Varje år drabbas många unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vårt samhälle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med tanke på de starka känslomässiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation påverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och känslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bättre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på tankar och känslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhållet stöd från sjuksköterskan kan leda till bättre hanterbarhet.

Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi på två olika skolor utfört djupintervjuer med pedagoger och rektorer samt gjort deltagande observationer under skoldagen. Vi har undersökt hur två skolor i Skåne arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi har utgått från fenomenologins tankar om den fenomenala kroppen när vi analyserat hur pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet under skoldagen. Att kroppen är fenomenal betyder att den är upplevande. Den är både subjekt och objekt, för sig själv och för andra.

Syftet med den här studien är att beskriva hur en skola har tagit fram en egen formulerad språkpolicy och hur skolan arbetar med policyn i praktiken. Studien består av tre huvudsakliga delar. Den första delen beskriver hur språkpolicyn har skapats, den andra vilka tankar lärarna har kring policyn och den tredje visar hur policyn kommer till uttryck i undervisningen. Data har samlats in med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentanalys. Resultatet visar på att språkpolicyn har skapats av lärarkollegiet genom gemensamma diskussioner och gruppvis framtagna förslag på formuleringar av policyn.

I och med en ändring i skollagen, som trädde i kraft juli 2011, får inte längre elever med autism eller autismliknande tillstånd vara inskrivna i någon särskoleform om de inte även har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstånd i grund- och gymnasieskolan utifrån den nya skollagsförändringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där pedagoger, specialpedagoger, representant från SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger på Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet är ett subjekt i sig och utvecklas samt påverkar sin egen omgivning. Studien rör sig även på en organisatorisk nivå och därför har vi även använt ett systemteoretiskt perspektiv.

Denna kandidatuppsats belyser vad lärare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lärare, som jobbar med särskilda undervisningsgrupper eller som lärare i ordinarie klasser, är grunden till denna studie. De lärare som vi har intervjuat kommer från två olika kommuner i Stockholms län och lärarnas yrkeserfarenhet är allt från ett par år till ca 40 år, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsområden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vår studie ur tre aspekter: om läraren arbetar i en särskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar på en skola med många olika kulturer eller inte och hur lång arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av våra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsätt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola.

SAMMANFATTNINGEftersom Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer än tidigare, ville jag undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera på följande frågeställningar:Hur gör man matematik på förskolan?? Vad har förskollärare för inställning till matematik?? Har den reviderade läroplanen påverkat arbetssättet med matematik i förskolan? I så fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vårdnadshavare? I så fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag använde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollärare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen på förskolan. De ger många olika exempel på detta inom flera områden såsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus på gården och i skogen.

Denna uppsats syftar till att undersöka vårdnadshavares tankar kring IUP (Individuella utvecklingsplanen) och utvecklingssamtal. Undersökningen har utförts genom formella intervjuer som riktats till vårdnadshavare, vars barn går i år 1?3, och som nyligen varit på utvecklingssamtal. Sammanlagt har åtta vårdnadshavare intervjuats i två olika mellansvenska kommuner. Att vi gjort vår studie på olika platser i Sverige är för att öka den empiriska bredden, men vi har inte haft för avsikt att utföra någon jämförelse mellan de olika rektorsområdena.

Hjärt-kärlsjukdom är idag en av de största folksjukdomarna i Sverige med högst mortalitet till följd. Flera studier visar att uppföljning av patienter, informationsbehov och stöd till patienter efter utskrivning från sjukhusen till primärvården är otillfredsställande. Det finns endast ett fåtal studier som visar på patienternas egna upplevelser av att leva med hjärtinfarkt. För att kunna förbättra vården till dessa patienter är det viktigt att ta del av patienternas egna upplevelser av att leva med en hjärtsjukdom. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsjukdom ur ett patient- och livsvärldsperspektiv. Metoden i studien är kvalitativ intervju.

Syftet med studien är att med hjälp av intervjuer, skapa inblick i hur pedagoger uppfattar att de synliggör matematik på förskolan. Var ser pedagoger matematik, hur undervisar de kring matematik och vilket förhållningssätt har de till ämnet? I studien undersöks i vilka situationer pedagoger anser att de ser att barn lär matematik. I tidigare forskning och av resultat i studien, påvisas att pedagoger är de förebilder som kan få barn att uppleva vardagsmatematik. I barns lärande av matematik, beskriver studien pedagogens roll ur ett sociokulturellt perspektiv kring ämnet matematik i interaktion och mediering.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det är en konsekvens av att vi är allt mindre fysiskt aktiva och har sämre kostvanor. Därför vill jag göra en studie om hur barn ser på dessa fenomen. Jag har undersökt hur några barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, där tio barn i årskurs 6 intervjuades.

Syftet med examensuppgiften var att, genom litteratur ta reda på vilken syn man haft genom tiderna i skolan vad gäller bildämnet, samt genom intervjuer med lärare ta reda på hur de arbetar med bildämnet i skolan. Frågeformuleringarna som jag använt var: Vilka faktorer har bidragit till det synsätt som vi idag har på bild som ett kommunikativt ämne? Varför är det viktigt att arbeta med bildämnet i skolan? och hur arbetar några lärare på fältet med bildintegration, vad vill de uppnå och varför? Jag har kommit fram till att bildskapandet har både känslomässiga och kognitiva motiv, vilka hjälper barnet att organisera känslor och kunskaper. Utbildningen i bild syftar idag bl a till att utveckla kunskaper i att analysera, kommunicera och att framställa med bilder. Jag har också kommit fram till att bilden är av stor betydelse för inlärning av olika kunskapsområden och för utveckling av kommunikation.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns intresse och behov hos Barn- och fritidsprogrammets elever och Barnomsorgens/ fritidsverksamhetens personal i vår kommun för att använda en vikariepool bestående av BF:s elever för att söka jobb/vikarie. Jag har valt att använda mig av en kvantitativ undersökningsmetod, en enkät med frågor som jag anser har varit utav intresse för min undersökning. Undersökningen omfattas av 57 elever från Barn och fritidsprogrammet och de tillfrågade eleverna är från tre olika årskurser. Dessutom har 29 anställda inom Landskrona kommuns förskole- fritidsverksamhet tillfrågats. De teorier jag har använt mig av, när jag analyserat mitt material är bland annat Skollagen och läroplanen Lpf 94. Sociologiska teorier som: Meads ?rollövertagande?, Durkheims ?funktionstänkande?, pedagogens John Deweys teori ? ?learning by doing?, det entreprenöriella lärandets pedagogiska form, samt nya samhällsteorier om barnuppfostran för barn födda på 90-talet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet använder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte använder musik. Syftet är även att undersöka om gymnasielärarna i ämnet idrott och hälsa blir påverkade av några yttre faktorer som kan resultera i att de använder musiken i sin undervisning. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Resultatet visar att lärarnas tankar och idéer kring användandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stämmer bra överens med tidigare forskning som visar många fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar även att de yttre faktorer som påverkar lärarna mest, när det gäller hur det använder sig utav musik i deras undervisning, är eleverna och deras musikintresse.

Den utgångspunkt vi har valt till vårt arbete är ?skolledares tankar och motiveringar till den särskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man på inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap från elever i SUG? Hur ser man på det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för ämnet är den variation av SUG som vi mött i vår utbildning och under vår verksamhetsförlagda tid.

BakgrundHär presenteras tidigare forskning och litteratur som berör barns skapande aktiviteter och de förutsättningar som möjliggör och stöttar barns utveckling i förskolan. I detta avsnitt lyfts bland annat betydelsen som skapande kan ha för barn och deras utveckling, hur pedagogens förhållningssätt påverkar tillgänglighet till skapande samt val av material. Dessutom beskrivs hur miljön kan påverka och möjliggöra en tillåtande, utforskande och utvecklande verksamhet.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka små barns möjligheter till skapande genom ett utvecklingsarbete.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av ett utvecklingsarbete med inspiration från etnografin. Observationer användes för att undersöka barnens skapande möjligheter. Därefter planerades och iordningsställdes en ateljé som sedan introducerades för barn och pedagoger under två veckor.