av förskolans lärares syn mellan utvärderingens analys till det konkreta utvecklingsarbetet?  Enkätundersökningen genomfördes genom att 14 förskolor besöktes och totalt 100 enkäter delades personligen ut till förskolans lärare, varav 78 besvarades. Enkäten bestod av olika påståenden utifrån syfte och frågeställningar, som förskolans lärare skulle ta ställning till. De statistiska analyser som används var univariat deskriptiv analys, ANOVA, multivariat variationsanalys faktoranalys.Studien utgår från ett postmodernt synsätt, där det förstås att det inte finns någon absolut kunskap i pedagogiska sammanhang, och där vår värld och kunskap kan ses som en socialt konstruerad process, där alla aktivt deltar.Resultatet visade att det underlag som förskolans lärare använder för dokumentation är verktyget ?foto? och att pedagogisk dokumentation ses som ett arbetsredskap, som synliggör förskolans verksamhet, och kunskapsområden.

 Syftet med studien är att undersöka hur åtta förskollärare beskriver betydelsen av förskolegårdens miljö för barns lärande samt hur de uttrycker att de bedriver en pedagogisk verksamhet där.  Våra frågeställningar är:Vilken betydelse anser förskollärarna att förskolegårdens miljö har för barns lärande?På vilket/vilka sätt uttrycker förskollärarna att de bedriver en pedagogisk verksamhet på gården?Hur beskriver förskollärarna för- och nackdelar med den pedagogiska verksamheten på förskolegården?För att få svar på våra frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie i form av åtta enskilda intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Genom studien har det framkommit att förskollärarna ser att det sker lärande på alla förskolegårdar men att de går att utveckla så att det sker ännu mera lärande där. Förskollärarna uttrycker att den pedagogiska verksamheten på gården mestadels är spontan och att det är barnens lek som är i fokus.

Detta examensarbete omfattar produktutvecklingen av en komponent till en mätutrustning som ska mäta flytbarheten hos smält metall. Arbetet har utförts hos Bryne AB och har lett fram till koncept-, material- och tillverkningsförslag för komponenten. Arbetet har även utvärderat ett för gjuteribranschen nytt formmaterial som alternativ till dagens gjutsand. Tester har gjorts för att se om återvunnet (material x) går att använda som formmaterial till högtemperaturapplikationer..

I detta examensarbete på kandidatnivå är huvudsyftet att undersöka psykologiska testers praktiska användning och vilken roll de har vid urvalet i chefsrekryteringsprocesser. Som delsyfte undersöks även de olika stegen i dessa processer. En kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats har genomförts, där åtta rekryterare från olika rekryteringsföretag har intervjuats med fokus på dessa syften. Intervjuerna var semistrukturerade, och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, för att sedan analyseras med Constant Comparative Method. Resultatet visade att rekryterarna har en relativt samstämmig bild av den praktiska användningen av psykologiska tester, samt den roll dessa spelar i en chefsrekryteringsprocess.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare använder olika laborativa material i sin matematikundervisning i år 1-3 och hur detta överensstämmer med det sätt som upphovsmännen till materialen avser. Mina frågeställningar har bland annat varit: Vad är laborativa material?, Hur använder lärare laborativa material i matematikundervisningen i år 1-3?. För att söka svar på dessa frågor har jag genomfört en litteraturstudie, och en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som använder laborativa material i sin matematikundervisning. Resultatet visar att det finns skillnader mellan hur lärare använder vissa laborativa material och hur materialens upphovsmän beskriver att materialen ska användas.