I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också.

Entreprenöriellt lärande (EL) är en pedagogisk form baserad på bl.a. arbetspsykologi och entreprenörskapsteori som anammats av en mängd skolor i Sverige på senare år. Eftersom EL innebär en övergripande reform av skolverksamheten kan matematikämnet i längden inte stanna kvar i gamla mönster. Denna uppsats söker knyta det entreprenöriella lärandets teori till vedertagen matematikdidaktisk forskning samt skapa en bild av hur matematikundervisning kan bedrivas ur ett EL-perspektiv med hjälp av en grupp lärares beskrivningar av sitt eget arbete. Genom att bjuda in matematiklärarna på John Bauergymnasierna att delta i en onlineenkät med öppna frågor ämnade vi skapa en verklighetsbaserad bild av den entreprenöriella pedagogiken.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på lärares och specialpedagogers förhållningssätt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram. För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger på frågeställningarnas tre teman: åtgärdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvärdering och revidering.Resultatet visar att dessa frågor är komplexa dilemman bestående av flera beståndsdelar, dels på grund av spänningen mellan målstyrning och enskilda skolors specifika omständigheter och dels utifrån pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

Ledarskap är idag ett högst aktuellt ämne. Företag etablerar sig i andra delar av världen och globaliseringen gör att organisationer måste integrera med andra kulturer än sin egen. Ledarskap blir då en nyckelkomponent och ett konkurrensmedel. I vår uppsats vill vi granska fenomenet ledarskap i en annan kulturell kontext än vår egen. Med hjälp av ett MFS-stipendium från Sida fick vi möjlighet att åka till Sihanoukville, Kambodja för att att göra en undersökning om ledarskap och kultur.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vår studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde när de fick välja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör även vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

Jag gjorde detta arbetet för att jag var intresserad av vad det fanns för beredskap på skolorna vid olycksfall. Eftersom vi inte fått någon olycksfallsutbildning i vår utbildning så blev jag nyfiken att undersöka vilken kunskap det finns ute på skolorna inom detta området. Den största delen i mitt arbete blev att intervjua personal på skolorna eftersom det inte finns så mycket skrivet om detta. Jag intervjuade skolsköterskor, lärare och skyddsombud. Målet med mitt arbete var bl a att undersöka om det fanns några beredskapsplaner på skolorna när en olycka inträffar samt om det fanns någon rapporteringsskyldighet.

The purpose of this study has been to look how pedagogic process interacts in horse riding lessons. In order to research this problem I have used an ethnographic approach and during a week I observed ten riding lessons in two separate Riding house in the south of Sweden. In my theoretical frame I have used Michel Foucault ?Discipline and punish? as a toll to make clear how dominance and submission is present and active in the horse riding education. The conclusion shows how dominant power rules by its presence and creates submission, stability and feeling of security. The discipline is used to create a feeling that will bring the riders to new experience and develop their talent.

Detta arbete har för avsikt att beskriva vad en inlärningsstil är utifrån Dunn och Prashnigs modell.Lärandet delas upp i olika områden där detta arbete lagt särskild vikt vid den fysiska miljöns betydelse. Jag har tagit upp tre etablerade pedagoger Dewey, Bruner och Skinner och deras syn på inlärning. Detta för att se om det Dunn och Prashnig talar om är något som även tidigare uppmärksammats som viktiga faktorer vid lärande.Arbetet undersöker hur eleverna själva tror att de lär sig bäst. Där fann jag bl.a. att det fanns ett behov av att röra på sig, att äta och dricka under arbetet och att många förespråkade ett svalt klassrum.

Uppsatsen syftar till att få kunskap om aktörernas handlingar med utgångspunkt i en lärare/elevinteraktion.Undersökningen är en kvalitativ studie där vi genom observationer i årskurs 7 och 9 vill visa på flödet av händelser i klassrummet. Vi diskuterar och analyserar interaktionen mellan lärare och elever utifrån följande aspekter: Relationer i klassrummet, gester, inflytande och delaktighet, ramfaktorer samt makt.Våra resultat visar på att interaktionen som uppstod i klassrummet mellan lärare och elev inte gynnade elevernas möjligheter till inflytande över undervisningen. I det stora hela hade eleverna inte så mycket inflytande över sin situation och det inflytande de hade var främst formellt och ytligt. Eleverna fick säga vad de tyckte men då inget mervärde lades i deras tankar och åsikter påverkade de inte sin situation överhuvudtaget. Det är tydligt att det sker en trög maktrelation i klassrummet eftersom eleverna inte är jämställda med läraren.

The aim of this study is to investigate how Lunds Vokalensemble achieves its goals and in which way the goals influence the choir's work. The study also explores the choir's artistic process. Qualitative interviews and observations were used as a method. Four singers and the director participated to the interviews. The results show that the choir's artistic goals have quite an influence on many aspects of the choir's work, both in a musical and a social way.

Titel: Rockmusic preferences in the rock programme. Popular culture, music preferences and repertoire inside a teaching institution. This paper raises some questions about the popular music that exists outside as well as inside institutions. From the example of popular music and rockmusic the students of a music teacher education programme based on rock music are asked for their taste for music in a brief questionnaire. The answers are compared to those concerning the music they used to like before they entered the education as well as the music played on the ensemble lessons at the programme.

Syftet med följande arbete är att undersöka gymnasielärarens inställning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns någon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielärarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik. Arbetet bygger på en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad på enkätundersökning och intervjuer. Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lärarna. Användning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten är vanligt förekommande hos gymnasielärarna men samarbete mellan lärare och forskare är nästan obefintligt i skolan. Det finns också ett stort behov av forskarutbildade lärare som kan främja utvecklingsarbetet i svensk skola idag..

I detta arbete presenteras en studie som undersöker likvärdigheten i förskolans när- och utomhusmiljö. Arbetet tar sitt avstamp från skollagen och dess formulering ? Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning?. I studien har tre frågeställningar formulerats för att besvara syftet. Frågeställningarna är följande: På vilket/vilka sätt har förskolans närmiljö betydelse för att uppnå målet; likvärdig utbildning? Hur kompenserar pedagogerna för en mindre stimulerande när- och utomhusmiljö på förskolan? Vad kan när- och utomhusmiljön på förskolan ha för betydelse för barns utveckling?  Undersökningen gjordes med hjälp av litteraturstudier och besök på tre olika förskolor där det genomfördes intervjuer med förskollärare och föreståndare på förskolorna samt observationer av utomhusmiljöerna och av barns utelek.

The aim of this essay is to bring up and mediate a teacher?s life story and professional history to take part of her experience of an animated pedagogy. As a tool I use the life story method, which is a qualitative interview method which purpose is to put the narrative person?s life history in the centre.One of the goals for an animated pedagogy is to learn how to be. Animated pedagogy is about making teaching living and making it meaningful and exciting.

Uppsatsen beskriver hur betygen kan påverka den yrkesverksamma lärarens sätt att arbeta, avseende förberedelser, planering samt efterarbete . Litteraturstudien omfattar två delar och tar dels upp de svenska betygens historik för att skapa en bakgrund, dels den debatt som idag förs angående betygen. Resultatet av intervjuer med sju lärare visar att fyra typer av betydelse kan utläsas, nämligen professionalism kontra rättssäkerhet, motivation inför och under arbetet, betygens betydelse efter arbetet samt tidsaspekten. Uppsatsen kommer vidare fram till att lärare ofta sätter betyg efter egna mallar, men påverkas av den statistik som publiceras, samt av tidigare betygssystem. En slutsats är att lärare behöver fortbildning i att använda nya betygssystem..