Examensarbetet handlar om fördelar/möjligheter, nackdelar/svårigheter med åldersblandad undervisning i skolan. Arbetet är sammanställt efter en litteraturstudie där syftet var att utveckla kunskap om åldersblandad undervisning.Litteraturstudien bygger på olika författares syn på åldersblandning i skolan, om dess fördelar/möjligheter-nackdelar/svårigheter. Den empiriska delen av arbetet är utförd på en skola med åldersblandat arbetssätt där följande frågeställningar har sökts svar på: Hur organiseras och bedrivs åldersblandad undervisning på en skola? Vilka fördelar och nackdelar finns med åldersblandad arbetsform på en skola?Vad tycker elevrna om åldersblandat arbetssätt på en skola? Studien visade bl.a på att gruppens förändring, i och med det årliga uppbrottet, kändes jobbigt för både elever och läraren. Det finns inte någon enkel lösning på vilket arbetssätt som är det bästa.

Denna uppsats undersöker hur sju stycken högstadielärare ser på ämnesövergripande projektarbete. Uppsatsen fokuserar särskilt på frågeställningarna kring vilka syften som ingår i det ämnesövergripande projektarbetet. Uppsatsen söker även att ta reda på hur det ämnesövergripande projektarbetet berör de enskilda ämneslärarnas ämnen och undervisning. En tredje frågeställning är vilka hinder som de sju stycken lärarna finner i det ämnesövergripande projektarbetet. Metoden för att undersöka detta är den kvalitativa undersökningen.

The aim of this study was to investigate how disabled pupils feel about school lessons in physical education. Previous studies in the area show that many disabled pupils think that this is a problem. Drawing on data from one-to-one semi-structured interviews with six students in the age of 11-14 years, this study focused on how students with disability cope with their impairments and physical activity in school. The interviewees? background displays a wide range of sport related activities and besides school the interviewees seem to be engaged in different sports associations on their leisure time.

Det har nyligen skett ett mord i salladsdisken i närbutiken. Så börjar inledningen till detta arbete. Syftet med studien var att ta fram en PCR-baserad genetiklaboration med RAPD-primer som är lärorik och intressant för gymnasielever i de naturvetenskapliga ämnena. RAPD är en metod där endast en primer används, till skillnad från de flesta andra PCR-metoder som använder två stycken primer. Laborationen har aldrig gjorts förut, vilket lett till att en stor del av arbetets tyngd ligger i att metodutveckla laborationen och sedan testa laborationen på en testgrupp.

Orsaken till mitt ämnesval för detta examensarbete uppkom på grund av att den teoretiska delen i byggutbildningen på den skola där jag arbetar ofta uppfattas som tråkig och meningslös. Detta arbete är ett försök att skapa ett nytt teorimaterial för byggprogrammet som eleverna skall kunna använda för att ta till sig den teoretiska kunskapen på ett effektivt och pedagogiskt sätt. I denna kurs så ingår det att eleverna skall kunna utföra enklare praktiska byggövningar, få kännedom om lite olika byggmaterial, olika byggtekniker samt ekologiskt byggande. Detta arbete tar också upp vad man skall tänka på när en pedagogisk facktext skall skrivas. Teorimaterialet i detta arbete är en handledning i hur man kan bygga en lekstuga.

Denna kandidatuppsats handlar om e-learning. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken kunskapssyn som e-learningproducenterna ger uttryck för.Undersökningen avgränsades till fyra organisationer i Sverige som skapar e- learningutbildningar, vilka alltså kallas för e-learningproducenter i uppsatsen. Frågeställningen löd: Vilken kunskapssyn framträder hos organisationerna som deltagit i undersökningen?Syftet uppfylldes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt dokumentanalys.Därefter, med verktyget diskursanalys och med grund i teorier kring området, analyserades resultatet av undersökningen.Framför allt framträdde tendenser kring social och konstruktivistisk syn på lärande hos e-learningproducenterna. Dock kunde inte en enhetlig kunskapssyn för alla fyra e-learningproducenter urskiljas.De mest intressanta diskurserna var kunskap som mätbart, att kunderna inte köper Pedagogik, respondenternas reflektioner kring kommunikation och interaktion samt problematisering kring teknikens begränsningar..

Uppsatsens syfte är att synliggöra ett klassrums lärandemiljö och den roll läraren har i denna utifrån ett interaktionistiskt perspektiv. För att nå upp till syftet gjordes därför en observation av en klasslärare i sin klassrumsundervisning. Begreppet lärandemiljö reds ut utifrån en analysmodell där individen, aktiviteten och rummet tillsammans är komponenter som visar på mångsidigheten i begreppet. Skolans förutsättningar presenteras vad det gäller både fysisk och social miljö med fokus på lärarens roll.Resultatet visade på en social lärandemiljö präglad av en betoning på omsorg, kommunikation och delaktighet och hur dessa tre delar återspeglade sig på mötet mellan individerna i klassrummet, hur undervisningen bedrevs och den fysiska miljön. Resultatet kom också att visa på lärarens interaktion med andra pedagoger och hur denna präglades av ett hänsynstagande och olika form av samarbete.  Utifrån resultatet diskuteras hur stor roll läraren har i skapandet av lärandemiljön och till vilken grad den sociala miljön är beroende av den fysiska kontexten..

Bakgrunden till vår studie startade under vår lärarutbildning då vi läst om leken och dess betydelse i ett barns liv. Vi delade en dröm att få komma till ett barnhem i Afrika. Under en föreläsning undervisades om barnkonventionen som lyfter att alla barn ska ha rätt till lek. Denna studie syftar till att undersöka vilka möjligheter barnen ges till lek på ett barnhem i södra Tanzania. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod.

Mitt syfte med detta arbete är att studera hur barn själva ser på fördelningen av roller och status i en grupp. Jag har samtalat med barn om vilka faktorer som har betydelse för att få en hög position i en grupp, samt hur de ser på sin egen roll och status och om barnen har en medvetenhet om roll- och statusfördelning. Jag har försökt att göra en sammanställning av barnens svar och jämföra dessa med litteratur som belyser ämnet. I litteraturen har jag försökt att även ta med aspekter som på skilda sätt belyser konsekvenserna av status och roller. Sammanfattningsvis kan sägas att min undersökning visar att barn som exempelvis är aktiva och bra på sport tilldelas en hög position i kamratgruppen.

Första intrycket av en skola får man när man går över skolgården. Jag vill i detta arbete visa på att skolgårdens utformning är viktig för barnen, leken och behovet av att röra på sig. Leken är viktig för banens utveckling, enligt Vygotsky. Jag har i arbetet velat få fram hur skolgården skall vara utformad för leken och även för undervisning. Jag har valt att intervjua två personer som har erfarenhet av att utveckla skolgårdar.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur musik används och lärs ut i den lilla byn Berefet i Gambia. Under ett första besök i byn tyckte vi oss nämligen se att barn och vuxna musicerade med stor glädje och kunskap. Anledningen till ämnesfokus var att vi ville hitta vägar till ett mer naturligt och glädjefyllt sätt att undervisa som musiklärare här i Sverige.Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre lärare och tre andra invånare i byn. Svaren har vi sedan analyserat utifrån ett musiketnologiskt perspektiv och jämfört med vad andra forskare och författare inom musiketnologi och Pedagogik har kommit fram till.Resultatet visar på att det vardagliga musicerandet i Berefet inte är så utbrett som det verkar vid en första anblick. Det visar sig att barnen i byn i första hand lär sig och övar upp sina musikaliska kunskaper i sin hemmiljö, och att de då lär sig av äldre släktingar och familjemedlemmar..

This study?s purpose was to examine which main forms of teaching methods that occurs in the Swedish nine-year compulsory school and how often learning through social collaboration take place. The study contained literature and interviews with eight teachers. Our research-questions were: What is the teacher?s opinion about different teaching methods, their opinion about learning and teaching and if there were any difference between the teachers teaching younger or older students regarding teaching methods? Our conclusions of this study were that ?lecture-methods? is the most common among teachers.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och deras lärare uppfattar kemi-laborationer. Genom litteraturstudier har jag sökt vad som ligger till grund för det laborativa arbetssättet. Jag har därefter använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat sju elever samt deras klasslärare, i år fyra och fem, om hur de upplevt ett antal kemilaborationer och vad de lärt sig genom att utföra dessa. De flesta elever tyckte att det var roligt att laborera. De kom ihåg vad de hade gjort, men visste oftast inte varför resultatet blev som det blev.

Det finns indikationer på att det råder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den här uppsatsen är att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser på sina lärares interkulturella kompetenser. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där elever på tre olika gymnasieskolor i Malmö har fått ge sina perspektiv på lärares förhållningssätt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lärare. Berättelser om pedagoger som är öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mångfaldsarbete framkom, men det fanns även elever som träffat oengagerade lärare och ibland även fördomsfulla och rent främlingsfientliga sådana.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur utvecklingssamtalet presenteras i forskningen och hur några lärare tänker kring detta samtal. Dessutom diskuteras hur lärarnas uppfattningar om utvecklingssamtal överensstämmer med forskningens presentation. Fem låg- och mellanstadielärares tankar beskrivs efter en genomförd intervjuundersökning läsåret 03/04, en undersökning vars resultat har analyserats med kvalitativa metoder. Resultatet visar att lärarna idag till stor del genomför utvecklingssamtalen på ett sätt som stämmer överens med litteratur och styrdokument. Den stora skillnaden som finns är den att lärarna hellre genomför sina utvecklingssamtal i klassrummet för att eleven är trygg där.