Syftet med den här studien är att beskriva och få insikter om hur en grupp kvinnor somnyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser på sina villkor och möjligheter i det nya yrketutifrån ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser på sin arbetsmiljö ochkompetens i yrket och hur genus anses påverka deras handlingsutrymme.Utgångspunkten i den här uppsatsen tas i ett samhällsvetenskapligt, socialkonstruktionistisktperspektiv, det vill säga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som intenödvändigtvis syns men som i allra högsta grad påverkar människors upplevdahandlingsutrymme och möjligheter. Områden, strukturer, symboler och identitet ses somskapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som påvisar vad konsekvenserna blir när människor går utanför?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrågasatt i sin roll som kvinna eller man.Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rådandegenusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen är gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett är kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll. Men det framgår tydligt attgenus påverkar deras upplevda handlingsutrymme och deras arbetsvillkor..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskolan och förskoleklassen fungerar som en kommunikativ arena. Vårt underlag för undersökningen består av enkäter och intervjuer omfattande 15 pedagogers tankar och syn på förskolan och förskoleklassen som en kommunikativ arena. Resultatet visar att de flesta av de tillfrågade pedagogerna förväntar sig att barn ska följa en viss utvecklingskurva när det gäller språkutveckling och att talet kan stärkas och förtydligas med kompletterande kommunikation. Pedagogerna menar att det alltid finns ett behov av kompetenshöjning i ämnet då det forskas om barns språkutveckling och nya rön läggs fram. Slutsatsen är att pedagogerna anser att kommunikation inte bara sker genom tal utan med hela kroppen och att det handlar om att göra sig förstådd och förstå omvärlden..

Det huvudsakliga syftet med min studie var att vinna kunskap om högläsningssituationen i förskolan med fokus på lärarens roll. Med hjälp av videoobservationer har jag undersökt hur högläsning går till på en utvald förskola utifrån tre pedagogers agerande och förhållningssätt. Observationer har gjorts vid sex tillfällen, två per pedagog. Resultatet av studien har visat att pedagogens agerande och förhållningssätt absolut påverkar hur högläsningssituationen är utformad vilket framträder beträffande både innehåll och form. Resultatet av det insamlade materialet har analyserats utifrån Bernsteins teori om klassifikation, inramning.

Syftet med detta arbete är att få insyn och ökad kunskap på hur pedagogerna på en utvald förskola arbetar med skönlitteratur. Skönlitteratur är ett pedagogiskt hjälpmedel som sätter igång barns kreativitet och tankar. I min undersökning har jag använt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat fyra pedagoger som arbetar på en mångkulturell förskola i Malmö. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna på förskolan använder skönlitteratur dagligen i sin undervisning. De planerar sin undervisning och utför den med olika didaktiska, språkfrämjande hjälpmedel.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur fyra gymnasieelever talar om skönlitteratur och därmed få kunskap om hur dessa elever uppfattar läsning av skönlitteratur inom svenskundervisningen. För att uppnå syftet använde jag mig av en kvalitativ ansats, med fokusgrupp som metod. Jag anlade ett receptionsteoretiskt perspektiv som jag analyserade och diskuterade resultaten utifrån. Resultaten i min studie visar på ett didaktiskt problem inom svenskundervisningen i skolan, som bekräftar den tidigare forskning inom ämnet, som jag har tagit del av. Litteraturundervisningen i skolan styr elever mot en begränsad läsning i vilken elevernas läsupplevelse blir mindre viktig än de uppgifter som omger läsningen..

Dansen har funnits som en del i våra liv väldigt länge och den finns som ett inslag i högtider och firande, den syns på TV och på scener. Trots att dansen är så närvarande i mångas liv har det gjorts lite forskning på området. Denna uppsats syfte var att beskriva grundläggande essenser i det som vi kallar för dans. Med en fenomenologisk metod som tog hänsyn till den sociala basen för dansen analyserade jag semistrukturerade intervjuer gjorda med fem dansare om deras upplevelse av dans och deras förhållande till den. Resultatet visade på både en upplevelse upprymdhet under dansen, en känsla av flöde och en kick.

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska få kunskaper om mobbing i allmänhet och elektronisk mobbning i synnerhet. Vi vill även ge läsaren ökad kunskap om den nya mobbningen som sker via Internet och olika mobiltelefontjänster. Vi har i den empiriska delen använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka pedagogers och elevers kunskaper om allmän mobbning och elektronisk mobbning. Resultatet av intervjuerna och slutsatser med likheter och skillnader mellan pedagogernas och elevernas kunskaper redovisas i denna del.Resultaten av den empiriska undersökningen har vi kopplat till den forskning som redovisas i litteraturgenomgången.Vi kom fram till att den elektroniska mobbningen är vanligare bland högstadielever än mellanstadieelever. Pedagogerna och eleverna på högstadiet är medvetna om den elektroniska mobbningen och vilka arenor som används..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några förskollärare resonerar kring naturvetenskap i förskolan avseende innehåll, arbetsmetoder och syfte. Eftersom strävansmålen för naturvetenskap förtydligades i Lpfö 98 (2010) liksom förskollärarens ansvar för den pedagogiska verksamheten vill jag även ta reda på om förskollärarna anser att Lpfö 98 (2010) har inneburit någon skillnad för deras arbetssätt och i så fall hur. Undersökningen bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på två olika förskolor. Resultatet visar att samtliga respondenter poängterar det undersökande och utforskande arbetssättet med fokus på barns delaktighet och pedagogers lyhördhet. Resultatet visar även vikten av att fånga upp barns frågor och intresse i vardagliga aktiviteter, att ha medforskarperspektiv och att ställa produktiva frågor.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl förberedda pedagoger är att bemöta barn från utomnordiska länder. I vår undersökning har vi tillämpat den kvalitativa metoden och intervjuat fyra stycken pedagoger som arbetar på mångkulturella skolor. Resultatet visar att ett av det viktigaste att tänka på är att visa hänsyn, respekt och att ge tid för dessa barn. Dessutom visar undersökningen att det borde ingå en kurs som handlar om hur man på bästa sätt bemöter barn från utomnordiska länder i alla blivande pedagogers utbildning. Vi har även kommit fram till flera intressanta förslag till fortsatt forskning inom detta ämne..

Examensarbetet utgår från fyra pedagoger i skolår 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser på undervisningen i svenska som andraspråk samt undervisningen av andraspråkselever.Enkätundersökningarna jämförs med skolverkets kursplan för svenska som andraspråk, Läroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring ämnet.De medverkande pedagogerna visar på en medvetenhet kring andraspråksinlärning och olika faktorer, däribland modersmålsundervisningen, som påverkar denna. Undersökningen ger även indikationer på att pedagoger har en syn på undervisningen i svenska som andraspråk som ett ämne som kräver mer arbete i sin helhet och på individuell nivå med varje elev..

Uppsatsen Motorikbanan som pedagogiskt hjälpmedel - Hur den används och hur upplever elever och pedagoger den? är skriven av Elisabet Andersson. Den beskriver hur en motorikbana används och upplevs, och svarar på frågan om den kan användas som pedagogiskt hjälpmedel. Utifrån forskning om motorisk utveckling och effekterna på skolprestationr efter motorisk träning, framkommer det många viktiga argument för motorikbanan. Studien består av observationer, enkätunderökningar och intervjuer som beskriver elevers och pedagogers upplevelse av motorikbanan.

I denna uppsats studeras stadsspråket i Umeå utifrån ett antal infödda och inflyttade Umeåbors subjektiva beskrivningar. Syftet är att beskriva Umeåbors uppfattning om talspråket i Umeå. En övergripande fråga är om det finns en uppfattning om en särskild Umeåsvenska, och hur denna varietet i så fall beskrivs och bedöms av Umeåborna. Vidare undersöks Umeåbornas uppfattning om dialektens betydelse för konstruktion av social identitet samt hur inflyttade Umeåbor resonerar om språklig anpassning till inflyttningsorten. Uppsatsen har en explorativ ansats och syftar till att utifrån en bred frågeställning utforska området för att ge uppslag till fördjupande forskning.Metoden för undersökningen är kvalitativa livsvärldsintervjuer med nio Umeåbor i åldrarna 19?80 år.

Den här undersökningen fokuserar på hur skivomslagen ser ut inom hiphop och glam metal i Sverige i en jämförelse över tid. Undersökningen ska även besvara de förändringar eller icke- förändringar som skett, samt hur kulturen påverkar utformandet av skivomslag inom varje musikgenre. Syftet är att får en ökad förståelse och inblick i kopplingen mellan musikgenre och bild i utformandet av skivomslag. Med hjälp av den semiotiska bildanalysen har skivomslagen analyserats under två olika tidsperioder. Resultaten av analyserna visar att båda musikgenrerna har gått över till mer tolkningsbara skivomslag.

Detta är en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man använder sig av skogen i inlärningen av naturkunskap men också i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna såg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika årstiderna ser ut.

Syftet med denna undersökning var att undersöka och beskriva hur arbetet med miljö och natur kan genomföras i förskolan. Undersökningen bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio stycken pedagoger från fem olika förskolor, i en kommun i Västsverige. Resultatet av undersökningen visar att det finns många olika sätt att arbeta med miljö och natur i förskolan, såväl praktiska som teoretiska. Att arbeta med återvinning, kompostering och samtala om bevarandet av resurser, var några av de aktiviteter som undersökningens pedagoger brukade göra. Det framkom också i undersökningen att det i arbetet med miljö- och natur finns vissa hinder som t.ex.