Sammanfattning Barn möter idag populärkultur både i leksaksaffärerna och klädesaffärerna men även i TV-reklamen. Populärkulturella leksaker blir något barnen har ett gemensamt fokus till och skapar gemenskap kring. Leksakerna kan därför bidra till att barns tankar och kunskaper i förskolan blir till ett gemensamt intresse. Barns erfarenheter bildas till stor del i förskolan där de tillbringar mycket tid. Förskolan blir därför en social och kulturell mötesplats där barns intressen kan tas tillvara.

Vårt syfte med följande arbete är att undersöka Pedagogernas upplevelse av och deras syn på begreppen omsorg och kunskap i träningsskolan samt gymnasiesärskolan. Vi har valt en kvalitativ analysmetod och en fenomenologisk ansats då vi söker upplevelser och tolkningar av mötet mellan elev och pedagog. Vi vill beskriva det som Pedagogerna upplever som verklighet, vilket de i sin tur bygger sin verksamhet på. Mönstret som träder fram i vår studie är att medvetenheten är stor bland pedagoger. Så länge det finns en medvetenhet i utövandet av omsorg så kan omsorg vara en metod som leder till kunskapsutveckling..

Syftet med denna studie är att ta reda på hur Pedagogerna definierar barn i koncentrationssvårigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmärker sig samt hur Pedagogerna möjliggör en god lärandemiljö. Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvårigheter har jag valt att utgå ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att få en förförståelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprätthålla och samverka kring barn i koncentrationssvårigheter.I resultatet har jag valt att lyfta fram Pedagogernas olika tankar och erfarenheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvårigheter, när ett barn har svårigheter med att fokusera och följa instruktioner eller när barnet inte är tillräckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framträdande vid; övergångarna, när det är stora barngrupper och när det fattas personal på avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter även vikten med en god lärande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid är på samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bättre..

Syftet med studien är att undersöka Pedagogerna på två avdelningar och hur de arbetar beroende på lokaler och miljöer, inom lekens ramar. Vi ville även undersöka om Pedagogerna endast deltar i den styrda leken eller om de också deltar och styr upp den fria leken. Frågeställningar som vi använde i studien är; finns det någon skillnad på Pedagogernas arbetssätt när det gäller lek, beroende på miljön? Vi ville också undersöka hur miljöerna skiljer sig mellan de olika förskolorna, och dessutom om Pedagogerna tar tillvara på lekens utvecklingsmöjligheter. Undersökningen genomfördes med hjälp av egna observationer, intervjuer och analyser. Observationerna och intervjuerna gjordes på två förskolor, varav den ena är en nybyggd förskola och den andra är en äldre. Det empiriska materialet analyserades utifrån vår tidigare forskning.

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers inställning till medverkan i barns lek, samt att undersöka i vilken utsträckning pedagogen deltar i barnens lek.Metoderna som använts för att fylla uppsatsens syfte är enkätundersökning med sex pedagoger på en förskola samt kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på en annan. Enkätstudien var ett första steg i undersökningen och väckte nya frågor. Dessa frågor ledde till en intervjustudie.Tidigare forskning har visat på att Pedagogerna både ska delta och inte delta vid barnens lek. De olika synsätten har olika argument som styrker deras förhållningssätt till pedagogers deltagande i barnens lek. Resultatet visar på att Pedagogerna inte har de rätta förutsättningarna att delta i barnens lek.

Syftet med denna studie är att undersöka Pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser Pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt Pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att Pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

Uppsatsen problematiserar ämnesintegreringen mellan de estetiska- och de teoretiska ämnena i grundskolans tidigare år. Våra frågeställningar berör, om och hur de estetiska uttrycken används i undervisningen av teoretiska ämnen samt vilket utrymme de får och vad detta beror på. För att besvara frågeställningarna intervjuade vi sex pedagoger som undervisar i grundskolans tidigare år (förskoleklass ? åk. 3) och observerade deras arbete i elevgruppen.

Syftet med detta arbete är att belysa betydelsen av ett professionellt yrkesspråk hos Pedagogerna på förskolan.Huvudfrågan handlar om hur man kan använda mattespråk som redskap för att stimulera barns allmännaspråkutveckling. Jag kommer att presentera och analysera ett utvecklingsarbete, som jag har planerat ochgenomfört. Jag kommer att förklara och argumentera mina val av metod och syfte. Min uppsats kommer belysabetydelsen av ett professionellt yrkesspråk hos Pedagogerna och även dess påverkan på barns inlärning ochkunskapsskapande. Mitt arbete rör sig inom området matematik och språk och kommer att synliggöra sambandetmellan användningen av det matematiska språket och barnens allmänna språkutveckling.Jag har använd mig av aktionsforskning som metod inom ramen för min verksamhets utvecklingsprojekt inomkursen LAU 375.

Syftet med denna studie är att undersöka Pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser Pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt Pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att Pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad Pedagogerna har för uppfattning kring jämställdhet och hur de jobbar för att främja jämställdhet i förskolan. Vilka är Pedagogernas tankar och känslor kring jämställdhet? Hur arbetar Pedagogerna och vilka strategier använder de för att främja jämställdhet i förskolan? Vilket inflytande har pedagogens insatser i främjandet av medvetenhet kring begreppet jämställdhet som en del av barnens lärande och utveckling? Utgör våra huvudfrågeställningar i denna studie. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om könsidentitet och könsroller samt presenterar teorierna om könsutveckling: den psykoanalytiska teorin, den socialinlärningsteorin, den kognitiva teorin och den interaktionistiska teorin. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex pedagoger kommer vi att tydliggöra deras syn, tankar och insatser kring jämställdhet i förskolan. Vi har kommit fram till att Pedagogerna har en god inblick i jämställdhetsfrågor och ganska homogen uppfattning.

Vår undersökning ämnar undersöka i vilken utsträckning och i vilka sammanhang litteraturläsning sker i förskolan samt hur följs den upp. För att genomföra vår studie har vi besökt en förskola där vi observerat verksamheten samt intervjuat två pedagoger. Vi har tillämpat kvalitativa metoder för att nå vårt resultat. I resultatet ser vi att Pedagogerna inte arbetar med skönlitteratur på ett sätt som främjar barnens språk- och kunskapsutveckling och verkar inte medvetna om dess relevans. Den information som de intervjuade Pedagogerna uppgav om verksamheten kunde vi inte se i observationerna.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina intervjuer på att de intervjuade Pedagogerna i första hand anger att skälen till att de söker specialpedagogisk handledning är på grund av ett eller flera barns avvikande beteende. De söker stöd och bekräftelse i sitt arbete med barnen och de förväntar sig pedagogiska råd och tips för att bättre kunna hantera olika situationer. Jag kunde också konstatera att effekterna av handledningen gav Pedagogerna ett ökat självförtroende som i flera fall ledde till en generell pedagogisk utveckling till följd av handledningens rum för reflektion..

På skolor idag är det inte ovanligt, i vårt mångkulturella samhälle, att det i klasserna finns någon elev med annat modersmål än svenska. Eftersom språket spelar en avgörande roll för individen att kunna delta socialt med andra och att klara av sin skolgång, krävs det av Pedagogerna att de har kunskap om hur de på bästa sätt kan hjälpa eleven med dess språkutveckling. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pedagoger från fyra olika skolor använder sig av skönlitteraturen som medel för elevernas språkutveckling. Resultatet bygger på litteraturgenomgång och enkäter som besvarats av Pedagogerna på skolorna. Genom vår undersökning har det framkommit att en stark grund i modersmålet spelar stor roll för språkets utveckling hos eleven som har svenska som andraspråk.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger planerar verksamheten för de yngsta barnen i förskolan. Avsikten med studien är att ta reda på vilket syfte Pedagogerna har med upplägget av verksamheten och vem som har inflytande och styr över detta. Våra frågeställningar är: Hur resonerar arbetslaget kring sin roll i barnens utveckling? vilket syfte har Pedagogerna med de planerade aktiviteterna? hur konkritiserar Pedagogerna planeringen i det vardagliga arbetet? och vem har inflytande och påverkar verksamhetens planering? Dessa frågor har vi kunnat besvara genom att intervjua fyra pedagoger. Vi har valt att analysera våra data utifrån styrdokumenten och begreppet didaktik.

AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lärandemiljö.En intervjustudie om barns lärande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger på två förskolor anser lärande är hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lärande utifrån Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur Pedagogerna utmanar och bemöter barns lärande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd tråd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lärande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgå från deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsättningar för en bra lärandemiljö.