Att behärska två språk och två länders syn på Pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

1996 startade en försöksverksamhet med lokala styrelser i grundskolan. Det är en försöksperiod under fem års tid. I en lokal styrelse ingår föräldrar, enhetschef, elever och lärare. Det är upp till den enskilda skolan om de ska införa lokal styrelse eller inte. Det vanligast förekommande namnet på en lokal styrelse är förvaltningsråd.

Detta är ett gestaltande arbete som består av ett läromedel utformat som ett övningshäfte med problemlösningsövningar inom textilslöjd och som har fokus på matematiska problem. Som grund för det gestaltande arbetet har en förstudie som vilar på en kvalitativ metod använts. Empiriska data samlades in genom intervjuer med tre stycken verksamma textillärare och observationer i tre klasser med en av de intervjuade lärarna. Den empiriska datan analyserades mot bakgrund av resultat från tidigare studier. Min förstudie visade att matematik och textilslöjd har många likheter med varandra, och att det finns ett behov av nya didaktiska modeller för att förbättra den Pedagogik som sker i klassrummet.Syftet med det gestaltande arbetet är att bidra till utveckling av textilslöjden i avseende att synliggöra vilka matematiska problem som existerar i textilslöjden, samt att uppmärksamma alternativ till läromedelsanvändning i dagsläget.Med det insamlade empiriska materialet har jag arbetat fram ett övningshäfte för elever där uppgifterna ska utgå från elevernas verkliga värld och deras intresseområden..

Denna studie handlar om hur undervisande lärare i åk 9 i ämnet idrott och hälsa arbetar med kunskapskravet i simning, vilka krav de ställer på sina elever samt hur de löser problem som uppstår i samband med undervisningen. Vi får även reda på hur lärare planerar olika moment i simningen och vilket innehåll som är mest förekommande i simundervisningen. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Empirin består av intervjuer med tio lärare från tio olika skolor i södra Sverige. Resultatet från intervjuerna visade att samtliga intervjupersoner tolkade kunskapskravet i simning på ett liknande sätt, men att det skiljer sig när det kommer till bedömning och betygsättning. Det framkom även att alla lärare använde sig av det som kallas för extra simtillfällen i de fall då elever hade svårt att uppnå kunskapskraven.

Syftet med denna rapport är att få mer kunskap om hur digitala läromedel kan främja eleverskunskapsbildning i matematikundervisningen. Denna kvalitativa c-uppsats omfattar två delar. Denförsta delen består i att utveckla ett verktyg för att kunna analysera datorprogram gjorda förmatematikundervisning. Detta verktyg baseras på tidigare analysverktyg, litteratur samt egnaerfarenheter. Den andra delen består i att analysera tre olika programvaror med hjälp av verktyget föratt se hur det fungerar samt se på vilka sätt programvarorna främjar matematikundervisningen.Resultatet visar att verktyget fungerar bra och att de testade programmen är mycket olika och att allahar sina egna styrkor för att underlätta matematikundervisningen.

The Swedish government corporation Försäkringskassan is currently undergoing large organizational changes. Modifications are made regarding the national insurance system and work procedures. In this study we have investigated the procedures of change with the aim of identifying which pedagogical processes in work procedures that enables organizational learning. Furthermore, the study aimed at gaining insight of how the work procedures enable organizational learning in a learning organization. We have utilized case study tradition to examine specific occurrences in their natural environment to thereby understand the matter of investigation.

Mitt syfte med denna uppsats var att belysa vad lärarna anser att de fått genom kompetensutvecklingen kring individuella utvecklingsplaner och vilka konsekvenser dessa planer får för den dagliga verksamheten. Av litteraturen, myndighetsperspektivet, forskarperspektivet, teoriförankringen framgick att individuella utvecklingsplaner är ett skriftligt framåtsyftande dokument som skapas under utvecklingssamtalet tillsammans med lärare, elev och föräldrar där alla inblandade har ett delat ansvar. Metoden jag har använt är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat lärare som har fått kompetensutveckling och har haft en process i ämnet under drygt ett års tid. Av resultatet framgick att lärarna fått en bredare förståelse för att förskollärare och lärare har lika tankar och problem över alla stadier, övergångarna och arbetet mot läroplanens mål underlättas, planeringen, lärararbetet, föräldrasamverkan påverkas och att det finns behov av tid för ökad kollegial samverkan och reflektion kring detta arbete.

The background to the study was that the school agency published a report stating that students, after completing school, did not meet the criteria to receive the grade ?Pass? in mathematics. The study presents the reasoning of work teams from five different preschool departments?, about ways to work with the subject with children in the ages four to five. The study may help future teachers to develop new attitudes regarding mathematics in the preschool, by letting them take part of others pedagogues? thoughts and experiences.

Syftet med detta arbete är att genomlitteratur och en empirisk studie undersöka hur relationen familjehem - skolan kan se ut. Studiens problemformuleringar är: Hur kan familjehem uppleva relationen till skolan? Hur kan lärare uppleva relationen till familjehem? Hur kan socialsekreterare uppleva relationen familjehem - skola? Arbetet består av två delar. Den första delen består av en litteraturgenomgång där lagstiftning och olika förhållanden kring familjehemsplacerade barn presenteras. Den andra delen är en resultatdel där fem ostrukturerade intervjuer presenteras, varav två med familjehemsmammor, två med lärare och en med socialsekreterare.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att studera vad lärare och då specifikt lärare som också är idrottsledare har för uppfattningar när det gäller ledarskap. Det kommer ständigt nya teorier inom ledarskapsbegreppet så därför behöver man kontinuerlig utbildning i detta område. Arbetet består av litteraturstudie och en empirisk studie i form av intervjuer med sex lärare där jag söker svaren till mina frågeställningar. Min litteraturgenomgång delar jag upp i tre delar, lärares ledarskap, ledarskap inom idrotten och fyra perspektiv på ledarskap. I diskussionen har jag utgått ifrån mina frågeställningar och det övergripande syftet med arbetet.

Barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område i skolan och i läroplanen. En strävan att skapa"en skola för alla"står i fokus och integrering är grunden till det. Denna studies huvudsyfte var att belysa speciallärares upplevelser och erfarenheter av integrering av särskolan i den vanliga grundskolan. För att göra detta intervjuades tre speciallärare i samma kommun. Intervjuerna var uppbyggda kring ett antal frågor om fyra aspekter av begreppet integrering; fysik, funktionell, social och samhällelig integrering.

Att behärska två språk och två länders syn på Pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Under hösten 1997 och våren/hösten1998 har ett pilotprojekt bedrivits i Linköpings kommun. Det är drivet av Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsakademien och handlar om ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik. På engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det är ett temaarbete med 24 olika teman att använda under de 6 första skolåren.För att använda materialet i skolan har vissa utvalda delar översatts till svenska. Det är endast en direktöversättning och inget speciellt anpassat till den svenska skolan.

Kindergarden - How can we create different synergies between different fields that they can benefit from each other? What different activities will suit the kindergarden? How will our perception of the kindergarden, of its need and function in society, change?In this Degree Project in Architecture I will be investigating the combination of the kindergarden together with a restaurant and a dance studio. I believe these activities will harmonize since they have overlapping benefits: We all eat, move and grow.With the new architectural activities in mind, I will further investigate the importance of the kindergarden as a part of society, more specifically our perception of what function it may, may not or could fill. I share the idea with a lot of authors, scientist that we are headed toward a society where children are kept too safe, thus minimising their chance to experience and learn to cope with a harsh reality when they grow up as adults. It's ok to get hurt to an extent, as long as they do not endanger their lives..

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad förskollärare anser att jämställdhet och genusPedagogik betyder för dem. Dessutom ville vi undersöka om förskollärarna upplevde att de uppnår jämställdhetsmålen i Läroplanen, Lpfö 98 (reviderad 2010). Förutom detta ville vi även ta reda på vem som sågs som ansvarig för fortbildning inom dessa områden. För att ta reda på förskollärarnas åsikter genomfördes sju kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Alla informanter hade en förskollärarexamen och var yrkesverksamma på olika förskolor i Mellansverige.