Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande läs- och skrivinlärningen. Syftet är också att undersöka hur detta kan ställas i relation till sådant som kan tänkas påverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser på lärande och hur de förhåller sig till läroplanerna). För att ta reda på detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande läs- och skrivinlärning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en fenomenografisk ansats, vilken ämnar söka människors uppfattningar om ett fenomen, gå in på djupet av dessa och också söka efter människors olika uppfattningar. Vi har alltså i våra intervjuer fokuserat på variationen i utfallet.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om elevers tankar och tolkningar utifrån läsningen av novellen ?Det osynliga barnet? av Tove Jansson. Denna aktionsforskning är genomförd som en del av vår egen undervisning på två skolor. Vi använder existentialismen och utvecklingspsykologins teorier för att närma oss högstadieelevernas egna livsfrågor och tolka deras resonemang. Arbetet baseras på elevsamtal i form av fokusgrupper samt elevuppsatser, som ett sätt att få syn på elevers inre tankar.

The tablet is a new IT-tool which have started to get introduced into school, but research is still missing and especially in the pre-school environment. The purpose with this study is to investigate teachers uptake, how they use the tablet in everyday pedagogy work as well as the organizational conditions that that facilitate and hinders. Through my observations and interviews in a Swedish K-5 school I have found that the teachers find tablets more appealing to use in comparison to computers. These findings are partly supported by Davis et al.?s (1989) TAM-theory who considers there to be three types of aspects that affect the way individuals adapt to technology.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter där symtomdiagnosen ADHD får utgöra exempel, samt visa på hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhållningssätt och utformning av lärmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att få och skapa förståelse. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som är verksamma inom grundskolans tidigare år. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande präglas av ett kategoriskt synsätt på elever i behov av särskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förändrat synsätt som startar på formuleringsarenan så att realiseringsarenan ges förutsättningar att bedriva verksamheter som präglas av gemensamhetsskapande där olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrån egna förutsättningar och behov..

Högläsningen håller på att gå ur tiden i vårt samhälle på grund av medias inflytande. Förskolans och pedagogers förhållningssätt har förändrats från barnomsorg till pedagogisk stimulans där även högläsning ingår. Syftet med min undersökning var att undersöka om högläsning har betydelse i förskolan utifrån pedagogers synsätt. Jag ville se på vilka strategier pedagogerna använder för att göra högläsningssituationen meningsfull.De teorier jag har koncentrerat mig på är högläsning ur ett teoretiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen samt användning av strategier i högläsning. Tidigare forskning tyder på att högläsning kan bidra med många positiva egenskaper för barns språkutveckling.

Den här studien utgår ifrån pedagogers arbetssätt och syn på utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig på fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt.

Denna studie handlar om hur pedagoger på olika förskolor arbetar för att involvera barns olika kulturer. Genom kvantitativ och kvalitativ metod har vi studerat om arbetet skiljer sig mellan förskolor som är mer och mindre mångkulturella, vi har också jämfört arbetet på förskolor i två orter, dels i Uppsala som är en relativt stor stad och en mindre ort Sala.  Resultatet visar att det inte fanns några större skillnader mellan Uppsala och Sala vad gäller pedagogers arbete med mångkultur eller förhållningssätt till barns skilda kulturer. Däremot kunde vi finna ett mönster som genomsyrade pedagogers mångkulturella arbete överlag och det var att det inte genomsyrar hela verksamheten utan istället är begränsad till enstaka aktiviteter och tillfällen..

The purpose of this study is to find out how four preschool teachers view children?s free playing and its impact on their learning. My main questions are:How do the teachers view the children?s free playing?In what ways does the children?s free playing affect their learning, according to the teachers?This essay is based on a qualitative study in which I have interviewed four female preschool teachers of different ages. I highlight various theories of children?s playing and learning in preschool, by theorists such as Vygotsky, Lillemyr, Knutsdotter Olofsson, Lindqvist, among others.

Detta examensarbete handlar om pedagogers syn på hur de bemöter barn. Vi ville ta reda på om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville även se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de säger att de gör. Vår förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen på det sätt som de säger att de gör. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfällen.

How do we match our education with the needs of the construction line of business and the requirementsof the Swedish National Agency for education? Is there something that we have to change?In this study I have asked our former students about their opinion of our education and I have also asked them to give me their view on what a good teacher is like. I have been able to benefit a lot from their answers in my efforts to be that good teacher. This survey took place at Facebook.The answers showed that we carry on a piece of solid workmanship. But you can always improve, try harder.

Denna studie har som syfte att lyfta pedagogers och förskolechefers tankar om olika åldersammansättningar i förskolan och om de små barnens lärande och utveckling i dessa. För att komma fram till ett resultat så intervjuades pedagoger och förskolechefer på tre olika förskolor med olika åldersindelning; åldershomogen, småbarnsavdelning samt utvidgad syskongrupp. Jag analyserade intervjusvaren och kom fram till att pedagogerna och förskolecheferna ansåg att en blandning med barn från ett- två år möjligtvist var mest lämpligt för de små barnen med tanke på inskolning och trygghet. De motiv som finns bakom hur en förskola är ålderindelad blev synliga, och de som nämndes mest var hur organisationen med lokal, antal barn och pedagoger och föräldrars nöjdhet, såg ut.  Något som också sågs som motiv var anpassning av material och aktiviteter, samlärande med äldre barn och en lugn stämning som ger chans till trygghet för barnen.   .

Den här studien syftar till att bidra med kunskaper om pedagogers definitioner ochförståelse av konflikt och konflikthantering i förskolan. Studien är kvalitativ ochsemistrukturerade intervjuer utfördes med åtta kvinnliga pedagoger som arbetar ifyra olika förskolor. Resultatet visade att det är otydligt om pedagogernakontinuerligt samtalar kring konflikter och konflikthantering i arbetslagen.Pedagogerna beskriver hur de arbetar ute i förskoleverksamheten med konflikter ochkonflikthantering, ett arbetssätt är att de går ned till barnens nivå och samtalartillsammans med alla som är inblandade i konflikten. Resultatslutsatser var attpedagogerna anser att det är svårt att veta när de ska ingripa och medla, vem ellervilka av barnen det är som talar sanning och/eller om det är något av barnen som farmed osanning. Pedagogernas definitioner om barns konflikter är att en stor del avkonflikterna handlar om barns känslor samt vilken utvecklingsfas barnet befinner sigi just nu både språkligt och åldersmässigt..

Syftet med arbetet är att beskriva hur pedagoger tänker kring sin användning av utemiljön i pedagogiska sammanhang. Jag vill även beskriva vilken betydelse utemiljöns utformning har för dess användning enligt pedagogerna. Jag har valt att utgå från Pedagogers tankar på en traditionell förskola och en uteförskola för att se om några skillnader och likheter finns i deras tänkande. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger på den traditionella förskolan samt två pedagoger på uteförskolan.

Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka pedagogers uppfattningar av dokumentation i förskolan, för alla barn och specifikt för barn i behov av särskilt stöd. I studien har pedagogers uppfattningar undersökts avseende dokumentationsformer, dokumentationssammanhang, användningsområden för dokumentation, uppfattningar av dokumentationens betydelse samt dess relation till utveckling.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av fenomenografi och därmed andra ordningens perspektiv via pedagogers berättelser om fenomenet dokumentation. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket står i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgår från olika sätt att förstå, uppfatta och erfara olika fenomen.Metod: Studien har en kvalitativ ansats och den har genomförts i praktiknära forskning inom förskolan. Datainsamling har skett genom fokusgruppsintervjuer i fyra arbetslag, med en intervju i respektive arbetslag.

Palmqvist, Å och Romero, B (2009) Matematik i förskolan. Malmö Högskola. Utgångspunkten för undersökningen var att jämföra två förskolors sätt att arbeta med matematik. Syftet var att se om det fanns en skillnad i pedagogers förhållningssätt inom arbetet med matematik i förhållande till vilka satsningar som gjorts i de olika förskolorna. För att få fram ett resultat föll valet på att studera hur pedagoger resonerar kring matematik i förskolan med utgångspunkt i Läroplanen, Lpfö98. Betoningen ligger på barns lust att lära samt att studera hur medvetna pedagoger är om matematik i sitt arbetssätt och det matematiska språket.