Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger ser på trygghet inom förskolan. Vi vill ta reda på om och i så fall hur deras syn på trygghet påverkar deras arbetssätt i relation till omsorg och pedagogisk verksamhet. Vi vill också undersöka hur pedagogerna ser på förskolans uppdrag i samhället och hur det påverkar hur de ser på trygghet i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på två olika förskolor kan vi se att båda förskolorna i sitt arbete med att skapa trygghet använder sig både av en pedagogisk verksamhet men också av omsorg. Det är i samspelet mellan de båda som tryggheten skapas.

Jan Wallander hävdar att budgeten är ett onödigt ont, vilket fick oss att fundera över om det finns någon sanning i detta uttalande eller om de som är kritiska till budgeten har använt den på ett felaktigt sätt, som den inte kan eller ska användas till. Detta gjorde att vi fann ett intresse i att beskriva budgetens funktion i kommuner, privata företag och i de ideella föreningarna samt att förklara skillnader i budgetens funktion mellan de nämnda organisationsformerna.I vår studie har vi formulerat ett antal hypoteser vilka alla har sin utgångspunkt från någon av våra teorier, som är Institutionellteori, New Public Management vilken dock inte är en teori i ordets bemärkelse utan en filosofi, vilken mycket kortfattat går ut på att kommuner efterliknar privata företag. Anledningen till att vi presenterar denna filosofi bland teorierna är att den precis som teorierna i övrigt ska hjälpa till att beskriva budgetens funktion i de nämnda organisationsformerna. Ytterligare teorier som presenteras är Agentteorin, Incremental budgeting samt Intressentteorin.För att operationalisera uppsatsens syfte gjorde vi en surveyundersökning i form av datorenkäter där respondenterna rangordnade elva budgetfunktioner. Resultaten påvisar att budgetfunktionen varierar på grund av organisationens storlek inom varje organisations form, att budgetfunktion är lika i offentliga och i privata organisationer, att kommuner med höger majoritet är mer lika privata företag, att i offentliga organisationer är budgetens roll mer planerings funktion, än uppföljnings funktion, samt att budgeten används som argument för resursanskaffning i ideella föreningar.

Södra Råda gamla kyrka var ett unikt kulturarv och besöksmål som brann ned år 2001 men som nu håller på att rekonstrueras. Södra Råda insamlingsstiftelse kontaktade hösten 2013 Högskolan i Skövde angående möjligheterna att skapa något för att platsen, när den nya byggnaden står färdig, ska fortsätta att vara ett intresseväckande besöksmål.Tillsammans ville man utveckla något kulturarvspedagogiskt med hjälp av digitala medier och/eller spelteknologi. Under projektets gång har grafiska koncept skapats för ett spel med koppling till platsen.Konceptet är tänkt att representera ett underhållningsspel, men som genom sitt kulturarvsinnehåll och kopplingen till platsen ändå har en Pedagogisk funktion. För framtagandet av konceptbilderna genomfördes en ikonografisk studie av det målade domedagsmotivet som fanns i Södra Råda.  Konceptbilderna utvärderades sedan gentemot personer med koppling till kyrkan och dess återuppbyggnad för att ge insikt i vad man kan göra med historiska och religiösa motiv utan att det blir kontroversiellt och upprörande..

Gruppbostäder och andra boenden för handikappade är ofta försummade av arkitektoniska värden, rationellt och billigt byggande har varit drivande genom åren. I min gruppbostad handlar det om individen och de aktiviteter denna typ av arkitektur borde främja. Att placera en gruppbostad i en social kontext ökar inte bara kunskapen om olika handikapp i samhället utan ökar också livskvaliteten för de boende..

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare på en förskola i Skåne använder sig av dokumentation och om den används för utveckling av verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med dokumentation?, vad används dokumentation till och på vilket sätt anser pedagogerna att dokumentation utvecklar verksamheten. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod där vi fokuserar oss på semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Det teoretiska underlagt för studien utgörs av en historik översikt över dokumentation, samt en genomgång av Reggio Emilia- pedagogikens syn på dokumentation.

Madeleine McDonald: Röstens funktion i dansterapi. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002 Syftet med den här uppsatsen är att undersöka röstens funktion i dansterapi. Ett underordnat syfte är att undersöka musikens roll i dansterapi. Jag har intervjuat tre dansterapeuter, vilka av yrkesetiska skäl förblir anonyma.Inledningsvis ges en kort historik över dansterapi och dess förhållande till andra terapiformer. Intervjuerna visar att rösten fyller en viktig funktion.

I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje.

I Läroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollärarna ska hjälpa barn att skapa och kommunicera med hjälp av sång och musik. Med detta i åtanke är syftet med studien att undersöka förskollärarnas skilda uppfattningar av sångsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger språket innan de talar det. För det lilla barnet är språket i början endast klang och rytm, det vill säga ett musikaliskt fenomen.Studien utgår från en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sångsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.Följande kategorier har framkommit ur materialet: Sångsamlingen som en situation för lärande och Sångsamlingen som en situation för lust och glädje.

Syftet med studiens har varit att få en förståelse för den generella problematik som upplevs av olika nyckelpersoner och pedagoger när förändringar införs i en organisation. I syftet har också ingått att försöka få en förståelse för vilka faktorer som uppfattas påverka förändringsarbetet i införandet av verktyget pedagogisk dokumentation inom förskolorna i en kommun. För att uppnå detta syfte har det varit nödvändigt att förstå hur informanterna uppfattar begreppet Pedagogisk Dokumentation och behovet av kunskap. Studien har genomförts genom intervjuer av informanter som är verksamma på två kommunala förskolor på olika enheter i kommunen, samt med nyckelpersonerna är inom kommunen. De övergripande frågeställningarna som legat till grund för studiens datainsamling har haft fokus på att beskriva nyckelpersonernas och pedagogernas uppfattning av pedagogisk dokumentation, vilken kunskap som uppfattats behövas för verktyget, samt vilka möjligheter och hinder som de erfarit under implementeringen av verktyget.

?Man lär inte för skolan utan för livet? är ett talesätt som det flesta träffat på, men om detta ska kunna införlivas måste man ta del av livet utanför skolan. Både pedagogisk forskning och läroplanen framhåller betydelsen av ett nära samarbete mellan skola och närsamhället. I detta examensarbete har jag studerat ett antal gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet och deras samarbete med företag som bedriver ett konkret arbete inom hållbar utveckling. Syftet med mitt examensarbete var att genom intervjuer utvärdera detta samarbete och undersöka vilka positiva effekter samt nyvunna kunskaper eleverna erhöll.

Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas.Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar.Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens.Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus och ungefär 500 av dessa överlever. Hjärt- kärlsjukdom är vanligaste bakomliggande orsaken till att drabbas av ett hjärtstopp, andra orsaker till hjärtstopp är lungsjukdom, intoxikation och skalltrauma. Syfte: Syftet i denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur undersöka patienters livskvalité efter ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas livskvalité påverkades efter att ha överlevt ett hjärtstopp, i resultatet framkom det förändringar i fysiska-, psykiska- och kognitiva funktioner samt sökande efter mening.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus och ungefär 500 av dessa överlever. Hjärt- kärlsjukdom är vanligaste bakomliggande orsaken till att drabbas av ett hjärtstopp, andra orsaker till hjärtstopp är lungsjukdom, intoxikation och skalltrauma. Syfte: Syftet i denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur undersöka patienters livskvalité efter ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas livskvalité påverkades efter att ha överlevt ett hjärtstopp, i resultatet framkom det förändringar i fysiska-, psykiska- och kognitiva funktioner samt sökande efter mening.

Syftet med denna uppsats är att belysa tre övergripande områden rörande lekterapi och lekterapeuter. De tre områdena är: Metoder och syften med lekterapi - Lekterapeuternas syn på lek, terapi och pedagogik - Lekterapeuternas egen yrkesroll och funktion. Denna uppsats är en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. I uppsatsen vill jag ur ett inifrånperspektiv belysa lekterapeuternas uppfattning kring lek, pedagogik och terapi, samt lekterapins syfte och metoder. Lekterapeuternas yrkesroll kommer även att belysas i studien utifrån informanternas egna berättelser om sin roll och funktion.

Bland lärare i år 2-6 och elever år 4-6 vill vi försöka ta reda på om och då eventuellt hur synen på svenskämnet skiljer sig åt. Vi vill också undersöka svenskundervisningens betydelse och funktion i övriga skolämnen. Kan det vara så att skolans traditioner och värderingar av svenskundervisningens betydelse och funktion, där formell undervisning dominerat, är så starkt förankrade och rotade att svenskan blir osynlig och mindre betydelsefull i övriga skolämnen eller förhåller det sig på något annat vis? Är svenska något vi lär isolerat och i isolerade situationer för att t.ex. lära oss läsa och skriva eller är det något annat? Ingår svenskundervisningen i övriga skolämnen eller är och blir denna osynligt när den inte står på schemat? I vårt forskningsarbete valde vi att använda oss av den kvalitativa undersökningsmetoden i form av skriftliga och muntliga intervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet av undersökningen bland lärarna visar en relativt gemensam syn på svenskämnet och dess betydelse och funktion i undervisningen trots att utbildningsbakgrund, tjänsteår och form av anställning skiljer lärarna åt.