Den här studien utgår ifrån Pedagogers arbetssätt och syn på utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig på fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hälsa och lärande. Metoden som är använd i studien är enligt kvalitativ forskningsprincip där sex olika Pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien är ovetande om varandra och varandras arbetssätt.

Den här studien handlar om specialpedagogens roll som handledare i skolan. Syftet med studien är att undersöka om specialPedagoger handleder andra Pedagoger och i så fall i vilken omfattning. Jag vill också ta reda på specialPedagogers, rektorers och andra Pedagogers inställning till specialPedagoger som handledare. Studien genomförs med hjälp av intervjuer och enkäter till specialPedagoger, rektorer och andra Pedagoger i en mellanstor svensk kommun. Jag har valt att använda diskursanalys för att analysera och tolka mina resultat.

Abstract Svensson, Amanda & Yndell Caroline, (2013). Fri lek ur ett genusperspektiv Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola Syftet med vår undersökning var att forska kring den fria leken ur ett genusperspektiv. Våra frågeställningar löd så här: Hur tycker Pedagoger att pojkar och flickor konstrueras i den fria leken? Hur bemöts barn av barn och barn av pedagog i den fria leken? Hur kan Pedagoger arbeta på ett genusmedvetet sätt? Tidigare forskningen visade på att det sker mycket fri lek ute i förskollverksamheter och att ett genustänk på förskolan är något som är mycket aktuellt. Att det kan finnas märkbara skillnader mellan flickor och pojkars lek visade också tidigare forskning på.

Syftet med studien har varit att undersöka hur skolan arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens. Syfte har också varit att undersöka om och hur undervisningen i social kompetens förändras från förskoleklass till år 3. Därför har undersökningen gjorts genom att intervjua fyra Pedagoger, varav en pedagog från förskoleklassen, en pedagog från år 1, en från år 2 och en från år 3. Detta för att undersöka deras förhållningssätt till socialt lärande i skolan, samt hur de arbetar med detta. Som utgångspunkt i studien använder vi oss av Howard Gardners multiplaintelligensteori.

Forskning visar att rörelse har betydelse för läs- och skrivinlärning när rester av reflexer från småbarnsåren kan försvåra läs- och skrivinlärning när koncentration och handmotoriken störs. Koncentrationsförmåga har en indirekt betydelse för läs- och skivinlärningen när detta till viss del kräver koncentration från barnet sida. Forskning visar även att mer rörelseövning i skolan ökar barns skolresultat i svenska och barn med läs- och skrivsvårigheter stärker sina resultat. Det finns även forskare som menar att motorik och läs- och skrivinlärning inte har något samband men vi fann inga forskningsresultat som stödjer deras teorier. Vi har undersökt verksamma Pedagogers uppfattning om detta.

Syfte: Detta arbete syftar till att undersöka en grupp gymnasielärares samt specialPedagogers syn på läsförståelse och läsförståelseundervisning samt deras erfarenheter av screeningtest av elevers läsförståelse.Teori: Läsförståelse är komplext och svårdefinierbart med flera delar som är beroende av varandra. Faktorer som tycks viktiga för att bidra till en elevs ökade läsförståelseförmåga är en interaktiv läsförståelseundervisning, en kompetent lärare och en passande organisation kring elevgrupperingar och miljö.Metod: En webbenkät skickades ut till en grupp gymnasiePedagoger på en västsvensk skola. Frågorna som ställdes berörde ämnen som gymnasieelevers läsförståelse, läsförståelseundervisning och dess organisation. Frågor ställdes också kring de screeningtest som årligen utförs på skolan och som ligger till grund för resursfördelningen av det specialpedagogiska stödet.Resultat: Pedagogerna i denna undersökning anser att läsförståelseundervisning är viktigt och att en persons läsförståelse är en viktig del för att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare. Få Pedagoger menar att de själva har kompetens för att möta detta behov, men flertalet Pedagoger ställer sig positiva till kompetensutveckling.

Syftet med studien var att få fram en kartläggning av de verktyg som används iantimobbningsarbetet på tre grundskolor från samma kommun i en mellanstorstad i Sverige. Studien har gjorts med ett kvalitativt perspektiv med hjälp avfokusintervjuer av fem Pedagoger och tre skolledare. Studien visar att skolornahar ett systematiskt antimobbningsarbete som bygger på att det förebyggandearbetet mot mobbning är det som ger ett gott resultat för att det inte ska uppståmobbning. De verktyg och arbetsmetoder som används i det förebyggandearbetet mot mobbning är det som på ett tidigt stadium ger det bästa resultatet iarbetet..

I examensarbetet har vi genom utnyttjande av verksamma Pedagoger fördjupat våra kunskaper och erfarenheter kring hur man kan verka för en jämställd förskola. Syftet var att synliggöra hur Pedagogerna utifrån deras pedagogiska roll aktivt kan verka för en jämställd förskola. Vi utförde en kvalitativ undersökning genom semistrukturerande intervjuer med verksamma Pedagoger inom förskolan. Intervjuer med barn utifrån en bild utfördes för att synliggöra deras uppfattningar kring Pedagogernas förhållningssätt, bemötande och hur det påverkar dem, slutligen utfördes det deltagande observationer. Enligt Pedagogerna arbetar de inte medvetet med jämställdhet inom förskolan.

Syftet med föreliggande studie är att ge en bild av hur några Pedagoger integrerar musik och drama i religionskunskapsundervisningen samt hur några elever i grundskolans tidigare år upplever detta arbetssätt. Undersökningen ger dessutom en uppfattning om hur arbetsmetoden påverkar undervisningen i religionskunskap. Resultatet har vi fått fram genom intervjuer, enskilt och i grupp, samt observationer. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att både Pedagoger och elever ställer sig positiva till att integrera musik och drama i religionskunskapsundervisningen. Dock är brist på ett bra material för metoden ett hinder för att denna skall tillämpas i praktiken..

Flera rapporter och studier visar att elevernas kunskaper i matematik har försämrats. Till följd av detta gav regeringen år 2003 i uppdrag till utbildningsdepartementet att tillsätta en matematikdelegation för att utarbeta en handlingsplan med förslag till åtgärder för att förändra attityder till och öka intresset för matematik samt utveckla matematikundervisningen. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur Pedagogerna synliggör matematik i förskolan samt i vilken utsträckning. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att intervjua åtta Pedagoger från två rektorsområden. I vårt resultat framkommer skillnader i Pedagogernas sätt att planera och synliggöra matematiken i förskolan. I rektorsområde 1 arbetar Pedagogerna medvetet för att synliggöra matematiken medan i rektorsområde 2 arbetar Pedagogerna väldigt spontant med matematiken utan att ens tänka på att man gör det.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på hur Pedagoger på två förskolor bemöter flickor respektive pojkar ur ett genusperspektiv. Ett ytterligare syfte har varit att sedan ställa detta emot den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (lpfö98). För att ta reda på detta gjorde jag undersökande fallstudier, där ett flertal observationer har varit utgångspunkten. Resultatet av denna studie visar att Pedagoger i förskolan ur ett genusperspektiv bemöter pojkar och flickor annorlunda. Den visar även att detta bemötande ej är i enlighet med den kursplan som Pedagogerna på förskolan skall följa..

Studien handlar om läs- och skrivsvårigheter och syftet med detta arbete var att få kunskap om hur några Pedagoger med hjälp av en speciallärare utformar den dagliga undervisningen för elever som har läs- och skrivsvårigheter i år tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod för att få kunskap och djupare förståelse. Då det endast var tre Pedagoger som ställde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att Pedagogerna i den mån det är möjligt arbetar utifrån elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsättningar.

Detta arbete ämnar undersöka den reviderade läroplanen för förskolan som träder i kraft 1 juli 2011. Fokus i studien ligger på matematiken och hur den reviderade läroplanen påverkar Pedagogernas arbetssätt. Författarna till rapporten har valt att göra textanalys och intervjuer. Magdalena Henriksson ansvarar för textanalysen och Carina Dannfors ansvarar för intervjudelen.Resultatet av rapporten visar att Utbildningsdepartementet vill öka kvalitén i förskolan och satsar på kompetensutveckling och alla Pedagoger i denna undersökning har genomgått eller genomgår också kompetenshöjande kurser genom sina respektive kommuner.De Pedagoger som intervjuats i rapporten ser både för- och nackdelar med de tydligare målen. En tredjedel trodde inte att revideringen skulle innebära några större förändringar i deras arbetssätt medan två tredjedelar ansåg att de skulle komma att arbeta mer medvetet med matematiken.

SammandragSyftet med mitt examensarbete är att undersöka hur Pedagoger i två ur socioekonomiskt perspektiv skilda bostadsområden ser på leken i förskolan som ett redskap för språkutveckling. Jag undersökte också hur Pedagogerna jobbar med leken som ett redskap för språkutvecklingen. Jag använde mig av en kvalitativ intervju för att på så sätt få en djupare kunskap om Pedagogernas tankar. Jag studerade även tidigare forskning som behandlar mitt ämne. Resultatet visar att samtliga Pedagoger ansåg att leken var ett lysande redskap att använda för att utveckla barnens språk.

Syftet med vår studie var att få syn på hur tidsbegreppet används och synliggörs av Pedagogerna i förskolan. Studien genomfördes på två kommunala förskolor i Mellansverige. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att tidsbegreppet till viss del anses komplicerat för både Pedagoger och barn. Pedagogerna använder många olika tidsbegrepp i sin vardag, både verbalt och med stöd av olika verktyg och är duktiga på att anpassa sig till barnens mognad.