Syftet med uppsatsen är att studera hur Pedagoger beskriver på vilket sätt de stimulerar lekar och kamratrelationer för att undvika utanförskap. För att ta reda på hur Pedagogerna hjälper barnen i deras lek och relationer har jag undersökt vilka metoder och vilket arbetssätt som används. Intervjuer användes som metod för att studera syfte och problemformuleringar. De teoretiska utgångspunkterna har varit Vygotskijs sociokullturella teori och Honneths erkännande teori. Resultatet av undersökningen visar att Pedagogerna har mycket kunskap om utanförskap och om hur lek och kamratrelationer stimuleras i förskolan.

Det här examensarbetet handlar om hur Pedagoger ser på samlingens funktion i förskolan. Vidare handlar det om hur de resonerar kring pojkars och flickors talutrymme, samt hur det talutrymmet kan se ut i praktiken. Frågor som kommer att vara centrala i arbetet är: Hur resonerar fem Pedagoger kring syftet med samlingarna på förskolan? Hur resonerar fem Pedagoger kring pojkars och flickors talutrymme under samlingarna på förskolan? Hur ser pojkars respektive flickors talutrymme ut under samlingarna på förskolan? Undersökningen och intervjuerna gjordes i en medelstor stad och i en by i södra Sverige. Samlingar har videofilmats på två förskolor, på dessa förskolor arbetade även flertalet av Pedagogerna som blev intervjuade.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på om och i så fall vilka ämnesdidaktiska möjligheter inom naturvetenskap i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen barnen ger uttryck för. Frågeställningarna till studien är följande: Finns det spontana tillfällen i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen som Pedagoger skulle kunna utveckla till ett naturvetenskapligt lärande? Vilka didaktiska spår inom naturvetenskapen ger barnen uttryck för och hur syns dessa i barnens aktiviteter? Hur skulle Pedagoger kunna utveckla de didaktiska spåren inom naturvetenskap i barnens aktiviteter med utgångspunkt i utvecklingspedagogiska begrepp till ett lärande i förskolan? En kvalitativ undersökning har genomförts och som metod har videoobservationer använts. Med kamerans hjälp har barnens aktiviteter i den icke pedagogiskt planerade utevistelsen genom en kombination av icke-deltagande och ostrukturerade observationer följts. Utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv närmas barns perspektiv, för att synliggöra om det finna några naturvetenskapliga spår som Pedagoger kan följa upp och arbeta vidare med för att närma sig ett lärande om naturvetenskapliga fenomen.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur Pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsättning på förskolan. Det handlar också om att se hur ett samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsättning och Pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd som exempelvis barn med synnedsättning. Detta har tagits reda på med hjälp av frågeställningarna: Hur arbetar Pedagoger på en förskola med ett barn som har synnedsättning och är i behov av resurs/extra stöd? Hur kan ett samspel se ut mellan barnet och Pedagogerna samt de andra barnen? För att få svar på dessa frågeställningar valdes att intervjua tre Pedagoger på en förskola.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen får upplevelser de senare får reflektera över. Lärandet blir handlingsbaserat. När barnen får uppleva och använda alla sinnen i lärprocessen så ökar deras minneskapacitet. Syftet med examensarbetet var att belysa vad Pedagogerna på en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta måste även Pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik är belysas.

BAKGRUND: I vår bakgrund beskriver vi förskolans framväxt med betoning påinomhusmiljön. Med hjälp av litteratur och aktuell forskning förklararvi hur rum och material, tid och rutiner, påverkar barns aktiviteter.SYFTE: Vårt syfte är att studera hur barn och Pedagoger agerar i förskolansmiljö, samt hur Pedagoger talar om detta.METOD: Undersökningen omfattar fyra kvalitativa intervjuer med fyraPedagoger på två förskolor där även observationer har genomförts vidfyra olika tillfällen. Datainsamlingen har bearbetats och analyserats.RESULTAT: Resultatet visar att Pedagogerna upplever att de har trångt och att endel rum inte fyller sitt syfte, och att de saknar resurser. Resultatet visaräven att barnen ofta blir avbrutna i sin aktivitet och att de inte har fritillgång till förskolans alla rum..

Children ?s expression of emotions and body laguage in preschool. An observational studyof interaction between girls, boys and educatorsSyftet med studien är att undersöka hur flickor, pojkar och Pedagoger interagerar medvarandra genom känslor och kroppsspråk i förskolan. I studien ses flickor, pojkar ochPedagoger som tre kategorier vilka interagerar med varandra i en triangelkonstellation.Den första frågeställningen som ska besvaras i studien är hur uttrycker flickor och pojkarkänslor och kroppsspråk i förskolans verksamhet. Den andra frågeställningen som skabesvaras är hur bemöter Pedagoger flickor och pojkars känslor och kroppsspråk iförskolans verksamhet.

Studien som genomförts, hade till syfte att få syn på hur Pedagoger i förskolan uppfattar att de skapar tillfällen för hållbar utveckling. De metoder som användes för att få svar på forskningsfrågan, var en öppen enkät som efterföljdes av en fördjupad intervjustudie. Det resultat som framkom, visade att lärande för hållbar utveckling var en del av vardagen. Respondenternas utsagor och uttryck visar att lärande för hållbar utveckling, till stor del ligger i att värna om naturen, ge barnen möjlighet till naturupplevelser, sopsortering och kompostering. Arbetssättet för att göra detta möjligt sker genom demokratiska arbetssätt där delaktighet, dialog, kritiskt tänkande och inflytande är viktiga delar.

Syftet med vår studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta Pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön används på förskola och skola i ett lärandesyfte och för att se om det finns någon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men även att undersöka vilka tankar Pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön påverkar barns lärande. Vi har använt oss av åtta Pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av intervjuer. Resultatet av vår undersökning blev att utomhusmiljön används både på förskola och på skola i ett lärandesyfte och där var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

Syftet med studien är att undersöka och analysera Pedagogers arbete med matematik på förskolans utegård. Studien genomfördes i form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att Pedagogers arbete med matematik på förkolans utegård främst sker genom att de benämner vad barnen gör med matematiska begrepp och utmanar dem genom att ställa frågor och på så sätt utveckla aktiviteterna. Vissa Pedagoger nämner att de arbetar på ett undersökande sätt med problemlösning. Vissa Pedagoger skapar även lärtillfällen inom matematik genom att förse barnen med material eller genom att arbeta med planerade aktiviteter på utegården som berör matematik.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur Pedagoger inom montessori-grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex Pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser Pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011. Resultatet av studien är att Pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur Pedagoger inom montessori- grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex Pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser Pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011. Resultatet av studien är att Pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever.

Arbetet behandlar lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Intervjuer har genomförts med såväl politiker och Pedagoger i några kommuner om varför eller varför inte lärplatta införts som pedagogiskt instrument i förskolan.Resultatet av intervjuerna visar att lärplattans möjligheter som ett pedagogiskt verktyg är outforskat; därför väljer vissa kommuner att avvakta med att införa lärplatta i förskolan. De kommuner som har valt att satsa, menar att de tillsammans med Pedagogerna vill utveckla ett kompletterande verktyg till den traditionella verksamheten i förskolan. Syftet är att förstå de olika ställningstagande som politiker och Pedagoger har valt att arbeta efter..

Syftet med denna studie är att ta reda på hur några Pedagoger upptäcker barn som riskerar läs- och skrivsvårigheter. Styrdokumenten talar om likvärdighet i undervisningen, vilket bör innebära en likvärdighet i på vilka grunder extra hjälp ochsärskilt stöd ges till barn. Materialet omfattar 15 intervjuer med Pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1. Resultatet visar att samtliga Pedagoger anser sig kompetenta att finna dessa barn i ordinarie verksamhet främst genom att lyssna av deras talspråk. Det är svårt att finna tydliga regler för vilka nivåer av språksvårigheter som renderar uppföljning.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka möjligheter som kan finnas inom området djur och natur och på vilket sätt det i förekommande fall används som en resurs på de förskolor jag besökt. Jag har intervjuat Pedagoger för att få en uppfattning om hur de ser på djur och natur och dess möjligheter samt huruvida några hinder kan upplevas i detta arbete. Jag har funnit att djur och natur anses vara ett viktigt område och ett intresse som i många fall delas av både barn och Pedagoger. De främsta skälen för att inte hålla egna djur på förskolan var allergier och tidsbrist. Djur och natur används som en resurs på de förskolor jag besökt och flera angav att det var en del av deras arbete med miljöfrågor. .