Sökresultat:
1512 Uppsatser om Pedagogisk innehćllskunskap - Sida 32 av 101
Den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen - Regleringskonflikter mellan aktiebolagsr?tten och aktie?garavtal
Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.
Baksidan av att gynna arbetsf?rm?ga: En normkonfliktsanalys av bed?mningen av aktiviteter under aktivitetsers?ttning i ljuset av FN:s konvention om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning
I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.
J?mst?lldhetsperspektiv inom det svenska klimatanpassningsarbetet: En kvalitativ inneh?llsanalys av offentliga myndigheters handlingsplaner f?r klimatanpassning
The climate crisis represents a serious threat to both people and nature and it will exacerbate existing inequalities, especially for women and girls who are most at risk yet have contributed least to the problem. Climate adaptation is critical to addressing the challenges of climate change, and it requires integrating a gender perspective to take into account the specific vulnerabilities faced by women and girls, as highlighted in the Paris Agreement. This study examines the implementation of gender perspectives in Swedish governmental climate change adaptation strategies. By applying a qualitative content analysis to 24 government agencies? action plans, the study investigates how gender equality is addressed in the context of climate change adaptation.
P?verkar intag av ?gg niv?er av trimetylamin-N-oxid i blodet? En systematisk ?versikt
Syfte:
Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om regelbundet intag av ?gg p?verkar niv?er av trimetylamin-N-oxid (TMAO) i plasma hos vuxna.
Metod:
En litteraturs?kning genomf?rdes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library 25 januari 2023. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r, intervention best?ende av ?gg eller ?ggula, kontroll best?ende av ?ggsubstitut/?ggvita/habituell kost/annat livsmedel som inte inneh?ller ?ggula, utfallet TMAO i plasma och studiedesign RCT. Artiklarna skulle vara skrivna p? engelska eller svenska.
Att v?rda under hot och v?ld - sjuksk?terskors upplevelser inom psykiatrisk v?rd : En litteratur?versikt
Bakgrund Hot och v?ld ?r vanligt f?rekommande inom psykiatrisk v?rd, vilket p?verkar sjuksk?terskors psykiska h?lsa, trygghet och omv?rdnadskvalitet. Enligt Arbetsmilj?lagen (1977:1160) ?r v?rdgivaren skyldig att f?rebygga risker i arbetsmilj?n och skapa en s?ker arbetsplats fri fr?n oh?lsa och olycksh?ndelser. Trots detta framkommer det att m?nga sjuksk?terskor upplever bristande st?d och otydliga rutiner, vilket g?r att hot och v?ld ofta ses som en naturlig del av arbetet.
Mot de digitala valstugorna : En kvalitativ studie om politiska partiers kommunikation pÄ Facebook
Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier? Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.
Att drabbas av postpartumdepression : En litteratur?versikt
Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.
Sm?rtupplevelser hos patienter med avancerad cancer
Bakgrund: Avancerad cancer avser cancersjukdom som har spridit sig och inte l?ngre ?r botbar, d?r v?rdens fokus huvudsakligen ?r inriktat p? symtomlindring och livskvalitet. Sm?rta ?r ett vanligt och komplext symtom vid avancerad cancer och utg?r en betydande del av patienters lidande. Sm?rta ?r en multidimensionell och subjektiv upplevelse som p?verkas av personliga erfarenheter, livssituation och relationer.
"TyvÀrr Àr det vÀl sÄ med mobbning att man ser det alldeles för sent": en studie om ledarskap och mobbning i idrottsföreningar
Uppsatsen handlar om mobbning och hur detta synliggörs i idrottsföreningar. Ledarna inom idrottsföreningar har intervjuats med en narrativt inspirerad metod för att pÄ sÄ sÀtt nÄ deras erfarenheter av hur mobbningen pÄ detta omrÄde ser ut. Intervjupersonerna berÀttar hur de hanterar mobbning personligen och hur detta hanteras inom respektive idrottsförening. Vi lyfter Àven fram hur ledarna ser pÄ ledarskap i allmÀnhet och hur de ser pÄ sitt eget ledarskap. Vidare ser vi ocksÄ till deras utbildningsbakgrund.
Det rika barnet : Tio förskollÀrares uppfattningar om barns lÀrande i Reggio Emiliainspirerade förskolor
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om barns lÀrande i Reggio Emiliainspirerade förskolor. Vi har undersökt vad förskollÀrare sÀger om barns lÀrande, samt vilka principer de har som utgÄngspunkter. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr lÀrande ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv vilket innebÀr att kunskap skapas i relation till miljön, omgivande personer och sammanhanget. Kunskapen i sig Àr förÀnderlig. Undersökningen gjordes i form av seminstrukturerade intervjuer med tio förskollÀrare pÄ deras respektive arbetsplatser.I resultatet framgÄr att förskollÀrarna ser lÀrande som nÄgot stÀndigt pÄgÄende och utgÄr frÄn barnens intressen samt arbetar för att sÀtta barnen i centrum.
Kliniska riktlinjer g?llande handl?ggning av urinretention postpartum - en granskning baserad p? kvalitetsgranskningsinstrumentet AGREE II
Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention.
Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en
vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att
minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som
?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp
till en vecka efter f?rlossning.
Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges
f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum.
Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19
riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.
St?d i relationellt l?rande: L?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen i frustrerande situationer i m?tet med elever En kvalitativ intervjustudie om l?rares frustrationer p? grundskolan och gymnasieskolan
Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.
Hur ser gymnasieelever pÄ sitt övande?
Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..
Diffrakterande praktiker med implosiva konsekvenser: Perspektiv pÄ estetiska lÀrprocesser
Studiens övergripande syfte Àr att fördjupa kunskaper om och söka nya perspektiv pÄ estetiska lÀrprocesser i relation till demokrati- och vÀrdegrundsfrÄgor. Den teoretiska ansatsen hÀmtas frÄn poststrukturalistisk teoribildning med förgreningar inom genusteori. Studien Àr strukturerad i tre delar inom vilken den första utgörs av en samlÀsning mellan kunskapsomrÄdet scenkonstnÀrlig teori/praktik och pedagogisk teori/praktik. Dessa diskurser karaktÀriseras av ifrÄgasÀttanden av konsten som ?god? respektive antaganden om vÀrdeneutrala pedagogiska modeller och det ?goda? samhÀllet som automatisk följd av bildning och fostran.
Naturvetenskap i förskolan? FörskollÀrare berÀttar om förhÄllningssÀtt och pedagogisk verksamhet
Sammanfattning
Syftet med undersökningen har varit att fÄ en större förstÄelse för hur pedagoger arbetar med naturvetenskap i verksamheten. Jag har valt att anvÀnda mig av en intervjustudie för att förstÄ hur fyra förskolelÀrare vid fyra olika förskolor i Södra Sverige arbetar med naturvetenskap och hur de tolkar den reviderade lÀroplanen. Forskningen pekar pÄ att mÄnga pedagoger finner att naturvetenskap Àr underutvecklat och att mÄnga har negativa erfarenheter frÄn sin egen skolgÄng och att det kan vara en bidragande orsak till att Àmnet inte drivs pÄ ett sÀtt som mÄnga pedagoger hade önskat. Samtliga fyra pedagoger menar att det Àr bara fantasin och kreativiteten som sÀtter stopp för hur ?du? kan göra Àmnet naturvetenskap roligt och lustfyllt..