Bakgrund:I förskolans läroplan står det att det redan i förskolan ska läggas en grund för barnens förståelse för demokrati. Verksamheten ska formas efter grundläggande demokratiska värderingar och lägga grunden för till ett växande ansvar och intresse hos barnen. Vi har tagit upp ämnen som vi ser som relevanta när det handlar om barns inflytande och delaktighet, och även de styrdokument som finns att rätta sig efter i förskolan.Syfte:Vårt syfte med studien är att ta reda på hur pedagoger och barn tänker kring delaktighet och inflytande i förskolan. Vi vill ta reda på vad som är viktigt för barnen att få bestämma om, och hur pedagoger arbetar med inflytande.Metod:Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer som redskap. Vi har intervjuat både barn och pedagoger i den stadsdel vi arbetar i.Resultat:Vårt resultat visade att barns och Pedagogers tankar om vad som är viktigt för barnen att bestämma om inte stämde så väl överens.

Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angående styrd lek i grundskolans tidigare år. För att få en fördjupad förståelse av pedagogers föreställningar om styrd lek, samt för att få en beskrivning av hur de använder sig av lek i verksamheten, användes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare år. Dessa pedagoger var slumpmässigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig åt. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn på styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den.

Enligt en lagändring, från och med januari 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan. Planen ska finnas för att hjälpa eleven att uppnå de mål som finns i styrdokumenten och den tas fram av elev, lärare och föräldrar tillsammans under utvecklingssamtal. Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad som står skrivet i offentliga dokument och forskningslitteratur om individuella utvecklingsplaner, både före och efter lagändringen. Arbetet syftar även till att undersöka vad fyra pedagoger anser om individuella utvecklingsplaner..

BakgrundI studien beskrivs pedagogers varierande arbetssätt för att utveckla matematik hos barn i förskolans vardag. De metoder som nämns för att utveckla matematiken hos barn i förskolan, utgår från utvecklingspedagogiken som tar vara på vardagliga situationer samt barns egna tankar. Studien undersöker pedagogers inställning till matematiken då det kan beröra pedagogernas arbetssätt. Inom forskning och litteratur påverkar tidigare erfarenheter av skolmatematiken de vuxnas syn på ämnet.SyfteSyftet med studien är att ta reda på, vilken inställning pedagogerna har till ämnet matematik och vilka arbetssätt de använder för att utveckla barns matematiserande i förskolan.MetodVi har valt att använda oss av self report som metod. Urvalet består av 34 pedagoger, på sex olika förskolor i två olika kommuner i Västra Götalands län.ResultatI studien har vi funnit att pedagogerna har ett medvetet arbetssätt för att utveckla barns matematiserande, trots eventuella negativa inställningar till skolmatematiken.

Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för tankar dagens lärare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lärarna utför. Med detta som utgångspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkäter, för att kunna söka svar på våra frågeställningar. Vi intervjuade 3 lärare, som arbetar som matematiklärare i årskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lägger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lärarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara på en enkät, där frågor om elevernas tankar kring bedömning i matematik ställdes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgången hjälpte oss sedan att tolka vårt resultat.

Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek på förskolan. Vi vill även få en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn på barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsätt på lek. Vi belyser även forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhåller och är medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

I förskolans läroplan beskrivs att pedagoger ska lägga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt språk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete på förskolor har vi sett att små barn ibland får stå åt sidan för att gynna verksamhet för äldre barn. Att låta barn utveckla sitt språk med stöd av pedagoger och en social miljö är något som påverkar oss resten av livet. Att behärska språket är en nödvändighet i samhället. Syftet med studien är att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treåringars språkutveckling i förskolan.

I förskolans läroplan beskrivs att pedagoger ska lägga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt språk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete på förskolor har vi sett att små barn ibland får stå åt sidan för att gynna verksamhet för äldre barn. Att låta barn utveckla sitt språk med stöd av pedagoger och en social miljö är något som påverkar oss resten av livet. Att behärska språket är en nödvändighet i samhället. Syftet med studien är att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treåringars språkutveckling i förskolan.

BakgrundDenna studie behandlar pedagogers sätt att bemöta och skapa kontakt med barn, äldre än tre år, vid inskolning/överinskolning. Litteratur och forskning kring äldre barns start i förskolan är väldigt sparsamt förekommande vilket ökade vårt intresse allt eftersom mer information hittades. Vi utgår från Sterns teori om barns utveckling och de fem domäner som relaterar till barnets upplevelse av sig själv; samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang.SyfteVårt syfte är att undersöka Pedagogers tankar kring sitt sätt att samspela och knyta kontakt till barn mellan tre och sex år vid inskolning/överinskolning.MetodStudien utgår från en kvalitativ fenomenografisk ansats där verktyget self report använts för att undersöka respondenternas upplevelser kring ett fenomen. Tretton pedagoger deltog i studien.ResultatResultatet i studien visar vikten av engagerade pedagoger i samband med inskolning/ överinskolning av barn äldre än tre år och att hela arbetslaget behöver vara involverade. Vidare visar resultatet skillnader på hur man skolar in ett yngre och ett äldre barn.

Studien behandlar barns lek i förhållande till lärande utifrån pedagogers perspektiv. Syftet är att undersöka pedagogers syn på lek i förhållande till lärande. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning kring lek och lärande, samt den relation som finns emellan de. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av metoden fokusgruppsintervju, även kallad fokusgrupp, som innebär att en grupp människor samlas och får under begränsad tid diskutera ett givet ämne med varandra. Ur ett postmodernt perspektiv bearbetades sedan det insamlade materialet.

Jag har undersökt om och hur hållbar utveckling finns med i Pedagogers tankar och val på förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten när det gäller hållbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök på 10 olika förskolor och där intervjuat en pedagog på varje ställe. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nå djupare svar på våra frågor. Även om hållbar utveckling inte finns med som begrepp i läroplanen anser ändå många pedagoger att det ändå är ett mål de arbetar mot.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan tänker om utvärdering av högläsningens betydelse kopplat till barns fantasi-, språk- och identitetsutveckling. Högläsning är en viktig del i alla barns utveckling och pedagoger har ansvar för att barnen får möjlighet att utvecklas inom dessa områden. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på åtta intervjuer med pedagoger inom förskolan. Resultatet beskriver hur pedagogerna i studien resonerar och tänker om utvärdering av högläsning i förskolans verksamhet. Genom citat framkommer olika aspekter av pedagogernas tankar om högläsning.

SammandragSyftet med mitt examensarbete är att undersöka hur pedagoger i två ur socioekonomiskt perspektiv skilda bostadsområden ser på leken i förskolan som ett redskap för språkutveckling. Jag undersökte också hur pedagogerna jobbar med leken som ett redskap för språkutvecklingen. Jag använde mig av en kvalitativ intervju för att på så sätt få en djupare kunskap om pedagogernas tankar. Jag studerade även tidigare forskning som behandlar mitt ämne. Resultatet visar att samtliga pedagoger ansåg att leken var ett lysande redskap att använda för att utveckla barnens språk.

Bakgrund: Vi har undersökt två pedagogers arbete med ?trafikljuset? som en del av klassrumsmanagement. ?Trafikljuset? används bl.a. för att förbättra klassrumssituationen och träna barnen i ?fördröjd uppmärksamhet?, d.v.s.

Detta arbete är en studie och syftar till att ta reda på hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhållande till Skolverkets allmänna råd och rekommendationer i frågan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat på hur det praktiska arbetet på fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte är tillräckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsätter med andra ord att den verksamhet som bedrivs är en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hänsyn till resursfördelning, storlek på barngrupper och lämnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat på Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sätt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning.