Detta är en undersökning om hur elever själva visar vad de har lärt sig och hur de vill lära sig. Eleverna är de viktigaste personerna i skolan. Genom att involvera dem i denna undersökning kunde de visa hur de med det vidgade språkbegreppet genom lek och fantasi lär av varandra. Här menar jag att eleverna undersöker med dans, teater, rita och bygga med lera, hur de tillsammans bygger upp ett situerat minne och lär av varandras erfarenheter. Det är i leken tillsammans med varandra, som barn och elever bearbetar abstrakt kunskap för att göra den tillgänglig. När barn leker underlättas dessa övergångar. För att göra denna undersökning möjlig skapade jag tillsammans med eleverna en gemensam imaginär värld med hjälp av en pivå, det vill säga en brygga mellan verklighet och fantasi, Pinki. Vi tillsammans skulle hjälpa Pinki, som är en tillfällig besökare här hos oss, att lära sig matematik.Undersökningen utgår från frågeställningen:Hur kan tredjeklassare i rollen som medforskare undersöka hur det vidgade språkbegreppet genom leken kan verka som inkluderingsverktyg i en designPedagogisk undersökning?De elever som blev mina medforskare i undersökningen kommer från en skola i Stockholm och genom att analysera undersökningsresultaten med sociokulturell teori kan jag som Pedagog lära mig hur eleverna ser på matematik genom att låta eleverna berätta för varandra.

Syftet med min studie är undersöka hur en lärare arbetar med barn som hon anser ha koncentrationssvårigheter. Jag vill se hur läraren arbetar med att upprätthålla deras koncentration i klassrummet. Jag vill också se lite på hur läraren valt att placera de barn hon anser ha koncentrationssvårigheter och på hur miljön i klassrummet ser ut.För att ta reda på hur en Pedagog arbetar med detta har jag valt att göra observationer med kompletterande med samtal. Jag kom fram till att läraren ger tillsägelser både på håll och intill eleven. Läraren ger instruktioner på ett medvetet sätt och ibland viskar hon för att få uppmärksamheten.

Syftet med examensarbetet var att ta reda på vilken roll språkutvecklande aktiviteter spelar för förskolepersonal i två enskilda fall. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor där vi undersökte vilken förståelse av och syn på barns verbala språkutveckling två utvalda Pedagoger har. På vardera förskolan genomförde vi en intervju och en observation med en Pedagog. Resultaten visar att Pedagogerna har kunskaper om barns tidiga språkutveckling och att de anser att språket måste komma tidigt i ett barns liv. En slutsats som kan dras är att Pedagogerna medvetet arbetar med språkutveckling i förskolan och att Pedagogens utbildning kan ha inverkan på synen på barns språkutveckling..

Denna undersökning handlar om Pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns lärande. Undersökningen har gjorts i en förskoleklass. Vi har intervjuat fem Pedagoger, tre förskollärare, en barnskötare och en outbildad Pedagog om deras syn på lekens betydelse för lärandet i förskoleklassen. Intervjuerna bandades och vissa passager som vi ansåg hade med undersökningsfrågorna att göra skrevs ut. Resultatet visade på att Pedagogerna ger stor betydelse åt lek för lärande i förskoleklassen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan Pedagogers relation kan ha på elevers självbild, samt vilka strategier som används för att bygga relationer. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som genomfördes med intervjuer. Totalt intervjuades 5 Pedagoger, och alla intervjuer följde samma intervjuplan. Resultatet visar att relationer är mycket viktigt för att stärka elevers självbild, relationskompetens är en egenskap som inte kan läras in, men det är ändå viktigt som blivande Pedagog att ta del av det i utbildningen. Inga speciella strategier används för att skapa relationer till eleverna, men SET används av lärarna speciellt i de yngre åldrarna.

Syftet med min essä är att uppmärksamma händelser i Pedagogens vardag som ibland eller kanske oftast går Pedagogen förbi eller är tabubelagda: Att förskolepersonal eller i och för sig all personal som arbetar med människor, arbetar på och gör saker som är obekvämt för oss som personer. Frågan väcktes i mig då jag började reflektera över mitt handlande i de på förskolan förekommande vardagssituationer, där jag/vi kvickt handlar i stunden och utifrån situationen. Men handlade vi på bästa sätt? Har jag som förskollärare rätt att känna och tänka utifrån mig själv som person och vad får jag uttrycka? Essän bygger på händelser som förekommit och som jag deltagit i under mitt arbete på förskolan och som sedan stannat kvar i mitt minne.Under arbetets gång har jag kommit fram till att mitt agerande på förskolan idag är förändrat genom att jag påbörjat min förskollärarutbildning. Många gånger tidigare har jag handlat på samma sätt i liknande situationer utifrån mitt som jag själv kallar det, sunda förnuft.

Denna studie behandlar hur lärare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror Pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som Pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om.Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av Pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de naturvetenskapliga områdena..

Syftet med detta examensarbete var att studera och undersöka hur invandrarbarnens väg mot det svenska språket kan se ut. Vi har tittat närmare på hur man kan förbättra denna inlärning, vilka problem och hinder som är vanligt förekommande samt vilken roll som hemspråket har vid svenskinlärning. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjuform som innefattat fem Pedagoger under vår VFU-period. Denna del redovisar vi i vår resultatdel. Genom litteratur har vi kommit i kontakt med teorier rörande våra frågeställningar och dessa har samlats i vår litteraturgenomgång.

Undersökningens syfte var att ta reda på hur Pedagoger arbetar för att stödja barns andraspråksutveckling på en förskola. Mina frågeställningar var: Hur säger Pedagogerna att de planerar för ett språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn? Hur syns (synliggörs) möjligheter/begränsningar till språkutveckling i verksamheten? Hur arbetar Pedagogerna med barn som ännu inte har uppnått jämförbar nivå i svenska som sina enspråkigt svenska kamrater?Jag genomförde två kvalitativa intervjuer med två Pedagoger på den aktuella avdelningen samt åtta observationer i språkutvecklande situationer. Dessa situationer var samling, matsituationer, högläsning, valstund samt fri lek. Intervjuer samt observationer skedde under två dagar.

Syftet med studien är att studera förskolans måltider och hur matematik kan åskådliggöras i dessa, samt se hur Pedagogerna synliggör och talar om matematik i måltiderna. För att ta reda på detta har vi tagit hjälp av litteratur, observationer, samtal och social media. Observationer har genomförts av en förskolas måltidssituationer (frukost, lunch och mellanmål) under två dagar. Efter observationerna genomfördes samtal med Pedagogerna kring observationernas syfte. Studiens frågeställningar har lagts ut på en social media där verksamma Pedagoger medverkar för att se hur Pedagogerna talar om matematik i måltiderna.

Syftet med denna studie är att undersöka om förskolePedagogerna själva anser sig ha tid och resurser att uppfylla de mål som läroplanen avser. Vi vill undersöka om våra föraningar stämmer, är personalen i förskolorna är nöjda med tillvaron som den är idag?Vi har valt att arbeta utifrån enkätundersökningar. Vi lät personal på två förskolor och en förskoleklass svara på enkätfrågorna som handlade om just deras syn på hur arbetet utifrån Lpfö 98 fungerar i deras verksamhet. Resultatet av dessa enkäter blev dock inte som vi hade förutsett.

Användandet av barnböcker för att upptäcka matematik är ett tillvägagångssätt som inte är helt vanligt. Efter en kurs i matematik under utbildningen väcktes min nyfikenhet inför detta.Syftet med studien är att se vad en barnbok ger för Pedagogiska möjligheter att upptäcka matematik. Metoden grundar sig på ett undervisningsförsök där jag tillsammans med en grupp barn och utifrån en bok inspirerats att arbeta med matematik. Resultaten visar att en barnbok lämpar sig mycket väl som tillvägagångssätt för att upptäcka och utforska matematikens aspekter. Min slutsats är att genom att vara en medveten Pedagog och se så väl till barnens förförståelse som till sina egna förgivettaganden, kan man med inspiration av barns tankar och idéer från en boks text och bilder hitta vägar till matematikens värld..

Syftet med denna studie är att synliggöra Pedagogernas arbete med matematik i förskolans inomhusmiljö med barn i åldern 4 - 5 år. Utgångspunkt för synliggörande är Lpfö 98/10 mål och uttrycksformer i matematik. Förhoppningen är att resultatet från undersökningen kan ligga till grund för att utveckla verksamheten. För att nå syftet har följande frågeställningar använts:1. Hur arbetar Pedagogerna med barns matematiklärande? Vilket matematikinnehåll? Vilka uttrycksformer?2.

Resultatet av studien visar att Pedagogerna har en liknade syn på koncentrationssvårigheter. Det som Pedagogerna upplever som Pedagogiska svårigheter är sådant som de själva inte kan påverka, ex. barnets livssituation, gruppstorlekar, och sin egen otillräcklighet. Ett barn i svårigheter ger Pedagoger en möjlighet till att tänka igenom sitt förhållningssätt och genom det utvecklas som Pedagog. Pedagogernas förhållningssätt gentemot barnet är av stor betydelse.

Bakgrund: elevers hälsa och delaktighet har stor betydelse för deras skolprestationer, trivsel och möjlighet att fungera i skolmiljön. Goda skolprestationer är en skyddsfaktor för unga eftersom det minskar sannolikheten för sviktande hälsa, både psykisk och fysisk. Alla elever, inom grund- och gymnasieskola, ska ha tillgång till en samlad elevhälsa där skolsköterskan ingår. Delar av skolsköterskans arbete är lagstadgat, exempelvis de hälsosamtal som ska erbjudas alla elever. Syfte: Syfte med denna studie var att få ökad kunskap om vad som beskrivs som framgångsfaktorer för att elever ska uppleva delaktighet i sitt hälsosamtal eller i andra samtal/möten med sin skolsköterska.Metod: Systematisk litteraturstudie där data består av fem artiklar. Analysen gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sex underkategorier trädde fram som sedan byggde upp tre kategorier.