Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrån dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrån viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gäller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sågs dock många gånger uppmuntra, uppmana och påminna barnen att äta av maten samt hade rätt att förändra placeringar de inte fann lämpliga.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förhållningssätt gentemot barn vid matsituationen i förskolan. Data insamlades genom videoobservationer vid matsituationer i förskolan och genom samtal med observerade pedagoger utifrån dessa videofilmer. Detta analyserades sedan utifrån viss tidigare forskning samt valda begrepp. I mitt resultat fann jag att pedagogerna gav barnen ett visst ansvar inom matsituationen, vad det gäller till exempel matintag och i vissa fall val av placering. Pedagogerna sågs dock många gånger uppmuntra, uppmana och påminna barnen att äta av maten samt hade rätt att förändra placeringar de inte fann lämpliga.

Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger från tre olika förskolor, både på småbarnsavdelningar och på syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmäter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende på barns tillgångar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lärande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges på pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrån. Den belyser även miljöaspekten utifrån olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar på att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrån de resurser som finns tillgängliga för att få den subjektiva miljön i verksamheten.

Många av de leksaker förskolebarn leker med på sin fritid är kopplade till populärkulturen. Samtidigt ser man inte populärkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollärares förhållningssätt till barns populärkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populärkulturella leksaker ses som redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vårt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolepersonal och skolpersonal uppfattar och utövar och resonerar kring sin anmälningsplikt med avseende på barn som far illa. För att få reda på hur anmälningsplikten går till i praktiken valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskola och skola. Resultatet av vårt arbete visade att de flesta pedagoger tycker att utbildningen i ämnet är bristfällig.Studien kom fram till att personalen upptäcker missförhållanden genom att studera barnens förändrade beteenden, som bland annat kan avspegla sig i deras lekar. Intervjuerna belyste också att kontakten med hemmen var viktig. Våra slutsatser blev att kulturella skillnader har liten betydelse och att det behövs fortlöpande kompetensutveckling inom området för att kunna hjälpa fler utsatta barn i tid..

The aim of this study is to examine physical education teachers? and students? views on the thesis and its part in the physical teacher education program at The Swedish School of Sport and Health Sciences.Does the view on the thesis differ between techers/students and the program with its curriculum and other policy documents?What does students/teachers value in a thesis?Does teachers/students have a mutual habitus concerning the thesis in the form of essay writing and how is this expressed?The study is based on a qualitative survey in which the respondents mainly answered open-ended questions with written answers. These answers have been categorized and analyzed with the aims of the study and the previous research in mind. The views on the purpose of the thesis differ, both within the group teachers/students and to a certain degree in relation to policy documents. The value of the thesis differs within the group.

Syftet med vårt arbete var att kritiskt granska hur pedagogerna på en förskola i Västra Sverige förhåller sig till den förändrade utemiljön på förskolan, något vi valt att benämna den ?moderna? utemiljön. Vi ville också undersöka vad de anser orsakade förändringen och dess utformning. Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie samt läste in oss på litteratur och den tidigare forskning som finns kring utemiljön i förskola och skola. Vi kunde av analysen av vårt resultat se att samtliga pedagoger var positiva till förändringen, trots att de kunde finna ett fåtal nackdelar med den.

BakgrundI förskolans uppdrag ingår att behandla alla barn lika samt forma dem till samhällsfungerande, självständiga individer som är kritiska mot rådande normer. I denna studie fokuseras på jämställdhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram används Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte är att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jämställdhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod används fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrån rådande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner är de motsatta. Svårigheten med att arbeta med jämställdhet på förskolor anses ligga i att normer kring genus är så starkt förankrade hos samtliga i samhället att de därmed ständigt reproduceras.

Att beskriva och tolka några pedagogers upplevelser av sina långsiktiga arbeten ur genus-perspektiv, har varit mitt syfte med det här arbetet. Vad upplever de har varit av betydelse för att kunna hålla arbetet vid liv under längre period? Studien bygger på kvalitativa intervjuer av sex olika pedagoger på tre olika förskolor i en stad i Norrbotten. Samtliga informanter påtalar att ledarens stöd och engagemang har haft eller kommer att ha avgörande betydelse för deras arbete av långsiktig karaktär. Även kunskapen om deras eget förhållningssätt och att få syn på genusmönster i barngruppen har varit avgörande.

Vi säger ofta att leken är så viktig, att leken är barns sätt att lära. I svensk förskola är den s.k. fria leken ett stående inslag. Vår erfarenhet är att pedagoger inte lägger ner något större arbete på barnens lek eller visar något större intresse för den. När barnen leker, så kan de vuxna göra något annat.

 Performance appraisals- a study of the performance appraisals significance as a tool for development in the public sector.Anders Larsson and Åsalill OlssonPerformance appraisals have been given a central role in leading businesses in the public sector and are seen as a tool to create development opportunities and achieve better results. This has resulted that performance appraisal in many organizations takes up capacity and time. This was the starting point of our interest to study whether the time spent on performance appraisals effectively pays for itself in the organization, in other words whether the effects expected actually are achieved. The paper examines first line managers` views on staff appraisal purposes and effects of a function within the Landstinget. The survey design, methodology and transaction are of qualitative and quantitative method with three different sources: literature review of previous research, interviews with first line managers in Landstinget Västmanland and the results from an employee satisfaction survey conducted on behalf of Landstinget Västmanland.

BakgrundDet sker dagligen konflikter i förskolan och skolan. Det kan ske konflikter mellan kollegor i arbetslaget men det kan även ske konflikter mellan barnen. Pedagoger måste hantera konflikter på ett reflekterande sätt för att kunna skapa goda möten och en positiv miljö för barnen. Om pedagoger ska kunna hantera konflikter på ett reflekterande sätt måste pedagogerna även ha kunskap och erfarenhet kring konflikter och hur de hanterar konflikterna mellan barnen. När en konflikt uppstår mellan barnen är det viktigt att pedagogerna är lyhörda till alla inblandade barn för att alla barn ska få en chans att tala.

Vårt examensarbete handlar om det pedagogiska ledarskapets kommunikativa funktion. Syftet med vårt examensarbete är att få kännedom om den kommunikativa funktionens betydelse för det pedagogiska ledarskapet. Då kommunikation och ledarskap är omfattande begrepp har vi valt att koncentrera oss på delar som vi anser vara relevanta för vårt arbete. Vår tyngdpunkt i examensarbetet ligger på kommunikationen.I teorin behandlar vi det pedagogiska ledarskapet i liten skala. Efter detta redovisar vi olika former av kommunikation som olika kommunikationsprocesser, kommunikationens betydelse och förutsättningar för kommunikation.

Syftet har varit att studera vad barns språkutveckling innebär och hur pedagogers förhållnings- och arbetssätt var för att främja barns språkutveckling utifrån den litteratur- och fältstudie som presenteras i den här uppsatsen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi sökte en större förståelse om fenomenet samt använt oss av tidigare forskning och gjort en fältstudie som bestod av fyra stycken observationer med efterföljande intervjuer för att få en ökad förståelse om hur pedagoger kan arbeta språkutvecklande. Resultatet vi kom fram till var att pedagoger arbetar språkutvecklande redan i förskolan eftersom det är i förskoleåldern som barns språk utvecklas som mest. Barn använder sig av flera olika kommunikationssätt och strategier i sin språkutveckling. Pedagogernas förhållningssätt var att samtala mycket med barnen.

Den här studien utgår ifrån pedagogers arbetssätt och syn på utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig på fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt.