Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielärares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poängsutbildningen, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vårt syfte med detta examensarbete är att förstå de studerade lärarnas uppfattningar om möjligheter respektive begränsningar till att bedriva individanpassad undervisning.

Detta examensarbete är en studie som baseras på det empiriska materialet från kvalitativa intervjuer angående pedagogisk anpassning, med det menar vi hur pedagogerna anpassar sin undervisning till enskilda elever i behov av särskilt stöd sett ur sju pedagogers perspektiv. Syftet med denna studie har varit att belysa och få kunskap om hur den pedagogiska anpassningen fungerar i två olika skolformer: grundskola och grundsärskola utifrån sju pedagogers perspektiv. Och hur den pedagogiska anpassningen, för så väl elever i behov av särskilt stöd samt övriga elever, kan se ut i deras undervisning. Svar söktes på frågor som: vad det är som avgör vilka elever som ska finnas i de respektive skolformerna, hur undervisningen anpassas efter elever i behov av särskilt stöd samt hur pedagogernas möjligheter att tillämpa alternativa undervisningsmetoder ser ut. Resultatet visade att tema som anpassning, ekonomi, integrering, tydlighet, undervisningsmetoder och utbildning var genomgående i intervjuerna. Slutsatsen av denna studie var att oavsett vilken skolform eleverna tillhör anpassas undervisningen efter elevernas olika färdigheter och behov. Om än i olika utsträckning.

Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

Syftet med studien var att jämföra några pedagogers uppfattningar om sitt arbetssätt och om barns lärande och utveckling i åldersblandade respektive åldersindelade barngrupper i förskolan. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper med pedagoger som arbetar på tre olika förskolor med olika ålderssammansättningar. Materialet analyserades utifrån en fenomenografiskt inspirerad analysmetod. Resultatet visade att uppfattningar om sitt arbetssätt var att pedagogrollen uppfattas som komplex oavsett hur verksamheten organiseras, att barnens ålder och utvecklingsnivå skapar möjligheter för det egna arbetssättet samt att yttre ramar uppfattas som hinder för arbetet med barnen. Pedagogernas uppfattningar om barns lärande och utveckling var att barn lär av att vara tillsammans samt att gruppsammansättningen utgör möjligheter för barnens lärande.

Vårt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmärksamhet i förskolan. I vår uppsats har vi velat ta reda på hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssätt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behålla uppmärksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmärksamhet. Vi har tittat på vad litteraturen säger om detta.Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer, har vi fått fram ett resultat om pedagogernas arbetssätt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundläggande metod som majoriteten använder är att dela in barnen i mindre grupper.

Detta arbete handlar om pedagogers olika uppfattningar om organisering av barn i förskolan, antingen i åldersblandade eller i åldersindelade barngrupper. Syftet med mitt arbete är att få en ökad förståelse av pedagogers val av arbetssätt där jag sätter fördelar och nackdelar mot varandra i frågan om hur man ska dela upp barngrupper i ålder. Jag har undersökt följande: 1. Vilken betydelse menar pedagogerna, som tjänstgör i de två olika organisationsformerna, att ålderssammansättningen i förskolan har för det pedagogiska arbetet? 2. Vilka argument använder pedagogerna för sitt val av nuvarande barngruppssammansättning? 3.

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lärares uppfattning kring datorn som redskap vid läs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lärare med inriktning mot grundskolan.Litteraturdelen behandlar teorier om läs- och skrivinlärning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjälp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning är en av utgångspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ?Att skriva sig till läsning? har sett datorn som ett positivt redskap vid läs- och skrivundervisningen.Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel där informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram från intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lärare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan.

Syftet med examensarbetet var att belysa förhållandet mellan uppdraget som ges i Lpfö 98 (2010) vad gäller systematiskt kvalitetsarbete, och vad som görs på verksamhetsnivå, förskolechefsnivå och lärarnivå för att kunna fullfölja detta uppdrag. Ett intresse fanns att undersöka om pedagogerna i förskolan fick de förutsättningar som krävdes för att kunna utföra det utökade dokumentationskravet enligt den reviderade läroplanen. Dessutom fanns ambitionen att undersöka om det utfördes på ett sådant sätt så att det ledde till den utveckling som det borde leda till. I syfte att undersöka detta valdes en kvalitativ metod, det genomfördes nio semistrukturerade intervjuer på tre olika ledarnivåer, det samlades in fem enkätsvar från förskollärare. Undersökningen utfördes i en kommun i Sverige.Resultatet visade att man på de olika nivåerna arbetade med systematiskt kvalitetsarbete, kunskaperna fanns, kring hur ett sådant skulle vara uppbyggt.

The information society creates new demands on the knowledge making individual; besides being literate one has to be information literate. And in the educational society there is an ongoing change from teaching to learning, the focal point being the active student and life long learning. The aim of this dissertation is to within a context of learning and teaching elucidate the relation between user education and subject education by examining what significance the academic libraries user education has for the development of information literacy within students. Some epistemological theories connected with learning is presented as well as aspects of the information search process and of information literacy. Universities and their libraries view of information literacy and the goal of their user education is being focused on in an empirical study.

Syftet är att undersöka vilka föreställningar föräldrar och förskollärare på en förskola i Sverige har om förskolläraryrkets status och vilka föreställningar de tror folk i allmänhet har. Syftet är även att undersöka föräldrars syn på förskolans uppdrag, om deras inflytande påverkar förskolans status och om förskollärarna i studien känner en yrkesstolthet. Frågeställningen i studien är: Hur beskriver sex förskollärare och 34 föräldrar sin syn på förskolläraryrkets status? Studien genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod i form av enkäter och intervjuer, för att ge studien både bredd och djup. De slutsatser som kan dras utifrån studien är att en majoritet av föräldrarna anser att förskolläraryrkets status är låg och att en majoritet av förskollärarna inte är nöjda med sitt yrkes status.

Syftet med studien var att på en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns på avdelningen. Detta ledde till följande frågeställningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur används den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts på en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna så har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön på en djupare nivå. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjälp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

Examensarbetets syfte är att studera lärares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frågeställningar: Vad anger lärare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lärarna. För att studera hur man som lärare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att få reda på hur dessa relationer påverkar elevernas studieprestationer så används en kvalitativ forskningsmetod. Empirin består av intervjuer med fyra lärare från två olika skolor. För att få en djupare förståelse om ämnet och för att lättare kunna förstå resultatet så hämtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lärarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lär ut denna kunskap.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra hur och i vilken utsträckning grundskolelärare upplever stress i sin arbetssituation. Stressens omfattning i skolvärlden har ökat markant under de två senaste decennierna i Sverige. Utifrån tidigare forskning så menar lärare att orsakerna till detta återfinns i både områden som de har påverkningsgrad inom, samt områden där de inte har det. De mest psykosocialt påfrestande faktorerna har bland annat visat sig vara det administrativa arbetets omfattning, tidsbristen, samt stökiga och ointresserade elever. Denna studie är av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i fenomenologin och söker synliggöra lärarnas egna uppfattningar och upplevelser med hjälp av halvstrukturerade intervjuer.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka möjligheterna att i pedagogisk verksamhet arbeta med populär barnlitteratur för att förankra läroplanernas värdegrund samt att undersöka vilka moraliska och/eller etiska dilemman det finns i populär barnlitteratur och hur man kan koppla samman dessa dilemman med värdegrunden som beskrivs i skolans styrdokument. Förskolan och skolans personal ska verka för att förmedla och förankra värdegrunden som beskrivs i Lpfö 98 och Lpo 94. Värdegrundsbeskrivningen är komplex och måste tolkas vilket vi försökt gestalta i vårt bakgrundskapitel. I det kapitlet finns även ett avsnitt om barnlitteratur och vad vi menar med det begreppet.Med hjälp av en narratologisk textanalys av de texter vi valt ut bland, Bokjuryns vinnare 2009, visar vi vilka etiska och moraliska problem de gestaltar och kopplar sedan detta till värdegrunden. Resultatet av vår undersökning är att alla de utvalda böckerna lyfter moraliska och/eller etiska dilemman och att dessa går att koppla till värdegrundsbegreppet.

Flera forskare anser att bloggen är ett verktyg som har god pedagogisk potential i skolan (Clyde 2005; Ray 2006; Ward 2004). Syftet med studien ?Gå in på bloggen så får du se ditt barn som gör ditten och datten?- en studie av bloggen som pedagogiskt verktyg i skolan är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare årskurser använder sig av klassbloggar samt hur de resonerar kring användandet av bloggen i skolan. Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. En kvalitativ undersökning genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med lärare i Ystad kommun.