Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att fånga innebörder i vad Reggio Emilia kan vara genom att intervjua fyra stycken verksamhetsansvariga inom Reggio Emilia inspirerade förskolor. Jag har använt mig av ett postmodernt och socialkonstruktionistiskt perspektiv samt ett poststrukturellt perspektiv för att belysa hur man ser på barn, lärande och verksamheten inom Reggio Emilia. I resultatet går det att konstatera att det finns stora variationer i hur de arbetar, men också vissa likheter. Anledningen till detta tycks vara att Reggio Emilia inte är en pedagogik med en metodbeskrivning utan en filosofi att inspireras av..

Ett av lärandemålen för utbildningen inom barnmorskeprogrammet vid Göteborgs universitet (GU) är att självständigt handlägga en normal förlossning. Kliniskt träningscenter vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa ger studenter möjlighet att träna praktiska moment i handläggning av förlossning utan att involvera patienter. Då dessa träningstillfällen är begränsade finns behov av andra inlärningsformer. Film som undervisningsmetod vid inlärning av praktiska moment har visat goda resultat. Utbudet av pedagogiska filmer för blivande barnmorskor är emellertid litet eller obefintligt.

Syftet med arbetet var att undersöka hur två pedagoger och två rektorer som arbetar på två olika kommunala förskolor ser på innemiljön och dess påverkan på lek. Det innefattar vilket material som används och hur de har utformat miljön. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att samla in materialet. Resultat av undersökningen visade att båda förskolorna arbetar aktivt med miljön men att den ena förskolan precis har börjat med sitt arbete. Båda förskolorna arbetade efter samma vision, att ha en miljö som är tillgänglig för bar-nen där materialet är synligt och på barnens nivå.

Syftet med denna studie är att undersöka förhållningssätt til  kommunikationsmedel i förhållande till pedagogisk praktik och lärande. Denna undersökning har studerats ur både ett elev-­ och lärarperspektiv. Studierna bestod av enkätundersökningar med elever från årskurs 4-­6 och intervjuer med lärare från årskurs 4-­6. Resultatet visar att eleverna både påstår sig använda datorn och mobilen för nöje, umgänge och lärande. Undersökningen visar på att eleverna i årskurs 4 till 6 sällan sitter vid datorn i skolan, men i stor utsträckning hemma sitter de mer vid datorn under sin fritid..

Uppsatsens syfte är att genom att studera logopedernas införande av WHO: s klassificering av hälsa besvara frågan om förändringen är ett sätt att möta det institutionella tryck som kan finnas på logopedernas organisation. En kvalitativ ansats har använts för att samla in och analysera den data från de fem logopederna samt chefslogopeden från logopedmottagningen på Ryhovssjukhus som intervjuades.Institutionell teori har använts för att analysera intervjumaterialet. Resultatet avundersökningen är att logopederna förändrar sig för att upplevas som mer legitima av som sin omgivning på två sätt. Genom att införa standarder som medför, en upplevde, högrejämförbarhet och man gör verksamheten mer mätbar. Även det att genomföra förändring är ett sätt att bli mer legitim och möta de förväntningar som finns i den miljö som logopederna existerar i..

Syftet med vårt arbete är att finna vägar att stärka och utveckla självförtroende och självkänsla hos elever med lättare intellektuella funktionshinder i gymnasiesärskolan, med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med elever och deras föräldrar. Resultatet av vår undersökning visar, att ungdomarna upplevt sin tidiga skolgång problematisk, i större eller mindre omfattning. Övergången till gymnasiesärskolan har genomgående varit en positiv erfarenhet. Den kritik som elever och föräldrar framför mot skolan är att det ställs för låga krav och att man saknar utmaningar och variation i undervisningen. För att möta dessa krav och för att bemöta eleverna på ett riktigt sätt behövs ett specialpedagogiskt förhållningssätt hos alla som arbetar i skolan..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i åk 1 på El- respektive Industriprogrammen på gymnasiet använder sig av ett datorstöd på kursen Matematik A, och att ta reda på vilken typ av kategori program som eleverna utnyttjar mest.Undersökningen genomfördes med hjälp av dels en enkät av hela undersökningsgruppen, dels elevintervjuer av ett urval av gruppen.Resultatet på undersökningen visar att eleverna inte använde datorstödet under lärprocessen i speciellt stor omfattning. Datorstödet användes framför allt under de ordinarie matematiklektionerna och den typ av funktion som användes mest frekvent var av en typ som starkt bidrog till ett ytligt och kortsiktigt lärande..

Det övergripande syftet med denna studie är att i två olika särskoleverksamheter beskriva och tolka pedagogers uppfattningar om problemskapande beteende samt att undersöka om och i så fall på vilket sätt lärarna anpassar undervisningen för elever med denna typ av problematik.Studien är kvalitativ och har en livsvärldsfenomenologisk ansats. Livsvärlden är den värld vi lever och är involverade i och som görs synlig genom våra berättelser och handlingar. Våra livsvärldar uppstår i vårt möte med omvärlden och detta sker alltid i ett bestämt socialt och kulturellt sammanhang. Människan bär i dessa möten med sig sina tidigare erfarenheter och horisonter vilka ger ramar för hur vi uppfattar och upplever nya fenomen. Forskning med en fenomenologisk ansats kan innebära en metodologisk mångfald men utifrån tidsaspekten samt utifrån studiens fokus på lärarnas egna berättelser utgår empirin uteslutande från halvstrukturerade intervjuer.

Huvudsyftet med detta examensarbete är att synliggöra förhållningssätt och handlingar i det dagliga arbetet med barnen, ur ett könsperspektiv. Vår målsättning är att studera hur traditionella könsrollsmönster överförs och hur de befästs. Genom litteratur och undersökningar har vi sökt svar på våra frågor. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där vi har filmat pedagoger i mötet med barn. Vi har även fört löpande protokoll över barns lek och pedagogers förhållningssätt till leken.Genom våra undersökningar har vi fått fram resultat som visar att vi bemöter pojkar och flickor olika beroende på kön och att vår egen bakgrund påverkar oss i detta bemötande.

Internationell handel är snarare en regel än undantag i dagens globala samhälle, och en del av denna handel genomförs dagligen genom landsöverskridande kredittransaktioner. Som konsekvens av detta har standardavtal utvecklats på krediträttens område, med syfte att kunna användas av parter oavsett land. Dessa standardavtal är författade på engelska och utgår ifrån anglosaxisk rätt.Emedan kreditavtal, utformade enligt anglosaxisk standardavtalsmodell, är mycket omfattande är uppsatsens syfte att utreda i vilken mån dessa avtal kan förkortas och göras mer lätthanterliga. Syftet är även att ge parter som använder sig av kreditavtal, utformade efter nämnd standardavtalsmodell, en anvisning om hur utvalda delar i dessa avtal överensstämmer med svensk lag. Med ett förenklat avtal skulle berörda parter vinna tid och därmed göra ekonomisk vinning.

Problemområde Vi har båda arbetat en längre tid i skolans år F-6 och kommit i kontakt med många elever i behov av särskilt stöd. Vår erfarenhet är att arbetet med att utreda elevers behov av särskilt stöd ser väldigt olika ut på skolorna och att även specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolår F-6. Vi vill ta reda på vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta område. De preciserade frågeställningarna är: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolår F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgår vi från två teoretiska ansatser.

Syftet med min uppsats har varit att se om en bildorienterad undervisning kan påverka och stimulera lärandet hos elever. Jag har därför följt undervisningen i en åk 3 - 5 som kallas ?bildklass? på Centralskolan i Kristianstad, där jag försökt se vilka metoder som använts i lärandeprocessen. Jag har intervjuat klassläraren och gett enkäter rill elever och föräldrar. Jag har sökt svar på vilka konsekvenser som följer på ett lärande genom bilder.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Vårt syftet med C-uppsatsen är att ur en pedagogisk synvinkel få en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har även behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man går igenom när man har drabbats av en traumatisk händelse.

Detta arbete handlar om Central Tire Inflation, vilket är ett system för att under färd variera däcktryck. Arbetet syftar till att se vilka erfarenheter skogsnäringen i Sverige har av tekniken. Intervjuer med representanter från skogsorganisationer har genomförts. Resultatet av dessa har jämförts med körningar i Roadex stress-test, vilket är en teoretisk modell för att få fram ett underlag om effekter samt erfarenheter av tekniken. Resultatet som framkommit visar på att skogsnäringen är väl medvetna och positivt inställda till tekniken samt att denna används för att öka tillgängligheten i skogen under förfallsperioder.