Studier visar att leken i förskolan har en stor betydelse för barnens utveckling. Pedagogens ansvar för barnens sociala samspel betonas i förskolans läroplan. Därför valde vi att genomföra vår studie med syftet att ta reda på och belysa pedagogers syn på den fria leken i förskolans verksamhet i relation till pedagogens ansvar. Studien avgränsades till synen på den egna rollen i barnens fria lek samt hur pedagogerna påverkar barnens fria lek och därmed deras utvecklingsmöjligheter ur ett pedagogperspektiv. Vi har också haft som utgångspunkt att undersöka vilka konsekvenser verksamhetens organisation får för den fria leken och barnens utveckling enligt pedagogerna.Vi har använt oss utav en kvalitativ metod med strukturerade gruppintervjuer samt öppna kvalitativa enkäter för att få fram pedagogers syn på den fria leken i förskolan i relation till pedagogens ansvar.

Denna rapport behandlar hur polisen bör agera och vad de bör tänka på när de skall framföra ett dödsbud. Två andra frågor vi ska söka svar på är hur en människa som mottar ett dödsbud kan reagera och vi ska i slutet av arbetet försöka få fram ett förberedelsekort ?inför dödsbud?, eftersom det inte finns några gemensamma rutiner sen innan. Detta har intresserat oss eftersom vi som polisstuderande inte har fått någon djupare utbildning i ämnet och saknar erfarenhet av detta sen tidigare. Vi tycker att det är viktigt att polisen lämnar ett värdigt dödsbud till anhöriga.

Vårt syfte med studien var att ta reda på om och hur socionomutbildningen integreras i kuratorernas praxis. Vi ville även undersöka hur de känslomässigt hanterar arbetet med människor i kris, samt hur de lärt sig dessa strategier. Det är en kvalitativ intervjustudie som byggde på semi-strukturerade intervjuer med sex kuratorer inom hälso- och sjukvården. Studien omfattar våra informanters subjektiva syn på om och hur deras socionomutbildning integreras i deras praxis, vilket gör att studien inte är generaliserbar.Den insamlade empirin i form av intervjuer transkriberades till text och analyserades med teorierna praxisteori, kristeori och copingteori, samt tidigare forskning och litteratur. Vårt material har tolkats genom ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Den här studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien är att få en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. Vår huvudfråga är: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv år vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar på att utevistelser kan främja lärande, där fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts på tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola.

För att söka ge en tydligare bild av vilka variabler som, utifrån pedagogernas uppfattningar, kan utgöra förutsättningar för arbetet med demokrati och värdefrågor med de yngsta barnen i förskolan analyseras resultatet som grundar sig på pedagogers utsagor. Syftet med arbetet är att åskådliggöra på vilket sätt pedagoger förhåller sig till och implementerar demokratiuppdraget i arbetet med de yngsta barnen i förskolan. För att konkretisera och komma närmare ett svar på syftet ställs följande frågor: 1 Hur uttrycker sig pedagoger om sitt arbete med att; utifrån demokratisk grund skapa en verksamhet där de yngsta barnens röster blir hörda? 2 Vilka möjligheter och hinder i arbetet med de yngsta barnen ger pedagoger uttryck för som väsentliga för att en verksamhet på demokratisk grund ska kunna nås? Föreliggande studie är genomförd medelst en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med pedagoger, och med en hermeneutisk ansats för att söka tolkningar och förståelse för det insamlade empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som används för att möjliggöra analys av resultatet lutar sig på teorier utvecklade av i huvudsak Habermas, Bernstein och Benhabib.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka lärandet uttryckt i vardagliga samspelshandlingar mellan pedagog och barn i en förskola. Mer specifikt har vi intresserat oss för vilka förutsättningar pedagogerna skapar för barnens lärande och vilka mönster som framträder i dessa samspelshandlingar. De frågeställningar som ställs är: Vilka förutsättningar för lärandet skapas i samspel mellan pedagog och barn? Vilka samspelsmönster framkommer mellan pedagog och barn? Vilka intentioner synliggörs i pedagogers handlingar i samspel med barn? Studiens teoretiska referensram utgår från sociokulturell teori med särskild förankring kring barns lärande. Studien genomfördes på en förskola med barn i åldrarna 3-5 år samt med tre medverkande pedagoger.

SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Det blir allt vanligare med stora barngrupper i förskolan och personaltätheten är ofta låg irelation till barngruppens storlek. Detta leder till att pedagoger i förskolan, uppleverfrustration när det gäller att uppnå förskolans uppdrag som innefattar att tillgodose varjebarns behov för att främja deras utveckling. Syftet med vår studie är att belysapedagogers utsagor, inklusive resonemang, om arbetssätt och organisation avverksamheten gällande individualisering av barns språkutveckling i förskolans storabarngrupper. Studien bygger på sex kvalitativa forskningsintervjuer med pedagoger somarbetar eller har arbetat med barn i åldern 3-5 år. Resultatet av vår studie visar att ettarbetssätt för att se den enskilda individen är att dela in den stora gruppen i mindregrupper.

Intervjuer och observationer av pedagogers sätt att arbeta med utomhusmiljö i det dagliga arbetet med barnen är grunden för den här studien. Blir utomhusaktiviterer en del av undervisningen eller är de "bara ute"? Observationer gjordes genom att följa avdelningar under en dag, detta gjordes på två förskolor. Intervjufrågorna rörde sig kring deras arbete med utomhuspedagogik. Intervjuerna ägde rum på fyra förskolor, två naturinriktade och två utan specifik inriktning.

Syftet med detta projekt är att undersöka och säkerställa funktionen hos tre dieselgeneratorer. För att göra detta har flera undersökningar och kontroller gjorts för att slutligen utmynna i en provstart och testkörning av dieselgeneratorerna. Dessa är sedan tänkta att användas i kursen KV1 Kvalificerad Verkstad. Med denna utrustning kan låga risker för personskador säkerställas även hos användare med begränsad erfarenhet av liknande utrustning. Idag finns endast datorsimuleringar eller utrustning som inte kan användas direkt av eleverna själva på grund av kostnader och risker vid felaktigt handhavande.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SIS133Vt 2013Handledare: Karin Sandwall.

Bakgrund Stress behöver inte vara någonting negativt, det finns även vissa positiva aspekter på stress. En lagom mängd av stress kan öka prestationsförmågan. Vid för hög grad av stress kan allvarliga sjukdomar utvecklas. Varje människa bör hitta sätt att hantera sin stress. Det finns många sätt att hantera stress, att äta rätt mat eller att träna hjälper kroppen att varva ner.

Syftet med vårt examensarbete var att få syn på hur pedagoger bemöter pojkar respektive flickor i tambursituationen, sett ur ett genusperspektiv. Då jämställdhets- och genusfrågor är något som ligger i tiden och genomsyrar även samhällets syn på kvinnor respektive män, fann vi det intressant att forska vidare inom detta ämne. För att få möjlighet att ta reda på detta observerade vi pedagogers bemötande av pojkar respektive flickor i just tambursituationen på en förskola som består av sex avdelningar. För att få en så sanningsenlig bild som möjligt valde vi att både utgå från ett observationsschema samt att videofilma observationerna. Vi valde att genomföra en hermeneutisk studie, som innebär att människors avsikter och intentioner kan yttra sig både i språket och olika handlingar, som sedan kan tolkas och förstås.

Mitt syfte är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barns delaktighet i förskolan, med inriktning på barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka detta har jag gjort intervjuer med pedagoger i förskolan. Jag valde semistrukturerade intervjuer, då jag ville ha öppna svar, med det menas att jag vill ha pedagogens egna ord, inte ett svarsalternativ de kan välja på. Resultatet visade att alla pedagoger i intervjuerna anser att delaktighet är något alla ska få och att vara en del i gruppen är en självklarhet. De kämpar varje dag för att delaktighet ska finnas genom att stötta och finnas där för de barn som har en resurs knuten till sig.

Abstract Detta examensarbete handlar om att försöka redogöra för vad barn gör i sin fria lek men även vilka hinder och möjligheter de möter när de leker fri lek på förskolan. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med etnografisk ansats med observation som metod för att försöka svara på de frågeställningar och syfte för denna undersökning. De resultat som framkom i min studie var att när barn väljer att leka något i sin fria lek så är det alltid något av värde. Att genom fri lek lär de och utvecklas de, ensamma eller i samspel med andra barn eller vuxna. Annat resultat som framkom i min studie var även att det som barn lekte i sin fria lek gav mig intrycket att pedagogerna i vissa fall inte ansåg barns lekar som något vettigt och meningsfullt.