Uppsatsen syftar till att beskriva det pedagogiska arbetssättet infärgning. I denna försöker vi även kartlägga hur man tillämpar detta arbetssätt på en västsvensk gymnasieskola, samt hur lärare och elever ställer sig till detta arbetssätt. Infärgning började utarbetas i samband med gymnasiereformen 1991 och kom till efter att man på skolorna såg ett ökat behov av att integrera kärnämnen med karaktärsämnena på de yrkesförberedande programmen. Under senare delen av nittiotalet pekade ett flertal utredningar på stora brister i kärnämneskunskaperna hos eleverna på de yrkesförberedande programmen, infärgning var ett sätt att ge eleverna en ökad förståelse för kärnämnena.Vi kommer i uppsatsen bland annat fram till att ett fungerande arbetslag där eleverna kan se en helhet i sin utbildning är grundläggande för ökad förståelse..

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka större förändringar som har skett i svensk historisk lärobokstext på gymnasienivå under ett halvt sekel. För att lösa syftet har jag använt mig av fyra olika frågeställningar, dessa löd enligt följande. På vilket sätt har textmassan förändrats i samband med politiskt klimat och styrdokument förändrats? Hur förhåller sig texterna i de olika tidsperioderna i en jämförelse dem i mellan? Vilket utrymme får de olika texterna? Hur är de olika texternas disposition? Som synes är uppsatsen en komparativ studie med kärnan i utvalda historieläroböcker, dessa från tre olika tidsperioder, 1950, 1970- och 1990-talet. Resultatet pekar på en påtaglig förändring i både didaktiskt/pedagogisk synvinkel och inte minst i rent samhällspolitisk synvinkel..

Dagens skola är kunskaps- och målinriktad och undervisningen behöver anpassas efter varje individs individuella behov. Broar behöver byggas mellan olika forskningsfält. Studiens utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där den kognitiva utvecklingen är knuten till kulturella, språkliga och sociala sammanhang. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer sex elever med funktionsnedsättning anser främjar deras lärande och utifrån dessa faktorer lyfta fram gynnsamma pedagogiska metoder. Vidare är syftet att se vilken betydelse eleverna anser att motivation och känslotillstånd har för lärandet.

Syftet med arbetet är att beskriva hur den svenska pedagogiska diskursen på 90-talet och framåt ser på förhållandet mellan kunskap och demokratiska arbetsformer inom pedagogiken och utifrån ett filosofiskt perspektiv kritisera den empiri och de teorier som föreligger. För att uppnå detta syfte har ett urval av verk gjorts utifrån kriterier gällande innehåll och tillkomstperiod. Dessa verks teorier och arbetsmetoder beskrivs och jämförs utifrån valda syfte. Författaren drar slutsatsen att det finns brister i de undersökningar som gjorts och att frågan ej kan avgöras förrän man kommer tillrätta med dessa brister..

Meeting the pupils at work it is important to endeavor an adjustment of the education with the purpose of developing the individual person. To make this possible it requires, except for the intentions of teaching with an individual adjustment, the teacher to make oneself acquainted with the schools work and liability. This is especially important in the work with students with difficulties. for this group of students perhaps an alternative form of education would be to prefer.As method of investigation I used a qualitative case study with a teacher who uses, what I would call, an alternative way of teaching. as a teacher you should pay attention to, and be aware of, how you effect your pupils and with this as a starting point conduct oneself.

Vårt syftet med C-uppsatsen är att ur en pedagogisk synvinkel få en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har även behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man går igenom när man har drabbats av en traumatisk händelse.

Play is an important part of children´s everyday life, it is through play children develop. Play occurs a lot in kindergarten and in this study, the aim is to examine how play activities play is used in preschool teaching and the role of the teacher´s in the play. Video recordings of play activities done and qualitative methods (conversation analysis) has been used to analyze the video recordings. The results of this study show that play are widely used as a pedagogical tool in preschool. It is through play children develop.

Denna rapport är en del i ett självständigt arbete där en pedagogisk produkt utformats för Evolutionsmuseet i Uppsala och är även en del i projektet ?Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs vid Uppsala universitet?. Produkten kommer att ingå i Evolutionsmuseets utställning Svensk fauna och behandlar skalbaggar som nedbrytare på markytan i naturen. Produkten består av ett informationsblad skrivet som en berättelse och ett tittskåp. För att undersöka behovet av samt utvärdera vår produkt har vi använt oss av semi-strukturerad intervju och deltagande observation som metod.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens religionsundervisning kunde förändras för att bättre passa in i dagens skola och nutida samhälle.Uppsatsens vetenskapssyn är hermeneutisk, metoden är kvalitativ och har en induktiv ansats. Uppsatsen bygger på läsning av både tidigare och aktuell forskning om inlärning, ur såväl pedagogisk, psykologisk som neurologisk synvinkel, samt diskussion på området.Många forskare har oberoende av varandra kommit fram till att inlärning sker bäst när elever får använda sig av både kropp och intellekt. Om vi kunde träna eleverna i varandet med varandra, genom musik, estetik och rörelse, kunde vi kanske också väcka deras känsla för andliga aspekter..

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Portfolio är ett sätt att dokumentera och en portfolio kan utgöras av en samling av barnets alster som visar på barnets framsteg. Vi vill med vår undersökning ta reda på hur man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. Vi vill även ta reda på varför man som pedagog kan arbeta med portfolio i förskolan. I vår litteraturgenomgång har vi tagit upp kort om förskolans historia, lärande, pedagogisk dokumentation och reflektion. Därefter har vi en del som behandlar portfolio i korthet: samverkan, utformning och innehåll.

Syftet med min studie är att undersöka vad som sker i ett kooperativt lärande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett ämnesöverskridande projekt som inkluderar ämnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hänt med hjälp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus på frågan; Vad händer i ett kooperativt lärande? Det empiriska materialet består av intervjuer/samtal utifrån tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lärande. Resultatet visar att det är betydelsefullt att arbetet organiseras småskaligt.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken roll leken spelar i barns språkliga utveckling och på vilket sätt pedagoger kan stimulera barns språkutveckling genom lek. Undersökningen handlar även om förskolans pedagogiska miljö har någon betydelse för barns lek- och språkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns språkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan på barns lek- och språkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar på förskola har använts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön påverkar både lek- och språkutvecklingen samt att leken är oerhört viktig för barns språkutveckling.

The purpose with my project is to evaluate how Recreational Leaders use the outdoor environment, how much they use it and why. My method was to assemble the surveys which were answered nationally by Recreational Leaders. During my project I have investigated Recreational Leaders view on the outdoor environment by reviewing a survey. Those who answered the survey find that the desire to use the outdoor environment exists; they think that the benefits of moving the teaching process outside are plenty. The children receive fresh air, they get to practise manual ability and gross motor functions, stay healthy and are able to use their imagination and creativity.

Studien skildrar hur förskollärare arbetar med barn med koncentrationssvårigheter i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer intervjuas sex stycken verksamma förskollärare. Resultatet visar att förskollärare främst identifierar koncentrationssvårigheter genom den motoriska överaktivitet och brist på fokus i aktiviteter och uppgifter som barnen uppvisar. Det framkommer även, dock i mindre grad att koncentrationssvårigheter kan yttra sig genom passivitet då barnen ses som tillbakadragna och tankspridda. Studien visar också att förskollärares arbetssätt upplevs ha en betydande roll för att kunna hjälpa barn med koncentrationssvårigheter.