Utgångspunkten för studien är att elever inte får fullständiga betyg i skolämnena. Det är en svårighet för många att uppnå kunskapskraven och därmed skapas en problematik för hur pedagogerna ska undervisa för att eleverna ska uppnå dessa mål. Den metod som används inom utomhuspedagogiken kan möjligen vara en lösning på detta. Syftet med studien är att presentera några pedagogers synsätt på och upplevelser av arbetet med utomhuspedagogik. Dessa synsätt belyser vad som motiverar och hindrar pedagogerna för att arbeta med utomhuspedagogik.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka tankar tre lärare i grundskolans tidigare år har om de kommunikationsorienterade målen i Lpo94. Syftet med mitt arbete är också att undersöka hur dessa tankar kan gestaltas och vad som sker när flerstämmigheten gestaltas i en konstnärlig installation. Begreppet reception behandlas och diskuteras samt skillnaderna mellan dialogisk och monologisk undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tre lärare i grundskolans tidigare år kom jag fram till att lärarna strävar efter att göra sina klassrum dialogiska och demokratiska. Lärarna anser att deras egen insats spelar en avgörande roll för hur demokratiskt klassrumssituationen kan bli.

Detta är en undersökning med ca 15 barn om deras tankar om lek och lärande. Barnen som är med i undersökningen är mellan 3-5 år. Barnen fick frågor som, Vad lär du dig i leken? Vem lär dig? När lär du dig? Syftet är att få barnens syn på deras lek och lärande. Detta har vi gjort genom att intervjua under lekens gång och enskilda intervjuer.

Syftet med studien är att förstå vilken syn pedagoger i skolans tidigare år har på begreppet motivation, samt hur de förhåller sig till arbetet med att skapa och stärka elevens motivation till skolarbetet. Undersökningen lyfter en rad olika aspekter som påverkar vilken motivation som väcks hos eleven och har särskilt fokus på följande faktorer; utmanande aktiviteter, kontroll, vilja, känslor och affekter, lärarens förhållningssätt, feedback, självkänsla, relevans, meningsfullhet och mål. Utifrån en kvalitativ, fenomenologisk ansats med semistrukturerade intervjuer presenteras åtta pedagogers syn på motivation och hur de arbetar för att främja elevens lust att lära. I uppsatsen redogörs resultatet av intervjuerna i relation till bakomliggande teorier och aktuell forskning med hänseende till motivation. Slutligen betonas hemmets betydelse och vikten av att tillgodose elevens olika behov.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur människor upplevt den undervisning de fått i historia genom grundskolan. Mitt mål är att få en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som använts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall återinföra intresset för historia i grundskolan och på vilka sätt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lära sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat läroplanen samt historiska läroböcker från delar av 1900 talet. Jag har fått väldigt skiftande svar på mina frågeställningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och känslor kring ämnet historia mer beror på hur läraren varit och vilka undervisningsmetoder denne använt än på vad som lärts ut..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande läs- och skrivinlärningen. Syftet är också att undersöka hur detta kan ställas i relation till sådant som kan tänkas påverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser på lärande och hur de förhåller sig till läroplanerna). För att ta reda på detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande läs- och skrivinlärning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken ämnar söka människors uppfattningar om ett fenomen, gå in på djupet av dessa och också söka efter människors olika uppfattningar. Vi har alltså i våra intervjuer fokuserat på variationen i utfallet.

Pedagoger i förskolan har möjlighet att stimulera barns språk från tidig ålder med hjälp av enkla medel, i syfte att underlätta språkutvecklingen och vidare deras socialiseringsprocess bland barn och vuxna på förskolan. Utifrån detta har vi blivit intresserade av hur barn utvecklar sitt språk och om Tecken Som Stöd (TSS) kan vara användbart i barns inlärningsprocess. Tidigare forskning rörande användandet av TSS fokuserar främst på barn i behov av särskilt stöd i sitt språktillägnande. Då forskning av barns tidiga användande av gester och tecken visar att detta verkar gynna språkutvecklingen har vi i vårt arbete valt att formulera ett syfte i vilket vi strävar efter att undersöka pedagogers upplevelser av huruvida användningen av TSS kan fungera som en stödjande och språkutvecklande metod för alla barn i förskolan. För att undersöka detta har vi utgått från två forskningsfrågor: Hur upplever pedagoger arbetet med TSS i verksamheten? Hur upplever pedagogerna TSS som metod för alla barns tillägnande av språk? För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på fyra förskolor i Norrbotten vilka jobbar aktivt med TSS i verksamheten.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att skapa goda möjligheter för barnens läs- och skrivutveckling, därav är det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta område. Syftet med denna uppsats är att diskutera några pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga läs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur några pedagoger motiverar sina didaktiska val beträffande undervisningsinnehåll och arbetsformer samt vad som påverkat dessa val. Studien omfattar både kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrån det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gällande styrdokument.

Man har genom forskning inte kunnat dra någon generell slutsats angående orsaksfaktorer bakom anorexia nervosa. Alla drabbade har egna erfarenheter och tankar om varför just hon eller han blivit sjuk. Vårt syfte var att i möjligaste mån återspegla de i studien utvalda kvinnornas beskrivningar av tankar och erfarenheter kring sitt sjukdomsförlopp, utifrån familjeförhållanden och individuella faktorer. Vi ville veta vad de ansåg vara orsaken till just deras insjuknande, men också vad som var anledningen till att de slutligen bestämde sig för att bli friska. Detta syfte ledde oss till frågeställningar som: Hur kan familjen påverka ett insjuknande i anorexia nervosa? Vilka individuella faktorer kan influera? Vad ansåg de vara vändpunkten för sitt tillfrisknande? För att få en så tydlig bild som möjligt av kvinnornas tankar och erfarenheter behövde vi se en helhet, varför vi valde att göra en kvalitativ studie med djupintervjuer.

Den här studien syftar till att undersöka hur olika författare resonerar kring författandet av en lärobok, angående utformning och påverkan. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex läroboksförfattare. Resultatet av intervjuerna visar att läroboksförfattarna har en väl utarbetad tanke med hur deras läroböcker ska användas i undervisningen. Vi kan också se att författarna strävar efter att följa gällande styrdokument för skolan. Vidare har vi identifierat några av de olika faktorer som påverkar författarna i deras skrivande, något som ger utslag i läroböckerna.

Det övergripande syftet med denna uppsats var att ta reda på hur språkutvecklingen kan främjas i skolan, med tanke på det mångkulturella samhälle vi lever i idag. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag intervjuade sedan fem pedagoger på olika skolor med kunskaper och erfarenheter om det jag ämnar undersöka. Intervjun var uppdelad enligt vissa specifika ämnen, och svaren är sedan redovisade i resultatet enligt dessa. Viss fokus har legat på modersmålets och dess undervisnings vikt för utvecklingen av elevens andraspråk, men också lärarna och föräldrarnas ansvar i denna utveckling.Resultatet från litteraturstudier av den tidigare forskningen samt intervjuerna, visade att språkkunskaper har en stor vikt när det gäller att erövra nya språk, vilket gör modersmålsundervisningen mycket aktuell.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa en bild av och öka kunskapen om vad manliga elevers drivkraft består av och vad som gör dem motiverade för att prestera i olika ämnen i skolan. I examensarbetet har sju gymnasieelever i årskurs 2 eller 3 intervjuats som säger sig vara omotiverade.De intervjuade eleverna hade valt program utifrån sina intressen. Samtliga hade valt naturvetenskapsprogrammet i början, men två bytte till samhällskunskapsprogrammet. För de var det bara naturligt att studera på gymnasiet och de flesta hade tankar på fortsatta eftergymnasiala utbildningar. De flesta av informanterna var vältaliga och kunde sätta ord på sina känslor och med klarhet presentera sina tankar.

Syfte och frågeställningarSyftet med det här arbetet är att dels göra en teoretisk genomgång av de viktigaste styrdokumenten när det gäller inkludering, dels att med hjälp av några verksamma Pedagogers tankar belysa hur inkludering gestaltar sig i en reell skolmiljö, samt undersöka hur integrering fungerar i praktiken i dessa skolmiljöer.Hur upplever respondenterna att inkludering av elever i behov av särskilt stöd fungerar på sina respektive arbetsplatser?Hur upplever respondenterna att integrering av elever med invandrarbakgrund fungerar på sina respektive arbetsplatser?MetodJag har använt ett kvalitativt tillvägagångssätt med intervjuer som metod för datainsamling för att få mer fördjupade svar på mina frågor. Jag känner samtliga respondenter sedan tidigare.ResultatInkludering av elever i behov av särskilt stöd genomförs så ofta det är möjligt. Det beror på flera faktorer som vilken typ av problematik det handlar om och om det finns resurser. Många olika individuella anpassningar görs hela tiden för att underlätta för skolsvårigheter.

I denna processbeskrivning undersöker jag hur jag kan verka som en modedesigner som kan påverka och göra skillnad. Intresset för detta väcktes under ett tidigare projekt då jag i arbetet local relations funderade över hur de val man gör under en designprocess kan påverka samhället i stort. Min undersökning börjar med att jag tittar på andra kreativa personers praktiker för att se hur dem påverkar och gör skillnad, jag genomför också intervjuer med andra verksamma för att undersöka hur dem ser på designerrollen nu och i framtiden, för att sedan undersöka hur jag kan omvandla mina tankar till ett praktiskt arbete. Under resans gång kommer jag fram till att jag kan påverka genom att etablera en plattform utifrån vilken jag och andra kan uttrycka våra tankar om mode. Jag skapar därför ett fanzine vid namn Postfashion som handlar om mode och vars första nummer (som är det som visas på Vårutställningen) är ett samtal om mode och materialitet mellan mig och konstnären Jun O Cindy Calle.

Syftet med denna studie är att belysa olika synsätt kring genus som finns bland tre arbetslag inom förskolans verksamhet, den syftar även till att lyfta fram olika arbetssätt kring genus som används. Metoderna som använts för att samla in empiri till studien var gruppintervjuer med tre arbetslag på tre olika förskolor från samma kommun i Sverige, samt även observationer på varje förskola. Det genomfördes fyra observationer på varje förskola under två samlingar, en fri lek och en hallsituation, detta för att ge en så bred och tydlig bild av pedagogernas förhållningssätt som möjligt. Resultatet var delvis varierande då pedagogerna delade samma synsätt på vad genus innebär men hade olika tankar kring vad eventuella skillnader mellan pojkar och flickor beror på. Arbetslagen hade delvis olika syn på hur arbetet bör bedrivas för att verksamheten ska vara en så gynnande miljö som möjligt för både flickor och pojkar.