Syftet med detta arbete är att försöka förstå hur barn och pedagoger upplever förskolans fysiska innemiljö i lek och lärande. Fokus har legat på barns- och pedagogers perspektiv utifrån genomförda kvalitativa intervjuer på en förskoleavdelning i en kommun i Norrland. Dessa intervjuer har jag sedan tolkat med en livsvärldsfenomenologisk ansats och med hermeneutiken som metod. Samtalen med pedagogerna har huvudsakligen handlat om miljöns pedagogiska konsekvenser, medan samtalen med barnen huvudsakligen inriktades på utformningen av miljön. De slutsatser jag tagit genom mitt arbete är att barn och pedagoger beskriver sin miljö på samma sätt, men uttrycker det på olika sätt.

Min utgångspunkt i föreliggande studie har varit ett intresse att ta reda på hur pedagoger resonerar angående dokumentation i förskolan. Utvärdering av förskolans verksamhet är något som regleras i styrdokumentet ?Läroplan för förskolan? och har i den reviderade upplagan även fått en egen rubrik. Ett tillvägagångssätt för utvärdering som beskrivs i läroplanen är dokumentation av barn och verksamhet.I min studie har jag inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats och genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma i förskolan, sökt svar på pedagogers resonemang gällande dokumentation av barn och verksamhet i förskolan. Min teoretiska utgångspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där jag även belyst ett makt- och norm perspektiv.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers attityd till barns inflytande i dokumentationsprocessen, samt se huruvida hänsyn tas till barns integritet i dokumentationen. Våra frågeställningar lyder: Vilket inflytande har barn i dokumentationsprocessen? samt Vad har pedagoger för syn på barns integritet i samband med dokumentationen?Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning för att undersöka pedagogers attityder till ovan beskrivna frågeställningar. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat nio lärare, både med inriktning mot förskola och förskoleklass samt lärare med inriktning mot de tidiga skolåren.

Sammanfattning Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers tankar och idéer sett ur ett didaktiskt perspektiv när det gäller utomhusvistelse på förskolan. Vi har utgått från fyra fråge-ställningar. Vilka pedagogiska tankar och idéer ger pedagogerna uttryck för när det gäller utomhusvistelse? Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar ställs pedagoger inför när det handlar om utomhusvistelse på förskolan och hur påverkar miljön pedagogernas didaktiska perspektiv? Hur har införandet av förskolans läroplan påverkat pedagogernas tankar om de didaktiska frågorna vad, hur och varför? Vilken betydelse har utbildning och erfarenhet för pedagogernas didaktiska förhållningssätt? Vi har diskuterat utifrån begrepp som didaktik, utomhuspedagogik, barnsyn, värdegrund, sinnen och läroplan för förskolan, där vi förhållit oss till pedagogers tankar om utomhusvistelse. Vi lutar oss mot Uljens didaktiska perspektiv och Deweys erfarenhetsbaserade lärande och reformpedagogik.

Abstract Fridh, Emma & Ohlsson, Ann-Sofie (2009). Kroppsspråkets pedagogiska funktion. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola. Detta examensarbete handlar om hur fyra pedagoger använder och talar om kroppsspråket och dess pedagogiska funktion i förskolan. Tidigare forsknings kring pedagogers kroppsspråk finns inom skolan och då övervägande i de högre åldrarna.

Syftet med den här studien var att undersöka hur pedagoger på gymnasiet arbetar för att få alla elever att nå målen utan att använda segregerande lösningar. Det görs genom att titta närmare på hur pedagogerna lägger upp undervisningen när målet är att skapa inkludering. För att utvärdera pedagogernas uppfattning av undervisningen ges även elevernas syn. Vidare undersöks hur vida rektorns inställning påverkar hur pedagogerna arbetar.Studien är upplagt som en fallstudie och beskriver arbetet på en fristående gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. För att kunna svara på frågeställningarna genomfördes en kvalitativ del och en kvantitativ del.

Studiens syfte är att få en inblick i ett antal pedagogers arbetssätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Utifrån syftet ställdes två frågeställningar: Hur talar pedagoger om sitt arbete med flerspråkiga barn? Vilka verktyg använder pedagoger i planerade aktiviteter för stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Studien utgick från en kvalitativ forskningsmetod, där intervjuer och observationer användes för att komma fram till resultatet. Studiens resultat visade att pedagogerna har en positiv syn på sitt arbete med flerspråkiga barn, då de ser det som en möjlighet istället för ett hinder. Det framkom att pedagogerna använder olika pedagogiska material för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling och pedagogerna är extra tydliga när de pratar med barnen.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers tankar kring sin åldersgruppering i förskolan. Studien genomfördes med hjälp av litteraturstudier och intervjuer med pedagoger på förskolor med åldersblandat samt åldershomogent arbetssätt. Dessa delar sammanställdes och jämfördes med varandra. Resultaten visade att de som arbetar med åldersblandade barngrupper är mer missnöjda med sitt arbetssätt än de med åldershomogent arbetssätt. Vi har kunnat se ett samband mellan påverkan på sin arbetssituation och hur nöjd man är med denna.

Både genusforskning och jämställdhetsforskning visar att flickor och pojkar möts och behandlas på olika sätt beroende på vilket kön de tillhör. Genus beskrivs som något som konstrueras socialt, vilket i sin tur innebär att könsmönster är något som är möjligt att förändra. Enligt Läroplan för förskolan ska pedagoger arbeta för att motverka dessa traditionella könsmönster. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar kring jämställdhet i förskolan och deras tolkning av uppdraget. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där fyra pedagoger i förskolan intervjuats.

Forskning visar att det är viktigt för barn i förskoleklass att få språklig stimulering i sin vardag. I vår studie jämförde vi två pedagogers språkstimulerande arbete i två förskoleklasser. Vi ville se om pedagogerna arbetade efter samma metoder som de förespråkade. Därför observerade vi naturliga situationer i två förskoleklasser samt intervjuade en pedagog ur varje klass. Jämförelsen visade att pedagogerna hade kunskap om den språkliga medvetenheten och arbetade medvetet för att stimulera detta hos barnen.

Forskning visar att alternativ medicin är en allt mer vanlig behandlingsform. Madeleine Leiningers omvårdnadsteori om kulturrelaterad omvårdnad har tillämpats till ämnet alternativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om alternativ medicin. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvalitativ ansats. Sex studenter från termin fem på Örebro universitet har intervjuats om deras uppfattning om alternativ medicin.

Detta examensarbete försöker belysa barns uppfattning om datorn och hur barns lekar påverkas av dataspel. Vidare avser rapporten att kartlägga vilken typ av dataspel som är barnens favoriter och om pojkar och flickor har olika uppfattning om datorer och dataspel. Rapporten skall också belysa kriterier för att skaffa dataspel/program till fritidshem och klass 0-1 samt vad berörd personal tycker om detta.Som metod har jag använt en intervjuundersökning med 12 barn i åldern sex till tio år. Jag har också intervjuat fyra av personalen vid fritidshem och klass 0-1.Resultatet visar att barn har en klar uppfattning om vad en dator är. Inget av barnen i undersökningen upplever datorn som konstig eller onaturlig.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers olika syn på språklig medvetenhet samt deras syn på högläsningens roll i förhållande till språklig medvetenhet och vilka olika arbetssätt som råder på fyra förskolor. Vi vill belysa pedagogens roll i relation till barnboken och få en fördjupad kunskap om böckernas funktion i verksamheten. Vår studie bygger på kvalitativ forskning då den utgår från semistrukturerade intervjuer som öppnar upp för andrafrågor för att få mer utvecklande svar.Resultatet av vår studie visar att högläsning förekommer i hög grad främst vid vilan och på barnets initiativ. Samtliga respondenter är överens om att det är viktigt och betydelsefullt att läsa för barn och alla önskar att det skulle finns mer tid till planerad läsning. Vi kan även konstatera att de flesta pedagoger arbetar spontant med språkutveckling då de exempelvis tänker på hur de pratar med omgivningen samt vilka ord de använder..

Andersson, A & Juhlin, K. Hot och vålds påverkan på omvårdnaden. En empirisk studie om akutsjuksköterskors uppfattning av hotfulla och våldsamma patienter. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.

Vårt arbete handlar om elever i sorg och hur pedagoger bemöter dem i undervisningssituationer. Arbetet är begränsat till elever i åldrarna sju till tio år. Vi har dessutom undersökt samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrå. Syftet med arbetet är att lyfta fram betydelsen av pedagogers bemötande av sorgedrabbade elever, samt att granska hur dagens verksamma pedagoger är förberedda inför en sorgesituation. Utifrån litteraturstudier har vi funnit utgångspunkten i vårt arbete.