Vårt syfte är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels på tre olika skoldaghem. Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument säger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer på skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lärarnas bemötande av eleverna. Sammanfattningsvis pekar resultaten i våra undersökningar på att lärarna är medvetna om bemötandets betydelse. Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit..

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur pedagoger på två förskolor bemöter flickor respektive pojkar ur ett genusperspektiv. Ett ytterligare syfte har varit att sedan ställa detta emot den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lpfö98). För att ta reda på detta gjorde jag undersökande fallstudier, där ett flertal observationer har varit utgångspunkten. Resultatet av denna studie visar att pedagoger i förskolan ur ett genusperspektiv bemöter pojkar och flickor annorlunda. Den visar även att detta bemötande ej är i enlighet med den kursplan som pedagogerna på förskolan skall följa..

Syftet med vår studie var att få syn på hur tidsbegreppet används och synliggörs av pedagogerna i förskolan. Studien genomfördes på två kommunala förskolor i Mellansverige. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att tidsbegreppet till viss del anses komplicerat för både pedagoger och barn. Pedagogerna använder många olika tidsbegrepp i sin vardag, både verbalt och med stöd av olika verktyg och är duktiga på att anpassa sig till barnens mognad.

I denna uppsats har vi undersökt pedagogers erfarenheter gällande arbetet med TSS i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur TSS används i förskolorna och om det är en metod som passar alla barn, utifrån syftet och undersökningsgruppen föll metodvalet på den kvalitativa intervjun. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade goda erfarenheter inom arbetet med TSS. Metoden används dagligen men främst under samlingar och vid matsituationerna. Ett gemensamt mönster hos pedagogerna är att bild, rim, ramsor, sagor och sång används som hjälpmedel i arbetet med TSS.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gäller hur utomhuspedagogiken påverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien är att pedagogerna uppfattar att det händer något i elevernas beteende när de passerar tröskeln in och ut. Utomhus får elevernas egen fantasi och kreativitet användas och därmed blir beteendet hos eleverna förändrat och uppfattas av pedagogerna som tillåtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dämpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .

Abstract Jessica Jönsson (2011). Mångkulturell eller monokulturell undervisning: en studie om pedagogers förhållningssätt i etniskt homogena svenska skolor. Malmö högskolan: Lärarutbildningen. Jag har genomfört en undersökning i en kommun där skolorna inte präglas av det mångkulturella samhället. De undersökta skolorna ligger i en grannkommun till Malmö. I denna kommun är antalet barn med icke svensk härkomst väldig låg vilket gör att skolorna i denna kommun betraktas som etnisk homogena. Syftet med denna studie har varit att öka kunskaper om vilket förhållningssätt pedagogerna har och om de förbereder eleverna för det mötet med den mångkulturella samhälle de lever i.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur pedagoger som arbetar aktivt med TAKK ser på metoden och dess möjligheter att fungera som ett stöd i andraspråksinlärningen. Vi har genomfört intervjuer med sex pedagoger i förskolan från fem olika förskolor. Av undersökningen framgår att pedagogerna i förskolorna ställer sig positiva till att använda TAKK som stöd vid andraspråksinlärning. Vi har i diskussionen ställt tidigare forskning mot det resultat våra intervjuer gav. Vår slutsats är att TAKK är ett stöd vid andraspråksinlärning i förskolan och bidrar till trygghet, tydlighet och lugn i förskolans verksamhet..

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka några utvalda pedagogers föreställning hur musik och rytmik påverkar barns språkutveckling. Till syftet använde vi oss av följande frågor : Vilka föreställningar har pedagoger kring hur barns språkutveckling påverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nå vårt syfte använde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I våra intervjuer gjorde våra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen använder musik och rytmik i sin verksamhet. Vårt resultat visar på vikten av att man som pedagog känner sig trygg med att använda musik som ett språkutvecklande verktyg..

Uppsatsen ämnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som är en kurs i den nya gymnasieskolan. Den ämnar också att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör välja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera på att använda vissa metoder framför andra. Denna undersökning är gjord med hjälp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör använda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det är av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..

Syftet med föreliggande studie är att få en inblick i sex pedagogers upplevelser och hantering av utagerande beteende, ta reda på vilket pedagogiskt synsätt som tycks råda hos de intervjuade pedagogerna, samt undersöka möjliga orsaker till varför utagerande beteende hos elever uppkommer och utvecklas. Som arbetssätt används semistrukturerade intervjuer. Enligt föreliggande författares tolkning visade resultatet av studien att pedagogerna upplevde att en god föräldrasamverkan är viktig i arbetet med utagerande beteende hos elever. Pedagogernas perspektiv och förhållningssätt gentemot eleverna varierade. Samtliga av de fyra special- och resurspedagogerna undervisade utifrån ett relationellt perspektiv då de ansåg det viktigt att skapa långsiktiga lösningar för eleven och utgå från relationen mellan hem- och skolmiljö.

Syftet med följande arbete är att undersöka personalens erfarenheter och uppfattningar om mobbning inom särskolan samt vilka faktorer som de anser påverkar mobbning inom särskolan. Genom halvstrukturerade intervjuer belyser studien pedagogers och elevassistenters upplevelser av mobbning inom särskolan. Sammanfattningsvis pekar mitt resultat på att förekomsten av mobbning i särskolan är relativt liten. Huvudtyperna av den mobbning som förekommer är utfrysning samt verbal mobbning. Faktorer som elevers intellektuella nivå, besvärliga hemförhållanden samt avvikande beteende kan påverka huruvida han eller hon blir utsatt för mobbning eller mobbar andra..

Syftet med denna studie var att belysa hur åtta pedagoger som är verksamma i de lägre årskurserna ser på klassrummet som arbetsfält, när det gäller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Våra slutsatser av resultatet är att pedagogerna visar att de har förståelse för barns motoriska utveckling. Trots detta råder det en brist på medvetna motoriska rörelseövningar som är integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..

The aim of this study was to explore and describe how four teachers work with literacy in preschool and grade one, ages 6 and 7. The aim was also to explore the progression of reading and writing as well as the collaboration between teachers in preschool and grade one. The study has a qualitative approach and data was collected through observations and interviews. The findings indicate that teachers in preschool have similar activities and approach to what guides the work. Regarding teachers in grade one it shows that they both are working with reading and writing in a varied way.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskolan och förskoleklassen fungerar som en kommunikativ arena. Vårt underlag för undersökningen består av enkäter och intervjuer omfattande 15 pedagogers tankar och syn på förskolan och förskoleklassen som en kommunikativ arena. Resultatet visar att de flesta av de tillfrågade pedagogerna förväntar sig att barn ska följa en viss utvecklingskurva när det gäller språkutveckling och att talet kan stärkas och förtydligas med kompletterande kommunikation. Pedagogerna menar att det alltid finns ett behov av kompetenshöjning i ämnet då det forskas om barns språkutveckling och nya rön läggs fram. Slutsatsen är att pedagogerna anser att kommunikation inte bara sker genom tal utan med hela kroppen och att det handlar om att göra sig förstådd och förstå omvärlden..