Svensk försvarslogistik genomgår i skrivande stund en stor organisationsförändring som innebär att stora delar av verksamhets- och ansvarsområden som tidigare funnits under Försvarsmaktens logistik, FMLOG, nu överförs till den civila myndigheten Försvarets Materielverk, FMV. Försvarsmakten och FMV skall genom reformen tillsammans spara 760 miljoner kronor per år. Besparingar som skall skapa ekonomiska förutsättningar att utveckla Försvarsmakten mot ett mer användbart och tillgängligt försvar.I uppsatsen analyseras i vilken utsträckning de fem grundläggande principerna för militär logistik; Helhetssyn, Resurseffektivitet, Behovsstyrd logistik, Anpassad tillgänglighet och Interoperabilitet varit integrerade i reformen Omdaning Försvarslogistik vilket svarar på frågan om det finns en spårbarhet till Försvarsmaktens Grundsyn Logistik i densamma.  Undersökningen visar att principen Resurseffektivitet är fokus för reformens mål och syfte men att även övriga principer till viss del går att spåra i reformsarbetet. En slutsats jag dragit av detta är att Försvarsmaktens Grundsyn Logistik och de fem grundläggande principerna för militär logistik används vid planering av militär logistik och bedöms därför inte vara inaktuella. I uppsatsens avslutande del diskuteras undersökningens resultat och slutsatser och paralleller dras till både teori kring militär logistik och till rådande forskningsläge inom området..

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gård som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på förskolans gård som pedagogisk miljö samt hur de anser sig använda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor. Det ställdes inga krav på att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet på förskolans gård eftersom vi ville få en allmän bild av hur förskollärarna ser på gården som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gården används i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Vi har i detta arbete undersökt om det går att använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i NO-ämnena, år 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgått från Microsoft Office 97 och studerat följande frågeställningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sätta sig in i det inom en vanlig lärartjänst? Går det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att få svar på våra frågeställningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har läst om olika inlärningsteorier och om hur datorn används idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lärarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem själva.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger arbetar för att barn i behov av särskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation. Hur ser pedagoger på sin egen roll i barnens lärande? Hur tänker de kring sin profession inom en del av ett kvalitetsarbete? Undersökningen bygger på kvalitativa studier med halvstrukturerade intervjuer som metod, då det inspireras av tematisk innehållsanalys. Intervjuerna genomförs med två barnskötare, tre förskollärare och en specialpedagog som arbetar på förskolor i två olika kommuner, belägna i olika län. Fokus ligger på ett specialpedagogiskt perspektiv, där studien har visat att pedagoger arbetar på ett sätt som verkar för att barn i behov av särskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation.

Inom flygstridsledningsutbildningen har det de senaste två åren underkänts två elever per år, detta motsvarar en andel på cirka en fjärdedel som inte blir godkända. Inför att man påbörjar utbildningen genomförs relativt omfattande uttagningstester vilket borde innebära att endast de med rätt förutsättningar antas till utbildningen. Då vissa individer trots det blir underkända lyfts tesen att detta kan bero på antingen urvalsprocessen eller utbildningen i sig. I denna undersökning har det fokuserats på utbildningen. En intervjustudie har gjorts med samtliga elever och lärare på den nuvarande flygstridsledningsutbildningen i syfte att jämföra utbildningen med Kolbs normativa teori om erfarenhetslärande och därigenom undersöka om brister i utbildningen kan upptäckas.

The purpose of this Master?s thesis studies is to examine how information seeking is taught from a pedagogical and didactic perspective. The questions at issue are:? What is the content in information seeking education?? What aims are focused in information seeking education?? What methods are used in information seeking education? The methods being used are empirical studies and studies of literature, within the subject area. The study is inspired by phenomenographical learning theories.

I denna rapport beskrivs användning av Bluetooth i laservapen, även en fördjupning inom Bluetooth. Vi fick i uppgift att skriva en manual om hur konfigurationen av laservapnen gick till. Vi skulle ta reda på så mycket som möjligt om Bluetooth lösningen, vilka funktioner som fanns och vilka funktioner som kunde implementeras samt att ta reda på hur man implementerar ett program till vapnen..

Uppsatsens syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lärares uppfattning kring datorn som redskap vid läs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lärare med inriktning mot grundskolan.Litteraturdelen behandlar teorier om läs- och skrivinlärning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjälp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning är en av utgångspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ?Att skriva sig till läsning? har sett datorn som ett positivt redskap vid läs- och skrivundervisningen.Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel där informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram från intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lärare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan.

Studiens syfte är att undersöka det berättelsebara i förskolebarns lärprocesser i språkande, läsande och skrivande. Adriana Cavareros teorier om relationerande narrationer används tillsammans med pedagogisk dokumentation. Genom textanalys av pedagogisk dokumentation kring barns arbete med namn, gavs möjlighet att pröva hur barn utforskar språkets innehåll utifrån det som överraskar och ifrågasätter konventioner och hur detta ofta sker genom relationerande berättelser. Studien visar potentialen i att lyssna efter det oväntade som barnen ger uttryck för och haka i detta för att bygga ut eller skapa ny kunskap. Pedagogisk dokumentation blir en mötesplats för olika erfarenheter och uttryck i samhället där barnen får möjlighet att fortsätta undersökandet i nya kontexter och konstellationer.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan och hur barns delaktighet kommer till uttryck i denna. En bakgrund till studien är de krav och riktlinjer förskollärarna har att utgå från i dokumentationsarbetet i förskolan.   Pedagogisk dokumentation är idag en spridd dokumentationsform som har sitt ursprung i den norditalienska staden Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Syftet med denna är att synliggöra barns lärprocesser och för att utveckla kvalitén i verksamheten.   Studien genomfördes genom intervjuer med förskollärare på tre olika förskolor, där de säger sig arbeta med pedagogisk dokumentation.   Resultatet av studien visar att förskollärarna använder pedagogisk dokumentation i sitt arbete för att fördjupa förståelsen för barns lärande, men också för att utveckla verksamhetens kvalité. En tydlig bild utifrån förskollärarnas uppfattningar och ord är att förskollärarna använder den pedagogiska dokumentationen i projektarbeten. Jag har också kunnat utläsa från resultatet att skillnader och likheter finns mellan de tre förskolorna när barns delaktighet kommer in.

Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal skolledare upplever pedagogisk kvalitet. Intervjuer och observationer har legat till grund för undersökningen som gjorts. Undersökningen inriktade sig på den process som ligger bakom utvecklandet av kvalitet inom skolan. Denna process har sedan beskrivits analyserats med hjälp av olika teorier som har med förändringsarbete att göra. I huvudsak har House (1981) tre perspektiv på förändring legat tillgrund för analyserna.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på tio skolledares uppfattningar om handledning som en metod att utveckla pedagogisk verksamhet mot en skola för alla. Skolledares syn på begreppet handledning samt på vilket sätt handledning som metod används som en del i utveckling av pedagogisk verksamhet, var en del av undersökningen. Intressant blev också att se vad skolledare menar att handledning innebär när avsikten med handledning är pedagogisk utveckling mot en skola för alla. För att få svar på våra frågeställningar samt få en djupare insikt i skolledares uppfattningar, valde vi att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. Skolledarnas uppfattningar har presenterats under olika teman i resultatdelen.

Detta arbete är en granskning av fyra läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel vi granskade var två alldeles nya, Bonniers Teknik och NT-handboken och två etablerade, Puls Teknik som utkom efter Lpo 94 och NO-kombi som utkom innan Lpo 94. För att kunna genomföra en granskning, var vi tvungna att göra en litteraturstudie, för att finna kriterier och bedömningsgrunder till fyra förvalda granskningsområden. De var styrdokumenten Lpo 94 och kursplanen i teknik samt genus och layout. Vi skickade även en öppen enkät till fyra läromedelsförfattare och en strukturerad enkät till 104 skolors tekniklärare för att undersöka vad de anser vara viktigt med läromedel.

Arbetets didaktiska upplägg utgår från ett barnprogram som underlag i undervisningen i grundskolans tidigare år. Undervisningen ska hålla hög pedagogisk standard och uppfylla de läromål som finns angivna i läroplanen. Tidigare forskning om populär kultur och lärande har bearbetats för att i analysavsnittet visa konkreta metoder för att uppfylla läromål genom att analysera ett populär kulturellt barnprogram..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om användning av OneDrive är ett fungerande hjälpmedel i andraspråksundervisningen, och mina forskningsfrågor är formulerade utifrån Steinbergs (2013:7?10) premisser för effektiv användning av digitala verktyg i undervisningen: Vilken Pedagogisk grundsyn intar pedagoger och elever till användning av OneDrive? Hur fungerar användning av OneDrive i praktiken inom den undersökta skolverksamheten? Hur fungerar OneDrive som ett verktyg för lärande i undervisningen i svenska som andraspråk?Studien bygger på en kvalitativ metod och genomfördes med tre pedagoger samt tre elever. Två av pedagogerna undervisar i svenska som andraspråk medan en tredje pedagog arbetar som IKT-pedagog. Alla elever i studien läser svenska som andraspråk.I resultatet av studien framgår det att pedagoger har såväl lika som olika syn på hur man kan använda OneDrive. Pedagogerna känner till fler funktioner som kan användas i undervisningen med OneDrive, och pedagogerna känner även till att elever och pedagoger har olik behörighet till OneDrive i verksamheten där intervjuerna genomförts.