Abstract Ödbratt, Ricarda & Magnusson, Åsa (2013). Multimedia i förskolan Möjlighet eller utmaning. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna undersökning är att belysa multimedias roll som pedagogisk redskap i förskolans verksamhet. Vår erfarenhet säger att vissa pedagoger blir stressade av att använda multimedia i verksamheten. De säger ofta att utbildningen på multimediatekniken är minimal, samt att multimedia, ska får för stort utrymme i verksamheten och att andra aktiviteter då blir åtsidosatta. Trots att EU redan 2007 manar att utrusta sina medborgare i tidig ålder med digitalkompetens, så har det inte hänt mycket på den fronten.

With this study we intend to investigate and analyse three different preschool?s holdings of toys and discuss the result in relation to the creation of subject. The investigation in this study consists of an inventory of the holdings of toys at three different preschools. We have used an already existing system for classification which is composed by Nilsson and Nelson (2002). The results give a detailed survey of collected material in the form of tables in which we indicate the comparisons which are relevant to our purpose.

Undersökningar har visat att elevers kunskaper och intresse i matematik har försämrats. Detta ligger till grund för vårt intresse av hur man arbetar med matematiken i förskolan för att skapa ett intresse för matematiken redan i tidig ålder. Utifrån följande frågeställningar har vi intervjuat verksamma pedagoger i förskolan: ? Vad anser pedagogerna om matematikens betydelse för barnen i förskolan? ? Var anser pedagogerna att matematiken finns? ? Hur arbetar pedagogerna med matematiken i förskolan? Vi har i vår undersökning använt oss utav en kvalitativ undersökning där vi intervjuat åtta pedagoger var av en är pilotstudie. Alla intervjuer spelades in på diktafon för att öka tillförlitligheten och därefter transkriberades och analyserades materialet.

Syftet med min undersökning är att genomföra en pilotstudie om svensklärares attityder till sitt ämne och se om dessa påverkas av skolform. Jag har genomfört 4 kvalitativa intervjuer på tre gymnasieskolor varav en är offentlig och de övriga två fristående. Genom att jämföra resultatet av mina intervjuer med tidigare undersökningar samt forskning kring den fristående gymnasieskolan har jag försökt svara på frågeställningen: Finns det hos svensklärare attitydskillnader till ämnet svenska som kan kopplas till skolform? Studiens svar på frågeställningen visar sig kunna tolkas på två sätt, beroende på vilka faktorer som läggs i begreppet attityder till sitt ämne. Enligt en traditionell tolkning av begreppet så blir svaret på frågeställningen negativt.

Studiens syfte är att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har ävenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar på detta har jag fått genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer på tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade såg få hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansåg att filosofin hela tiden måste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus på förskolorna, tillexempel byggmaterial och återvunnet material. Miljön var tydlig och tillgänglig för barn.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lärare med respektive utan pedagogisk utbildning använder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att därigenom lättare kunna se sammanhangen när intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgångspunkterna har vi valt att se närmare på speciellt Kolbs modell och Dunns lärstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lättare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bättre inlärning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn på intelligens, det han benämner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av våra intervjufrågor framkom att lärarna använde sig av lärstilar i någon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Södra Råda gamla kyrka var ett unikt kulturarv och besöksmål som brann ned år 2001 men som nu håller på att rekonstrueras. Södra Råda insamlingsstiftelse kontaktade hösten 2013 Högskolan i Skövde angående möjligheterna att skapa något för att platsen, när den nya byggnaden står färdig, ska fortsätta att vara ett intresseväckande besöksmål.Tillsammans ville man utveckla något kulturarvspedagogiskt med hjälp av digitala medier och/eller spelteknologi. Under projektets gång har grafiska koncept skapats för ett spel med koppling till platsen.Konceptet är tänkt att representera ett underhållningsspel, men som genom sitt kulturarvsinnehåll och kopplingen till platsen ändå har en pedagogisk funktion. För framtagandet av konceptbilderna genomfördes en ikonografisk studie av det målade domedagsmotivet som fanns i Södra Råda.  Konceptbilderna utvärderades sedan gentemot personer med koppling till kyrkan och dess återuppbyggnad för att ge insikt i vad man kan göra med historiska och religiösa motiv utan att det blir kontroversiellt och upprörande..

Abstract Syftet med studien var att ta reda på och synliggöra hur förskollärare ser på sitt arbete med planerade aktiviteter på två förskolor. Metoderna som användes var intervjuer och videoobservationer. Intervjuerna var ett sätt att få en bild av förskollärares syn på gruppaktiviteter med barn i åldrarna tre till fem år. Videoobservationerna var ett sätt att få möjlighet att fördjupa och förstå hur arbetet ser ut i praktiken. Frågeställningarna för studien bygger på sju centrala begrepp delaktighet, inflytande, gemenskap, samhörighet, utanförskap, barns intresse och nyfikenhet som också var grunden för intervjuerna med förskollärarna.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Med utgångspunkt i mina egna erfarenheter av stegintegrering i språkundervisning utforskas i följande studie gymnasielärares upplevelser av undervisningsmetoden och hur de praktiskt bemöter eleverna i klassrummet. I bakhuvudet har en pedagogisk idé om elevberikande även funnits. Studien uppnås genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer på två gymnasieskolor där stegintegrering förekommer - sju lärare och en elev deltog. Resultatet visar att lärarna i liten mån använder sig av den fysiska stegintegreringen och istället delar upp de olika elevgrupperna och undervisar dem var för sig. Undersökningen visar även på en frustrerande situation där läraren många gånger känner sig otillräcklig och där arbetsbördan blir större än vid den klassiska undervisningssituationen.

AbstractBarns litterära intresse skapas i de tidiga åren. Förskolan har del i detta intresseskapande. Genom att lärarna på förskolan använder en pedagogisk teori eller planerat arbete med barnlitteratur kan de göra skillnaden för om barn tar till sig denna kulturform.Det svenska skolsystemets mål är att eleverna skall lära sig alla sätt språket kan användas på.Vi hade som syfte att försöka förstå hur förskollärare arbetar med att förankra barnlitteratur hos barn inom förskolan utifrån Läroplanens direktiv. För att kunna få information om detta arbete gjorde vi en undersökning bestående av fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet vi fick fram ur intervjuerna var att arbete med barnlitteratur görs omedvetet från Läroplanen.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om det fanns ett samband mellan vegankost och risk f?r frakturer hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer. Metod: S?kningen delades in i fyra s?kblock inneh?llande synonymer kopplade till ?Fraktur?, ?Vegankost?, ?Medel?lder? och ?Kvinnor?. S?kningar efter prospektiva kohortstudier gjordes i PubMed och Scopus samt i referenslitteratur. Inkluderad population var kvinnor 45 ?r och ?ldre som ?t en vegankost.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lärare med respektive utan pedagogisk utbildning använder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att därigenom lättare kunna se sammanhangen när intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgångspunkterna har vi valt att se närmare på speciellt Kolbs modell och Dunns lärstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lättare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bättre inlärning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn på intelligens, det han benämner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av våra intervjufrågor framkom att lärarna använde sig av lärstilar i någon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Syftet med studien är att undersöka pedagogerna på två avdelningar och hur de arbetar beroende på lokaler och miljöer, inom lekens ramar. Vi ville även undersöka om pedagogerna endast deltar i den styrda leken eller om de också deltar och styr upp den fria leken. Frågeställningar som vi använde i studien är; finns det någon skillnad på pedagogernas arbetssätt när det gäller lek, beroende på miljön? Vi ville också undersöka hur miljöerna skiljer sig mellan de olika förskolorna, och dessutom om pedagogerna tar tillvara på lekens utvecklingsmöjligheter. Undersökningen genomfördes med hjälp av egna observationer, intervjuer och analyser. Observationerna och intervjuerna gjordes på två förskolor, varav den ena är en nybyggd förskola och den andra är en äldre. Det empiriska materialet analyserades utifrån vår tidigare forskning.

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollärare förhåller sig till den pedagogiska verksamheten i förhållande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsättningar hade betydelse för hur man arbetar utifrån målen för barns utveckling och lärande i förskolans läroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö påverkar välmående hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön är viktig för barns utveckling och lärande samt välmående i förskolan.