The purpose of this paper is to explore how masculinity and femininity are constructed in the magazine Veckorevyn, through a critical discourse analysis of 18 articles from six issues in 2011. This is done by using a variety of theories and previous research results, which is gender theory, the theory of late-modern society and media theory. The analysis shows that Veckorevyn depicts virility and feminine differently. Furthermore, pointing the results from the analysis that a change of manhood and womanhood takes place in the social practice. The selection of articles from the magazine also shows that Veckorevyn seems to promote gender equality. .

Syftet med studien var att studera pedagogernas roll under elevernas raster samt hur arbetet och organisationen kring rasterna gÄr till. Detta granskade vi genom att utföra intervjuer och observationer med pedagoger verksamma inom rastverksamheten.I vÄr undersökning sÄg vi att pedagogerna inte har nÄgra specifika direktiv för deras roll under elevernas raster, men att de kÀnner att deras frÀmsta uppgift Àr att skapa trygghet för eleverna. Respondenternas syn pÄ syftet och vikten av raster pÄ skolan Àr att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet och socialt samspel samt ge dem tid för rekreation och frisk luft..

Att bemöta förÀldrar som förlorat ett barn Àr en utmaning för all sjukvÄrdspersonal. För att kunna göra det respektfullt och professionellt krÀvs kunskap och förstÄelse. Denna litteraturstudie syftar till att fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur förÀldrar upplever förlusten av ett barn. Genom en sökning i olika databaser har tio vetenskapliga artiklar identifierats och granskats. Resultatet visar hur förÀldrar som förlorar ett barn pÄverkas, vad som hjÀlper dem i sorgearbetet och hur de vill bli bemötta av sjukvÄrdspersonal.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Jag jÀmförde tvÄ olika förskolor och pedagogernas arbetssÀtt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i SkÄne. Jag ville Àven undersöka vilka uppfattningar förskolelÀrare har om flersprÄkiga barn samt hur konsekvensen av förÀldrarnas agerande Àr med sina tvÄ- eller flersprÄkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i tvÄ förskolor dÀr jag har gjort intervjuer och observationer.

Syftet med undersökningen var att ta reda pedagogers och barns instÀllning till samling samt hur de resonerar kring samlingens innehÄll.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av ostrukturerade enkÀter samt observationer av samling pÄ förskolan. Vi utförde Àven intervjuer av barn för att fÄ en övergripande bild pÄ omrÄdet. Resultatet visade att förskollÀrare anser att samlingen Àr en betydelsefull aktivitet som bör leda till att lÀroplanens mÄl uppfylls, genom att förskollÀrarna försöker förhÄlla sig till en pedagogisk tanke. I resultatet synliggörs Àven likheter med tidigare forskning och litteratur.  .

VÄrt syfte med arbetet har varit att studera hur pedagoger arbetar med utomhusvistelse pÄ olika förskolor. Vi utgick frÄn en huvudfrÄga; Hur arbetar pedagogen med utomhusvistelsens innehÄll och utformning? Vi har ocksÄ utgÄtt frÄn tre underfrÄgor; Hur planerar pedagogen utomhusvistelsen? Vilken roll har pedagogen vid utomhusvistelsen? Och Vilka syften har utomhusvistelsen? Vi valde i vÄr studie att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Inför analysen av vÄrt material har vi inspirerats av hermeneutik. Eftersom det vad vi har kunnat se inte finns forskning som studerat pedagogers planering och mÄl med utomhusvistelse efter införandet av LÀroplanen för förskolan 1998 sÄ har vi i vÄr kunskapsbakgrund anvÀnt oss av forskning som inte specifikt inriktar sig pÄ utomhusvistelse utan som har studerat pedagogers planering, syften och roll inom hela verksamheten efter införandet av LÀroplanen för förskolan 1998.

Syftet med vÄr rapport Àr att beskriva förskollÀrares erfarenheter i det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare. Empiriskt underlag för slutsatser har tagits fram genom personliga intervjuer med sex yrkesverksamma förskollÀrare som tidigare kommit i kontakt med denna grupp av barn. Intervjuerna visar deras erfarenhet av hur barnens nyfikenhet och lust att lÀra ser ut i jÀmförelse med de andra barnen, signaler som bör uppmÀrksammas samt hur de bemöter och jobbar med dessa barn. Slutsatser som har dragits av förskollÀrarnas erfarenheter av det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare belyser svÄrigheterna med att identifiera dessa barn men visar att genom hantering av individers, inte gruppers, behov kan ett starkare bemötande skapas..

Syfte: Det frÀmsta syftet med arbetet var att undersöka hur smÄbarns lÀrande gynnas ivardagliga spontana samspelssekvenser som uppstÄr mellan barnet och pedagogen.Syftet besvarades genom att undersöka vilka föremÄl och aktiviteter som fÄngarbarns uppmÀrksamhet och intresse, vilka av barns visade intresse uppmÀrksammasoch utmanas av pedagoger, och hur det stöd som barn fÄr för sitt lÀrande ifrÄnspontana samspel med pedagoger kan relateras till de teorier som kan tÀnkas liggabakom lÀroplanen Lpfö98.Teori: Studien utgick ifrÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och vilade pÄutvecklingspedagogiska rekommendationer kring arbete pÄ förskolan samt pÄ teorinom förmedlat/medierat lÀrande.Metod: Undersökningen genomfördes i form av barnobservationer och kvalitativa intervjuermed pedagoger.I studien medverkade sammanlagt 27 barn i 1-3 Ärs Älder och 12 pedagoger pÄ treolika smÄbarnsavdelningar.Resultaten av observationerna bearbetades bÄde kvalitativt och kvantitativt.Resultat: Resultaten visade att bara en tredjedel av alla barns visade intresse besvaras avpedagoger i spontana samspel, dessutom har nÄgra kunskapsomrÄden högre positioni barns rangordning av intresse Àn i pedagogernas omedvetna rangordning av vilkaav barnens intresse som skall uppmÀrksammas.Analysen av observationsmaterialet gjorde synligt att barn oftast fÄr stöd för attförstÄ innebörd av saker och ting, för att bemÀstra olika aktiviteter och för attfokusera sitt medvetande pÄ andras aktiviteter. Det pedagogiska stödet kommermestadels i form av samtal i vilka pedagoger sÀtter ord pÄ och utökar barnsförstÄelse av omvÀrlden, samt genom att barns uppmÀrksamhet fokuseras pÄlÀrandets objekt och att pedagoger förmedlar yttre aspekter av lÀrandebeteende.Intervjuerna pekade pÄ att pedagogers egna uppfattningar av stödet skiljer sig frÄndet som pÄvisas av observationerna. De flesta pedagoger anser att de gagnar barnslÀrande i spontana samspelssekvenser framförallt genom en stimulerande miljö.Resultaten belyste ocksÄ hypotetiska samband mellan barns Älder och stödetsupplÀgg samt mellan pedagogers yrkeserfarenhet och förmÄgan till meta-kognitionoch stödets potential för barns lÀrande.Resultaten synliggjorde nÄgra möjliga omrÄden för pedagogerskompetensutveckling..

Syftet med detta arbete Àr att studera vilken inverkan musiken kan ha pÄ sprÄkutveckling hos barn i förskoleÄldern och att belysa fördelar med att anvÀnda sig av musik som en del av de vardagliga aktiviteterna och undervisningen. Vidare undersöks ocksÄ pedagogers kunskap och trygghet i att anvÀnda sig av musik som sprÄkutvecklande verktyg i förskolan och i förskoleklass. Metoden som anvÀndes var enkÀter som delades ut till verksam personal pÄ 2 skolor och 6 förskolor.Resultatet visar att respondenterna i enlighet med studerad litteratur, framhöll att musik har en positiv inverkan pÄ barns sprÄkutveckling, samtidigt som de ser musiken som glÀdjeskapande uttrycksmedel. Musik anvÀnds mer eller mindre pÄ förskolor och i förskoleklasser. DÀremot svarar fler respondenter att de inte tycker sig ha tillrÀckliga kunskaper i anvÀndandet av musik som sprÄkutvecklande verktyg.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur pedagoger tÀnker och arbetar med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Bakgrunden ger en litteraturgenomgÄng om de omrÄden som Àr relevanta för att det ska ske ett positivt skapande med barn och för att frÀmja deras utveckling. Det har gjorts fem kvalitativa intervjuer med utbildade förskollÀrare som arbetar med bild- och formskapande med barn i förskolan. Detta har gjorts för att fÄ kunskap om pedagogers uppfattning om detta Àmne. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att de yngre barnen i förskolan Àr kapabla att delta i bild- och formskapande aktiviteter och att det Àr viktigt att börja med skapandet redan med de yngsta barnen.

Vi som blivande förskollÀrare upplever att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll i att stödja barn i deras sociala utveckling och samspel. Barn i förskolan behöver fÄ ta del av olika redskap som skapar en förstÄelse och hjÀlper dem med de sociala spelreglerna. Med redskap menar vi att barnen fÄr lÀra sig uttrycka sig och ta hÀnsyn till andra samt reda ut situationer sjÀlva. Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för hur pedagoger arbetar med de sociala situationerna för att stödja barns samspel. Ett sociokulturellt perspektiv kommer genomsyra vÄr studie och synliggöra hur den sociala utvecklingen pÄverkas av andra och omgivningen.

Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan pÄverka den fria leken.Studien vilar pÄ en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i Äldrarna ett till fem Är. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och anvÀndes i analysmodellen meningskoncentrering. Det hÀr resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende pÄ situation.

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda pĂ„ förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av sĂ€rskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av sĂ€rskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd. I studien har vi anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frĂ„gor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemstĂ€llningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benĂ€mningen barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av sĂ€rskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gĂ€llande barn i behov av sĂ€rskilt stöd.

Bakgrund:BerÀtta en saga! NÀr vi varit pÄ Vfu har barnen bett att man ska lÀsa för dem. Att det ocksÄ har en stor del i förskolans vardag har vi mÀrkt under vÄr utbildning till lÀrare i förskola/förskoleklass. Men vad Àr det med saga som Àr sÄ speciellt och hur anvÀnder man sig av den i den pedagogiska verksamheten i förskolan? Det hÀr vill vi med vÄr studie ta reda pÄ. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger och barn talar om saga, vilken betydelse den har och hur de sÀger att de anvÀnder den.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjÀnstegaranti med tidig kravnivÄ för lÀs- och skrivkunnighet kan pÄverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nÄ detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter pÄ skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med tvÄ beslutsfattare i kommunen och en enkÀtundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vÄr studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgÄngsfaktorer för tidig skriftsprÄksutveckling. MarknadstÀnkande och kvalitet har i dag stort inflytande pÄ utbildning och skola.