This is an empirical study based on Physical Education and health (PE) teachers' experiences and builds on, for the study, significant literature. The study is about PE teachers? consideration of gender in the assessment as well as in the selection of lesson content. Semi-structured interviews were employed as method for the data collecting process. Four teachers were interviewed, teachers of PE in elementary and upper secondary school with varied length of professional experience and ages.

Denna uppsats har undersökt genus- och jämställdhetsfrågorna på lärarutbildningarna i Sverige med betoning på Lärarhögskolan i Stockholm och Södertörns högskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka om lärarutbildningarna är utformade så att könsrollerna reproduceras och befästs, eller om lärarutbildningarna är aktiva aktörer som försöker bryta de snäva roller som könen är hänvisade till idag. Syftet är också att diskutera vilka konsekvenser lärarutbildningen och dess hantering av genus- och jämställdhetsfrågor kan bli på grundskolan.Metoden är kvalitativ och materialet baseras mycket på sekundära källor bortsett från två intervjuer. Resultatet visade att lärarutbildares uppfattningar styr innehållet och arbetssättet mer än utbildningsplaner och kursplaner. Både på lärarutbildningarna, men också på grundskolan, är det enskilda eldsjälar som undervisar i dessa frågor.

Syftet med studien var att beskriva och analysera några fritidspedagogers attityder kring användning av datorer i fritidshemmet. Avsikten var även att studera eventuella samband eller motsättningar mellan fritidspedagogernas attityder till datorer och den faktiska datorverksamheten i fritidshemmen. Med utgångspunkt i syftet beskrivs fritidspedagogernas attityder till datoranvändning samt hur datoranvändningen ser ut i de fritidshem de arbetar inom. Studien är uppbyggd på kvalitativ information utifrån intervjuer och i resultaten visade det sig att syfte, attityd och användning hör ihop när det gäller datoranvändning i fritidshemmen. Det framkom även att fritidspedagogernas attityder inte är avgörande för hur datoranvändningen genomförs i fritidshemsverksamheten.

I uppsatsen undersöks rollspelet som pedagogisk metod på museet. En studie har gjorts av rollspelsverksamheten ?Frihet och ofrihet? som drevs på Stadsmuseet hösten 2001. Intervjuer med museipersonal, skolpersonal och deltagande elever har gett material till studien. Observation av verksamheten utfördes för att få en djupgående bild.

Det här arbetet behandlar skola och lärande i glesbygd och tätort. Syftet är att visa på likheter och skillnader mellan skolor i glesbygd och stad. Vilka skillnader i arbetssätt som finns och hur lärarna uppfattar sin lärarroll på grund av arbetsplatsens geografiska placering. Vidare belyses skillnader och likheter vad gäller byggnader och lokaler. Arbetet bygger på intervjuer med verksamma lärare, både i glesbygd och i tätort.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svenskundervisningen och dess bredd kan bedrivas i år 7-9. Det är en studie i vilken nyutexaminerade lärare kan ta del av erfarna lärares tips, upplevelser och reflektioner kring svenskämnet. Det finns en mångfald i svenskämnet som många andra skolämnen saknar. Denna mångfald ger även detta examensarbete variation. Fokus ligger dock på tre teman: Lärarstilar, Att nå eleverna och Existentiella frågor.

Vårt arbete handlar om elevers metakognition vilket innebär att man kan reflektera och vara medveten om hur man lär och utvecklas. Rent konkret innebär det till exempel hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text eller söker i minnet. I arbetet kommer vi att åskådliggöra elevernas metakognition i samband med läsutveckling och se om det finns skillnader mellan könen. Vi kommer även att jämföra elevernas svar med pedagogernas uppfattningar om eleverna för att kunna tillföra en bild som beskriver det pedagogiska arbetet som antingen utvecklande eller begränsande. De teoretiska utgångspunkterna är den kognitiva utvecklingen, behaviorismen, dialogen och reflektionens Pedagogik.

ABSTRACT INSTITUTION:                                        Institutionen för Pedagogik                                                                Avdelningen för bild                                                               Växjö UniversitetADRESS:                                               351 95 VäxjöTELEFON:                                              0470 - 70 80 00HANDLEDARE:                                      Margareta Wallin-WictorinTITEL:                                                     Konst och verklighet? ? En undersökning                                            av den samtida konstutställningen Reality Check.ENGELSK TITEL:                                    Art and Reality? ? A study of      the contemporary art exhibition Reality Check.FÖRFATTARE:                                       Nina WennbergADRESS:                                                Hertered, Ekebo 182                                                                310 38 SimlångsdalenTELEFON:                                              0707-124957TYP AV UPPSATS:                                 C-uppsatsVENTILERINGSTERMIN:                       Ht 2008. I uppsatsen behandlas den samtida konstutställningen Reality Check och dess tema ? konst och verklighet. Fokus läggs på att undersöka hur man arbetat kring tema och hur man gjort urvalet av konstnärer utifrån det. I uppsatsen undersöks även hur man arbetat med konstPedagogik för att nå ut till sin publik och hur man lyckats med detta. Diskussioner förs kring teorier om verklighet och huruvida det går att återspegla verkligheten genom konst. Keywords: samtidskonst, verklighet, Reality Check, konstPedagogik.

Jag har valt tre teman ur värdegrundsboken och jämför vad olika författare anser om dessa tre teman. Skolan kan inte undvika att fostra och socialisera, skolans socialiserande verksamhet innebär att förmedla kultur.Ett konstaterande är att skolans kultur och värdegemenskap förmedlande uppdrag är motsägelsefullt. Uppgiften som skolan har tilldelats av riksdagen är sammansatt av ett beständighets, kontinuitets och ett förändringsuppdrag. Det är tänkt att skolan ska spegla sitt samhälles historia och kultur genom att socialisera sina elever till svenska medborgare, samtidigt ska skolan vara visionär och därmed bana väg för ett framtida samhälle som på bestämda sätt skiljer sig från dagens. Det ställs krav på att personalen ska förmedla kulturellt bestämda värden och upprätta kultur som överensstämmer med dessa värden.

Syftet med mitt arbete är att analysera vad föräldrarna tycker om att deras barn kommer att få lära matematik på förskolan. Jag vill undersöka hur mycket kunskap föräldrarna har om det pedagogiska arbetet på förskolan, vad föräldrarna har för förhållande till matematik och deras attityd till matematik. Undersökningen baseras på enkäter som genomfördes på tre olika förskolor i södra Sverige. Resultat av undersökningen visar att de flesta föräldrarna tycker att man kan börja med matematik redan i förskolan. Av de föräldrar som var negativ inställda till matematiken i förskolan har hälften tyckt att skolmatematiken var svår och tråkig.

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, så att de får vara med och påverka. Syftet med vår undersökning är att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar både barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollärare på fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet på olika sätt kan ta sig uttryck i miljön.

Att behärska två språk och två länders syn på Pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på hur och varför förskolan arbetar med individuella utvecklingsplaner (IUP), samt att se hur förskolans särart tydliggörs i skolplan och IUP-material. Detta har vi gjort genom att analysera en skolplan och två IUP-material samt att intervjua två förskollärare som arbetar aktivt med IUP. Förskollärarna menar att anledningen till varför de arbetar med IUP är att deras kommun har tagit det beslutet och inte någon myndighet. Arbetssätten de använder sig av är portfolio och pedagogisk dokumentation där IUP är en del. De menar att det är viktigt att fokusera på det positiva när det gäller IUP för att undvika en bedömning.

I denna uppsats görs ansatsen att, med hjälp av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell, belysa eventuella skillnader och likheter mellan två olika typer av lärarutbildningar: Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning och Regeringens proposition 2009/10:89 Bäst i klassen ? en ny lärarutbildning. Utifrån denna modell analyseras de passager från texterna, vars innehåll bär relevans till de skäl som står till grund för förändring av utbildningen, ur ett grammatisk och lingvistiskt perspektiv. I nästa steg belyses den diskursiva praktik som är framträdande i båda propositionerna. Det tredje och sista steget behandlar den sociala praktiken som analyseras utifrån ett fokusgruppssamtal som hölls mellan tre pedagoger som är verksamma på Högskolan i Halmstad.