I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelseträning har för inverkan på barns liv, både fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-på fritids för de barn som ännu inte hittat sin fritidssysselsättning. I litteraturgenomgången tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör också vad Bunkefloprojektet är för något. I resultatet redovisar jag min forskning på barnen.

Syftet för denna studie är att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhåller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlärarens uppdrag att lyfta frågor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frågeställningar är: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhåller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgångspunkterna är diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet består av ett introduktionsmaterial som en bildlärare använt när denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i årskurs 9, intervjuer med åtta elever från denna klass och åtta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet.

Ett samarbetscenter i urban miljö Detta examensarbete fokuserar på utformningen av ett samarbetscenter beläget i urban miljö. Hur det kan integreras med omgivande bebyggelse och grön-struktur och vilken fysisk karaktär det ska ta. Vidare behandlas vilka byggnader som skall finnas i anslutning, vilka aktiviteter som ska utövas samt vilken form dessa ska ta. Utöver själv utformningen har omfattande arbete lagts ner på visualisering och presentation. Samarbetscenter Malmös syfte är att fungera som ett forum för äventyrsbaserad Pedagogik och samarbetsinlärning.

Föreliggande studie fokuserar på ämnet estetik och hur ämnet används i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med estetiken i verksamheten. Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer med förskollärare på olika förskolor i en medelstor kommun. Resultatet visar att förskollärarna såg positiva fördelar med att använda sig av estetiken i arbetet. De har ett stort intresse för ämnet.

Syftet med studien var att undersöka om man kan undervisa med hjälp av utomhusPedagogik även i de högre årskurserna i de naturvetenskapliga ämnena. Genom intervjuer försökte jag ta reda på vad tre lärare hade för syn på utomhusPedagogik. Jag intervjuade också en adjunkt på Linköpings universitet som arbetar med utomhusPedagogik och har skrivit litteratur om utomhusPedagogik. Jag kompletterade detta med litteraturstudier. Min studie ledde fram till slutsatsen att det går att undervisa på ett utomhuspedagogiskt sätt men att det är inte så vanligt i de högre årskurserna.

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-Pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Bakgrunden till detta kandidatarbete är att förskolan Rida Ranka i Lund, hade en förfrågan om att få hjälp med sin utemiljö. Förskolan arbetar efter Pedagogiken Reggio Emilia och personalen ville att gestaltningen av utemiljön skulle knyta an till Pedagogiken. Syftet med arbetet har varit att utarbeta idéer för utformning av barns utemiljö. Dessa idéer har utvecklats till sju "rum" eller rumsliga ytor med olika teman inspirerade av Reggio Emilia-Pedagogiken. Målet med detta arbete blev således att hitta en gestaltning som både fungerar på denna specifika plats och med den Pedagogik som förskolan har.

Syftet med denna studie är att synliggöra tre lärares tankar och upplevelser kring arbetet på denmångkulturella skolan utifrån ett interkulturellt perspektiv. Lärarnas erfarenheter haranalyserats med teorier och diskuteras senare med tidigare forskning kring betydelsen av attutveckla interkulturella kompetenser och interkulturell Pedagogik för att skapa interkulturellalärande miljöer. I och med att vi lever i ett mångkulturellt samhälle krävs av skolorna att strävaefter dessa mål att uppnå för att motverka rasism, främja respekt och tolerans bland individernai det svenska samhället. Resultatet påvisar att lärarna har lite kunskap om vad interkulturalitetinnebär och att de kopplar begreppet till mångkulturalitet. Föräldrakontakten är också en stordel av det interkulturella synsättet för att utveckla interkulturella förståelse..

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lärare menar när det gäller för- och nackdelar med ett sådant arbetssätt. Jag har studerat ämnet genom att läsa litteratur och genom att intervjua fyra lärare. Resultatet visar att litteraturen såg både för- och nackdelar med arbetssättet"eget arbete"medan lärarna såg mest fördelar. Upplägget av"eget arbete"såg olika ut på skolorna men alla skolor gjorde någon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av läraren. Själv kom jag fram till att en variation av ?eget arbete? och helklassundervisning nog är den bästa lösningen..

Syftet är att utifrån en socialpsykologisk teori syna och förstå vad som händer i relationen mellan pedagog och elev i ett gemensamt arbete på en friskola i södra Skåne. En grupp av sju pedagoger kom till skolan för att starta upp ett projektarbete tillsammans med eleverna. Projektet sträckte sig under tre veckor med sammanlagt tio dagar. Arbetet som presenterades gick under temanamnet Människan och samhället och behandlade frågor som gällde social hållbar utveckling. Problemet som uppdagades var när fyra elever redan från första dagen inte visade något motivation till att delta och genom odemokratiska förhållningssätt försvårar arbetet för sina klasskamrater och de sju projektpedagogerna.

Vi har i vårt examensarbete inom Pedagogik med didaktisk inriktning C valt att genomföra en kvantitativ studie bland tre skolor i en mellanstor svensk stad med avseende på informationssökning och källkritik. Syftet med vår uppsats var att få insikt om elevers informationssökningsvanor samt att se vilka källkritiska metoder de använder för att sålla och granska information på Internet.Våra frågeställningar löd som följande:1. Hur ser elevers informationssökningsvanor ut, hur går de tillväga för att ta reda på fakta?2. Vilka källkritiska metoder använder de i samband med informationssökning på Internet?3.

Detta arbete handlar om ett problem som angår oss alla som jobbar inom skolan, mobbning. Syftet med arbetet är att ge förslag på hur man kan förebygga och åtgärda mobbning i skolan. I litteraturen har jag hittat många förslag på hur man kan arbetaför att förebygga mobbning samt några olika samtalsmetoder som kan användas för att stoppa akut mobbning. I litteratugenomgången redogörs för dessa. En kvalitativ intervjuundersökning har gjorts, där jag har tagit reda på hur man på tre skolor har utformat sina handlingsplaner samt vilket syfte dessa handlingsplaner har, frågorna och svaren finns redovisade i resultatredovisningen..

Syftet med denna studie är att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnå detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades åtta olika komponenter i praktisk kunskap. Det råder konsensus dessa filosofer emellan om att denna är kopplad till handling och/eller är grundad på erfarenhet. Den praktiska kunskapen är kontextualiserad och i vissa avseenden råder det ett dialektiskt förhållande mellan teori och praktik.

Studiens syfte är att försöka få en bild av hur några lärare ser på skolans ansvar för fostran, vilka värderingar de vill föra vidare till sina elever och om de har någon planerad undervisning med syfte att fostra, samt att undersöka vilka färdiga metoder för att fostra det finns. Studien består av en grupp intervjuer vilka har analyserats och jämförts med amerikansk forskning om moralisk påverkan i skolan, samt en redovisning av några praktiska metoder att fostra..

Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.  Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i vardagen på förskolan..