Hörselskadades riksförbund hävdar att en stor del av hörselskadade barn och ungdomar misslyckas i skolan idag. Det är vanligt förekommande att hörselskadade elever ska integreras i hörande klass. Trots detta finns det speciella hörselklasser för hörselskadade elever.Syftet med studien är att undersöka två hörselskadade elevers erfarenheter av att vara integrerade i hörande klass samt deras erfarenheter av skolsituationen i hörselklass. Fokus ligger på sociala- och lärandeaspekter. Studiens mål är att få fram positiva samt negativa konsekvenser för den hörselskadade eleven av att gå i de två skolformerna, så som de själva uttrycker det.Studien använder sig av livsberättelser som är en del av en narrativ metod.

Mitt syfte är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barns delaktighet i förskolan, med inriktning på barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka detta har jag gjort intervjuer med pedagoger i förskolan. Jag valde semistrukturerade intervjuer, då jag ville ha öppna svar, med det menas att jag vill ha pedagogens egna ord, inte ett svarsalternativ de kan välja på. Resultatet visade att alla pedagoger i intervjuerna anser att delaktighet är något alla ska få och att vara en del i gruppen är en självklarhet. De kämpar varje dag för att delaktighet ska finnas genom att stötta och finnas där för de barn som har en resurs knuten till sig.

Konkurrensen på arbetsmarknaden har tilltagit och idag när människor byter jobb oftare än tidigare har personliga varumärken blivit en strategi för att särskilja sig från konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumärke för att uppnå karriärsmål och uppmuntrar människor att använda sociala medier för att bygga ett personligt varumärke.Studiens syfte är att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumärket, dess byggande och dess plats i sociala medier. Forskningsfrågorna var hur det egna personliga varumärket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumärket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumärket i sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumärke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, språkkunskaper, klädsel och utstrålning är delar av det personliga varumärket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra människor.

Abstract Detta examensarbete handlar om att försöka redogöra för vad barn gör i sin fria lek men även vilka hinder och möjligheter de möter när de leker fri lek på förskolan. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med etnografisk ansats med observation som metod för att försöka svara på de frågeställningar och syfte för denna undersökning. De resultat som framkom i min studie var att när barn väljer att leka något i sin fria lek så är det alltid något av värde. Att genom fri lek lär de och utvecklas de, ensamma eller i samspel med andra barn eller vuxna. Annat resultat som framkom i min studie var även att det som barn lekte i sin fria lek gav mig intrycket att pedagogerna i vissa fall inte ansåg barns lekar som något vettigt och meningsfullt.

Det är av stort intresse både nationellt och internationellt att höja kvalitén på sjuksköterskans dokumentation samt enas om en gemensam terminologi. Den största anledningen till detta är det ökande behovet av säker och tillförlitlig överföring av patientrelaterad information mellan olika vårdgivare och mellan hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans förväntningar på och erfarenheter av ett elektroniskt journalsystem (VAS/Vård Administrativt System) som stöd i omvårdnadsarbetet. Speciellt fokus var områden gällande utbildning, kunskapsnivå, användarvänlighet och påverkansmöjlighet. En enkätundersökning genomfördes och data analyserades med kvalitativ och kvantitativ ansats.

Det arbetar väldigt få män i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de är i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på hur manliga pedagoger tänker om sitt yrke i förskolan och metoden vi använde oss av blev intervjuer. Syftet med vår studie är att undersöka hur sex män som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgått ifrån tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande från omgivningen. Dessa delar var även utgångspunkten för vår undersökning.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur på förskolor, men också hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Vi vill även belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böcker I forskningsbakgrunden behandlas våra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmänhet samt arbetet kring litteraturen såsom högläsning och boksamtal. Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn på två undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och bokläsning i förskolan. Resultatet av vår undersökning visar inte på någon större skillnad varken vad det gäller pedagogers syn på högläsningens betydelse eller bokutbudet på förskolorna. Däremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhållningssätt till barnlitteratur skiljer sig åt, bland annat genom att barnen oftare än pedagogerna väljer populärkulturell litteratur. Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förståelse vad gäller barnlitteratur och högläsning i förskolan. Men även att vi genom detta arbete sprider våra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

SammanfattningBakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en sjukdom som kan drabba både barn och vuxna. När barn drabbas av sjukdomen kan det uppstå en kris i familjen och alla familjemedlemmars vardag påverkas. Utifrån ett systemiskt perspektiv kan familjen ses som ett system, där varje del, familjemedlemmarna påverkar varandra/systemet.Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa familjemedlemmars erfarenheter i vardagen, när ett barn i familjen har diabetes typ 1.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod där artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 13 artiklar valdes ut och användes i analysen och diskuterades sedan gentemot kristeori och systemteori.Resultat: Ett tema identifierades; Nya erfarenheter i vardagen och fem kategorier; Att erfara utanförskap, att uppleva oro, att strävan efter acceptans, utmaningar och osäkerhet i den nya rollen och ändrad ansvarsfördelning.Slutsats: Utifrån resultatet dras följande slutsatser; utanförskapet och den förändrade ansvarsfördelningen har en påverkan på familjemedlemmarnas vardag och relationerna inom familjen. Fler i familjen än bara det drabbade barnet är i behov av support och stöd för att kunna hantera den nya förändrade vardagen.

Bakgrund: Kärnan i omvårdnaden består av mötet mellan sjuksköterska och patient, där patienten görs delaktig. För att kunna mötas krävs en god kommunikation. I vården av en patient med ett annat modersmål kan språket bli en barriär, vilket kan överbryggas med hjälp av en tolk. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med patienter som har ett annat modersmål. Metod: Metoden som användes var en litteraturbaserad studie, där 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring ett arbete med Balthazarlådan som ett färdigdefinierat material innehållande enkla kemiska experiment. Det färdigdefinierade materialet, Balthazarlådan innehåller experiment om vattnets aggregationsformer och ytspänning, material till experimenten samt förklaringar till experimenten. Genom individuella semistrukturerade intervjuer så har svar på följande frågor sökts: Vilka tankar har pedagoger kring att arbeta med ett färdigdefinierat material, en låda med enkla kemiska experiment? Vilka fördelar respektive nackdelar upplever pedagoger med att arbeta utifrån ett färdigdefinierat material i förskolan? Vilka tankar har pedagoger om det färdigdefinierade materialet som en inspirationskälla kring arbetet med kemi i förskolans verksamhet? Resultatet visar att pedagogerna har arbetat med Balthazarlådan på olika sätt, antingen genom barnens intressen eller för att få barnen intresserade av kemi. Alla pedagogerna ser många fördelar att arbeta med kemi i verksamheten utifrån Balthazarlådan.

Rapportens övergripande syfte är att med fokus på uppskattning synliggöra i vilken utsträckning eleverna uppnår kursplanens mål för skolår fem, att ?kunna jämföra, uppskatta och mäta längder, areor, volymer, vinklar, massor och tider? (Skolverket, 2000c, s. 28). Syftet är även att se vilka erfarenheter eleverna hänvisar uppskattningarna till samt om eleverna anser sig arbetat med momentet i skolan.Tillgången till litteratur och forskning kring eleverna uppskattningsförmåga är begränsad. Dessutom introducerades momentet i kursplanen först år 1994, varpå studien är intressant.Undersökningen genomfördes i tre klasser i skolår fem och innefattade två delar.

Syftet med studien är att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och på vilka sätt pedagoger i förskolan arbetar med språket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat på att synliggöra faktorer som påverkar barns språkutveckling, hur pedagoger arbetar för att främja och stärka barns språkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gällande alla barns rätt att utveckla sitt språk. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger på olika förskolor. Resultatet visar på betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta på ett positivt sätt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns språkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gällande hur en inkludering kan genomföras med hjälp av språket som verktyg.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers inställning till vad leken och leksakerna har för roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll samt vad pojkar och flickor leker för lekar och vilka leksaker de använder sig av. I uppsatsen finns envetenskaplig bakgrund där olika begrepp som är centrala för studien kommer att belysas med hjälp av olika teorier. Vi har intervjuat nio pedagoger där åtta var kvinnor och en var man för att ta reda på pedagogernas inställning till vilken roll leken och leksakerna har för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll, det har också observerats en barngrupp för att kunna se vad pojkar och flickor leker med för leksaker och lekar. Dessa metoder användes för att få svar på frågeställningarna som är; Hur resonerar pedagoger kring leken och leksakernas roll för pojkar och flickors utveckling av sin könsroll? samt Vilka typer av lekar och leksaker leker pojkar och flickor åt utomhus? Sammanfattningsvis visar studien på att pedagogernas förhållningssätt och hur de introducerar leksaker påverkar hur och vad barnen väljer att leka med för leksak eller vilken lek de leker.

BakgrundI bakgrunden berör vi olika definitioner som finns av tvåspråkighet samt förskolan, skolans och samhällets påverkan för andraspråksinlärningen. Vi tar även upp modersmålets betydelse för språkutvecklingen, samt olika arbetssätt och arbetsmetoder för att främjaandraspråksinlärningen. Vidare skriver vi om sambandet mellan språk och kultur och utgårfrån teoretikerna Lev Vygotskijs och Roger Säljö.SyfteVårt syfte med undersökningen är att studera ett antal pedagogers uppfattningar om barnenstvåspråkighet och deras kultur samt även vilka metoder och arbetssätt de använder sig av för att främja barnets modersmål och utveckla det svenska språket i en mångkulturell förskola/förskoleklass.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervju och intervjuat åtta pedagoger som arbetar i mångkulturell förskola/ förskoleklass. Vi har i denna del även beskrivit urval, hur vi gick tillväga för att besvara vårt syfte samt beskrivit reliabilitet och validitet, de etiska aspekterna och hur vi bearbetat och analyserat det resultat vi fick fram.ResultatI resultatet framgick det att de intervjuade pedagogerna såg både för och nackdelar med att vara tvåspråkig. Pedagogerna var medvetna om att barnets modersmål var viktigt för att de ska kunna utveckla både sitt modersmål och det svenska språket.