I den här uppsatsen vill jag undersöka vad som får uteverksamhet att fungera respektive inte fungera. En jämförande enkätstudie har gjorts bland Pedagoger från totalt sex förskolor med utomhuspedagogisk inriktning respektive traditionell förskolepedagogisk inriktning. Enkätstudien har kompletterats med studier av förskolornas styrdokument. Undersökningen visar att förutsättningar för utomhusverksamhet är god på alla förskolor och intresse finns för utomhusverksamhet. Förutsättningarna är dock bättre på utomhusförskolorna vilket till stor del beror på att deras utomhuspedagogiska inriktning skapar detta.

Syftet med denna studie har varit att studera vad Pedagoger i förskolan förmedlar till pojkar och flickor, utifrån ett genusperspektiv. Könsperspektivet är centralt i förskolans läroplan. Därför är det av stor vikt att Pedagoger i förskolan är medvetna om vilka värderingar och attityder de förmedlar till barnen. I litteratur delen beskrivs hur genus skapas utifrån Pedagogernas förväntningar på barnen och hur miljön runt dem ser ut. Vi har använt en kvalitativ metod och observerat tre förskoleavdelningar i södra Sverige med hjälp av videokamera kompletterat med anteckningar.

Syftet med detta arbete är att redogöra för hur Pedagoger ser på barnbokens funktion i förskolans verksamhet. Med detta avser vi undersöka vilka funktioner Pedagoger anser att barnboken har samt hur de resonerar kring dessa funktioner. Den problemformulering vi utgår ifrån är: Hur talar Pedagoger om barnbokens funktion i förskolans verksamhet? I arbetet använder vi oss av kvalitativa intervjuer och i undersökningen deltar sex Pedagoger från olika förskolor. I vår analys söker vi efter mönster, likheter och skillnader i hur Pedagoger talar om barnbokens funktion i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att få en bild av vilken syn Pedagoger har på begreppet barns inflytande. Vi vill även få en inblick i vilka hinder och möjligheter Pedagoger upplever när det gäller att ge femåringar inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med tio stycken Pedagoger på fyra förskolor. Inflytande är ett begrepp som utgör en central del i vår studie. Resultatet av studien visar att Pedagogerna har en likvärdig uppfattning om vad begreppet inflytande innebär.

Alla Pedagoger har sin personliga ledarstil och utformar sin undervisning därefter. Syftet med denna undersökning är att vinna en ökad förståelse för hur Pedagoger utformar sin undervisningen. För att nå vårt syfte har vi intervjuat Pedagoger i både förskola och skola, där de, ur sin egen synvinkel, fått rangordna sin egen undervisningspedagogik efter Howard Gardners fem utgångspunkter. Dessa har vi sedan kopplat ihop med Gardners teori om de sju intelligenserna. Det resultat vi fick fram efter bearbetning, analys och tolkning var att majoriteten av både förskollärare och grundskollärare anser sig använda den berättande utgångspunkten allra mest.

Detta examensarbete belyser Pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet är att tydliggöra barns syn på pedagogens deltagande i leken på förskolan. Syftet är också att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jämföra de olika perspektiven. Dessa två perspektiv jämförs slutligen i en analys. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Hur talar barn om Pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn då Pedagoger deltar i leken? Hur talar Pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar Pedagoger då de deltar i leken? Studien bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och Pedagoger.

AbstractUppsatsens syfte är att undersöka om Pedagoger medvetet använder sig av fysisk aktivitet som en del av deras dagliga arbete med barn samt hur Pedagogerna anser att barnens inlärningsförmåga gynnas av fysisk aktivitet. Våra syftesfrågor är: Vilka medvetna val gör Pedagoger om fysisk aktivitet i sitt arbete med barnen? På vilket sätt tycker Pedagogerna att fysisk aktivitet gynnar barnens lärande? Hur genomför Pedagoger sina medvetna val om fysisk aktivitet med barnen? Bakgrunden består av tidigare forskning och litteratur kring kopplingen mellan fysisk aktivitet och barns lärande. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för att få svar på våra syftesfrågor. Genom semistrukturerade intervjuer, det vill säga huvudfrågor att utgå från med möjlighet till följdfrågor, har intervjuat sju Pedagoger i skolans tidigare år.

Studiens problemområde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleåldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som är ett viktigt, men känslomässigt tungt, som ingåri det vardagliga arbetet för Pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med Pedagoger på förskolor tar vi reda på hur Pedagoger går tillväga när de misstänker att ett barn far illa eller när ett barn blir utsatt. Hur Pedagoger upplever problematiken med att anmäla till socialtjänsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar Pedagogers oro och svårigheter att anmäla när ett barn far illa.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse högläsning har för barn i förskolan och deras språkutveckling och ta reda på vilka pedagogiska metoder Pedagoger använder för att stimulera språkutvecklingen. I denna studie intervjuas sju Pedagoger. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet hos Pedagogerna om att högläsning är viktigt för barns språkutveckling. Litteraturen belyser också hur betydelsefull högläsning är för språkutvecklingen. Därför har Pedagoger i förskolan ett stort ansvar vad det gäller att delge barnen god litteratur via högläsning..

I förskolan har man som pedagog inte bara kontakt med barnen, utan även med barnens föräldrar. Relationen mellan Pedagoger och föräldrar är därför viktig för att skapa ett gott samarbet mellan hem och förskola samt för föräldrarnas möjlighet till inflytande i verksamheten.Syftet med undersökningen är att få en inblik i hur relationen kan se ut mellan Pedagoger och föräldrar i förskolan. Jag vill granska från båda parters synvinkel hur de upplever föräldrarnas inflytande och förtroende för Pedagogerna och den pedagogiska verksamheten. Som undersökningsmetod har jag valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats där jag har genomfört intervjuer med fyra Pedagoger och fyra föräldrar.Undersökningens resultat ger en inblick i hur relationen kan se ut mellan Pedagoger och föräldrar i förskolan. Samtliga föräldrar och Pedagoger i undersökningen var överens om att en god relation bygger på trygghet och respekt för varandra.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur Pedagoger beskriver barns datoranvändning i förskoleverksamhet. I vår empiriska undersökning har vi intervjuat åtta Pedagoger inom förskoleverksamhet. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer, en form av kvalitativ intervju. Den som intervjuar använder sig av i förväg fastställda frågor, vi kompletterade även dessa med följdfrågor. Vid analys av respondenternas svar har vi utgått från begrepp inom det sociokulturella perspektivet.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning Pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska träning samt vad Pedagogerna har för kunskaper i ämnet. För att få reda på detta har jag lämnat ut enkäter och i samband med utlämnandet av dessa även personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans närhet till naturen. Pedagoger från sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att Pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen är höga, men resurserna räcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utsträckning som Pedagogerna önskar..

Denna uppsats undersöker hur Pedagoger tänker och handlar i möten med elever som upplevs ha skolrelaterad problematik. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhåller vikten av att en skola för alla uppnås. Detta innebär att undervisningen skall utgå från elevernas förutsättningar och att de skall få sina behov tillgodosedda. För att få en inblick i hur Pedagoger tänker och handlar har vi intervjuat tre Pedagoger och genomfört en enkätundersökning med trettio Pedagoger. Resultaten visar att Pedagogerna upplever att individanpassning är en viktigt faktor, men att man i dagens skola inte lyckas erbjuda alla elever det stöd de är i behov av och att alla därför inte kan tillgodogöra sig undervisningen..

Syfte: Syftet med studien var att redogöra för vad vårdnadshavare, Pedagoger från förskolan och skolan upplever att syftet med överinskolningen är och vem den är till för. Studien ville ge en inblick i de förväntningar som kan finnas kring överinskolningsperioden från Pedagoger och vårdnadshavre. Teori och metod: En kvalitativ forskningsmetod användes i studien. Intervjuer hölls med vårdnadshavare och enkäter med Pedagoger från förskolan och skolan för att skapa förståelse för hur respondenterna i studien upplevde överinskolningen.Resultat: Studien visade att Pedagoger och vårdnadshavare både har gemensamma sätt att se på överinskolningen men också områden där de skiljer sig. Överinskolningens syfte har i studien visat på två tydliga mål. Främst skall den leda till att barnen blir trygga i den nya skolformen men den skall också ge information till skolan för att kunna bemöta varje elev utifrån dess kunskaper och behov..

Abstract Titel: Utomhuspedagogik ? En studie om hur Pedagoger och föräldrar väljer utomhusförskola. Författarna till denna fallstudie är Maria Fleron ? Persson och Louise Johansson. Vi är blivande lärare i förskola (Fö) och grundskolans tidigare år (Gt).