Sammanfattning Studiens syfte är att få en förståelse för hur pedagoger i förskolan använder sig av och resonerar kring utomhuspedagogik. Vår problemställning är hur pedagoger använder utomhuspedagogiken i den dagliga verksamheten och om de tar tillvara på barnens intresse i utomhusmiljön samt vad utemiljön och utomhuspedagogiken har för möjligheter och/eller hinder för barns utveckling och lärande. Utomhuspedagogik är ett viktigt komplement till barns lärande i förskolan. Att som pedagog arbeta i en utomhusmiljö och bli en medupptäckare tillsammans med barnen bidrar till deras utveckling och lärande. John Dewey och Jean Piaget ansåg att barnen framförallt utvecklas och lär genom att göra.

Abstract Titel: Jämställdhet i skolan ? ett arbete om pedagogers tankar kring jämställdhetsarbetet i skolan. Författare: Anders Jakobsson och Benita Reuter Handledare: Ingrid Hillborg Institution: Individ och samhälle vid Lärarhögskolan i Malmö Typ av arbete: C-uppsats, 10 p. Antal sidor: 37 sidor Tidpunkt: November ? Januari 2006/2007 Nyckelord: Genus, jämställdhet, Likabehandlingsplan, skola Syfte och frågeställningar: Syftet att ta reda på hur verksamma pedagoger ser på genusmedvetenhet i sin undervisning, vad de räknar in i begreppet genusmedveten och om de anser sig själva behöva arbeta genusmedvetet och hur de definierar ett genusmedvetet arbete. Vi har även tittat på om de är bekanta med Likabehandlingsplanen (2006:83) och om de arbetar i enighet med den. Vår utgångspunkt har varit att vi inte tror att Likabehandlingsplanen är applicerad på verksamheten i den utsträckning som lagen kräver. Frågeställningar: ? Anser pedagoger att de behöver arbeta genusmedvetet? ? Vad anser pedagoger att innebörden av att arbeta genusmedvetet är? ? Anser pedagoger att pojkar eller flickor får mest uppmärksamhet i klassrummet? ? Är Likabehandlingsplanen (2006:83) förankrad i pedagogernas arbete? Metod: Vi har använt oss av enkät och intervju som undersökningsverktyg.

BAKGRUND:Här ger vi läsaren en bakgrund i vad tidigare forskning och vad våra styrdokument säger kringden skönlitterära läsningen i skolan.SYFTE:Vårt huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger talar om att de använder skönlitterär läsning iundervisningen. Med hjälp av delfrågorna: Vilken litteratur läser man i skolan? Hur serpedagogerna på relationen mellan skönlitteratur och lärande? Hur samarbetar skolan medbiblioteket och hemmet?METOD:Vi har en kvalitativ metod inspirerad av fenomenografi. Vi har intervjuat 10 pedagoger för atthöra deras uppfattning kring skönlitterär läsning och hur de använder sig av den.RESULTAT:Pedagogerna anser att skönlitterär läsning i skolan är av stor vikt. Det är något de användersig av och något de tycker är viktigt både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett lustfylltperspektiv.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om begreppet ?Tekniska system? tas upp i förskolan. Dessutom undersöks hur förskolorna arbetar med teknik enligt den reviderade läroplanen, Lpfö 98.Som metod användes enkäter där pedagoger satt i arbetslagsgrupper och besvarade frågor. Enkäten används för att få en bättre bild av hur ålder, kön, tidigare utbildningar och yrkeserfarenhet förhåller sig till kunskapen av teknikämnet.Undersökningen visar att alla förskolor använde sig av begreppet tekniska system på ett eller annat sätt i samtal med barnen, till exempel vid toalettbesök, samt frågor ?vart tar rören vägen vidare till reningsverket??Vidare framkommer det att fler fortbildningsdagar och studiebesök är önskvärt för att pedagogerna ska få en större vetskap om begreppet tekniska system.

Tidigare forskning visar att barn, efter förlusten av en förälder, mår bra av att komma tillbaka till rutinerna i förskolan, där barnet hela tiden ges möjlighet till lek, något som är en central del i barnets bearbetning av sorgen.Vårt syfte med studien är att ta reda på hur förskolan uppfattar att de arbetar med och stödjer, samt tror att de skulle arbeta och stödja, barn som förlorat en förälder. Vi vill även ta reda på vilken hjälp de kan ta in om pedagogernas stöd och kunskap inte räcker till. Slutligen vill vi se om det finns handlingsplaner för situationer som dessa i förskolorna.I studien använde vi oss av empiriska undersökningar i form av informella intervjuer. Urvalet bestod av fem pedagoger på olika förskolor i en kommun. Tre av dessa pedagoger har, i sitt arbete, mött ett barn som förlorat en förälder.Resultatet visar på att pedagoger anser att leken är en viktig del i barns bearbetning, men att det måste vara barnet som tar initiativet till denna lek och även till samtal kring förlusten.

Med denna uppsats undersöker jag hur barn i ett års ålder kommunicerar med varandra och hur de kommunicerar med pedagoger på en förskola. Frågor jag utgått ifrån är hur de verksamma pedagogerna uppfattar barnens kommunikation. Hur gör barn när de vill säga något och det verbala språket inte ännu är fullt utvecklat. Dessutom undersöker jag hur pedagogerna ställer sig till barnens inflytande i verksamheten. Enligt den nya Läroplanen för förskolan 1998 (reviderad 2010) finns många strävandemål om hur barnen ska vara delaktiga i sin vardag på förskolan.

Detta examensarbete behandlar krishantering i skolan med inriktning på elevers bortgång och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet täcker även beredskapsplaner och hur sorgearbete går till i skolan. Examensarbetets fokus är på årskurserna förskoleklass till och med sjätteklass.Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna ställdes mot den litteratur som bearbetats.Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan två av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur.

BakgrundLeken är en intressant företeelse för olika yrkeskategorier som psykologer, pedagoger och forskare. Leken har betydelse för förskolan. Barn behöver undersöka och upptäcka sin omvärld med medforskande pedagoger.SyfteSyftet är att undersöka och analysera några pedagogers syn på lek och deras egen medverkan i lek.MetodEn kvalitativ metod har använts med intervju som redskap. Den kvalitativa metoden söker svar ifrån individuella individers tankar och åsikter. Genom intervjun har jag kunnat undersöka respondenternas idéer om deras egen medverkan i lek.

Denna studie har till syfte att ge en vidare syn på hur surfplattan används som verktyg och hjälpmedel i förskolans verksamhet och även ge en förståelse kring hur pedagogerna tänker kring surfplattan i förskolan. Frågeställningarna som besvaras i studien är på vilket sätt surfplattan används som ett hjälpmedel eller verktyg i pedagogers arbete inom en kommun, i barngruppen respektive utanför barngruppen? Samt hur tänker pedagoger kring användningen av surfplattan i förskolan, nackdelar och fördelar? För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ studie där sex pedagoger på fyra olika förskolor intervjuades. Studien kom fram till att förskolornas användning av surfplattan kan delas upp i två större användningsområden. Den första är barnens lärande och utveckling genom surfplattans olika pedagogiska appar och den andra är pedagogernas dokumentation av barnen.

Vi vill ta reda på hur kvinnliga pedagoger i förskolan fördelar talutrymmet och hur kommunikation/samspel ser ut mellan pedagog, flickor och pojkar. De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:· Skiljer det sig i flickors och pojkars tilldelade talutrymme/uppmärksamhet i samling på förskolan. Är det så att pojkar får större talutrymme/uppmärksamhet?· Finns det en medvetenhet hos pedagogen i hennes förhållningssätt/kommunikation/samspel/interaktion?· Finns det skillnader i pedagogens uttryckssätt till flickor och pojkar vid tillsägelser och bekräftelse?· Använder pedagoger lika/olika ordval, röstläge, tonfall, kroppsspråk gentemot flickor och pojkar?I vår fallstudie har vi observerat pedagoger och barn genom videoinspelning och intervjuat pedagogerna angående genus och jämställdhet. Intervjuerna dokumenterades genom ljudupptagning.

Genom vår utbildning har intresset för läsinlärning väckts och vi har ställt oss frågan hur man får elever att vilja läsa böcker. Vi har därför valt att undersöka hur pedagoger gör för att väcka läsintresse hos elever, hur de gör för att stimulera och lägga grund för ett fortsatt läsande. Syftet är att få en inblick i pedagogers syn på hur man stimulerar till läsning, hur de anser att en bra läsmiljö skapas och hur de arbetar med högläsning. Vi har valt att utgå ifrån Vygotskijs samspelsteori och det sociokulturella perspektivet där lärande och miljö hänger nära samman. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer med fyra utvalda pedagoger där intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas.

Detta arbetet syftar till att synligöra pedagogers syn på förskolans inomhusmiljö och hur de ser på förändringsarbetet av den pedagogiska miljön i relation till barns utveckling och lärande. Arbetet syftar även till att ta reda på vilka begränsningar pedagogerna i förskolan upplever att de kan möta. De frågeställningar som arbetet utgår från är: Vilken syn på förskolans miljö ger pedagoger uttryck för? På vilka sätt ger pedagoger uttryck för att den pedagogiska miljön kan bidra till barns kunskapsutveckling? samt Vilka faktorer påverkar utformandet av förskolans miljö? Som metod för att ta reda på detta användes enkätundersökning där 45 enkäter delades ut på förskolor i tre olika kommuner. Dessa besvarades av 42 pedagoger på olika avdelningar, vilket endast gav ett bortfall på tre pedagoger.

Synen på och definitionen av läs- och skrivsvårigheter har varit väldigt omtvistad under flera år. Vårt övergripande syfte med denna uppsats är att genom att intervjua verksamma pedagoger i dagens skola där de beskriver begreppet läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Vi vill även få ökad kunskap inom detta ämne. Frågeställningen blir då hur verksamma pedagoger tolkar begreppet läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Hur arbetar pedagoger med begreppen? Börjesson (1997:48) menar att definitioner om vad som är avvikande ständigt diskuteras och att dessa diskussioner ser olika ut beroende på var man befinner sig och när i tiden.

Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur fem kvinnliga pedagoger varav en är specialpedagog anser sig arbeta med flerspråkiga barn i en förskoleklass.Studiens ansats är kvalitativ och som empirisk datainsamlingsmetod används semi- strukturerade intervjufrågor, där fem pedagoger har intervjuats. Intervjufrågorna har handlat om hur pedagogerna arbetar med flerspråkiga barn. Studiens analysbegrepp är det sociokulturella perspektivet samt medieringsbegreppet.Enligt forskning är hur pedagoger bemöter flerspråkiga barn betydelsefullt för barns språkliga utveckling och för deras identitetsutveckling. Det ses som en betydande del i arbetet med flerspråkiga barn att pedagoger uppmuntrar barn till att tala sitt modersmål.I studiens resultat lyfter pedagogerna fram att flerspråkigheten har många fördelar, som t.ex. att barn och pedagoger blir toleranta inför olikheter.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns inflytande i förskolan under samlingen. Barns inflytande handlar om att barn får möjligheter att påverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie är att belysa flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan utifrån pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flerspråkiga barns inflytande i förskolan. Vår frågeställning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan?För att besvara studiens frågeställning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun.