Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur Pedagoger och elever upplever att arbeta och ingå i en åldersintegrerad klass samt hur föräldrarna till de elever vi har intervjuat, ser på denna organisationsform. I vår undersökning intervjuade vi tio elever och två Pedagoger i årskurs 1-3 och 2-3. För att få uppfattningar om hur föräldrarna tycker det är att ha sitt/sina barn i en åldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkäter med sju frågor. Studien resultat visar att såväl elever som Pedagoger och föräldrar upplever det som positivt att arbeta åldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större än nackdelarna..

Uppsatsens utgångspunkt ligger i att ta reda på vad det finns för kränkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda på hur Pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen kränkning, diskriminering och mobbning förklaras även. I förskolan är en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de kränkningar som kan förekomma i förskolans värld. Genom att intervjua ett antal lärarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fått fram ett resultat som visar både hur kränkningar uppstår och hur man som Pedagog, genom att vara uppmärksam på det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

Arbetet behandlar barns tankar och känslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem då de befinner sig i en svår situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta på väldigt olika sätt. Detta innebär att man som Pedagog måste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt våga bryta den vardagliga verksamheten..

Sammanfattning: Syftet med mitt examensarbete är att titta på om Pedagoger i förskolan är medvetna om hur de arbetar med matematiken och om de tar tillvara på alla vardagliga situationer under dagen som kan innehålla ämnet ifråga. För att få reda på detta har jag utfört observationer och intervjuer och jämfört dem med varandra. Resultatet jag kom fram till var att de Pedagoger jag har studerat har varit medvetna om hur de själva agerar ute i verksamheten och att deras syn på vad som kan vara matematik har ändrats efter den matematikutbildning som de har gått. En viktig slutsats är att för att barnen ska få en så bra förutsättning till ämnet som möjligt måste Pedagogen vara medveten om var och hur ämnet kan synliggöras i deras vardag.  .

Syftet med detta examensarbete är att undersöka Pedagogers syn på social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig åt mellan förskola och skola. Metoden som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer är genomförda med sex stycken Pedagoger på två olika skolor under vår VFU-period. Vi ställde frågor till varje Pedagog som bl.a.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka några utvalda Pedagogers föreställning hur musik och rytmik påverkar barns språkutveckling. Till syftet använde vi oss av följande frågor : Vilka föreställningar har Pedagoger kring hur barns språkutveckling påverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har Pedagogerna? För att nå vårt syfte använde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I våra intervjuer gjorde våra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen använder musik och rytmik i sin verksamhet. Vårt resultat visar på vikten av att man som Pedagog känner sig trygg med att använda musik som ett språkutvecklande verktyg..

En av de viktigaste uppgifterna för en Pedagog är att förmå elever att respektera varandras olikheter och att motverka trakasserier och mobbning. Detta kan uppstå i olika former. Ett exempel är den icke verbala kommunikationen mellan eleverna, något som vi bör vara rustade för att förhindra. Denna studie undersöker vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet och hur ofta detta sker, samt skillnader mellan en år 4 och en år 8. Detta har skett genom sex observationstillfällen och en enkätundersökning.

Det huvudsakliga syftet med min studie var att vinna kunskap om högläsningssituationen i förskolan med fokus på lärarens roll. Med hjälp av videoobservationer har jag undersökt hur högläsning går till på en utvald förskola utifrån tre Pedagogers agerande och förhållningssätt. Observationer har gjorts vid sex tillfällen, två per Pedagog. Resultatet av studien har visat att Pedagogens agerande och förhållningssätt absolut påverkar hur högläsningssituationen är utformad vilket framträder beträffande både innehåll och form. Resultatet av det insamlade materialet har analyserats utifrån Bernsteins teori om klassifikation, inramning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, där två skolor besöktes. På båda skolorna intervjuades en rektor och en Pedagog. Dessa två skolor valdes ut på grund av deras mångfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur än den andra skolan som har mesta dels svenska barn.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka faktorer det finns som påverkar elevens läsinlärning. Pedagoger har stora mängder av material att välja på, och vi undersöker varför Pedagogerna väljer som de gör. Genom att intervjua och samtala med ett antal verksamma Pedagoger och utbildare av Pedagoger på lärarutbildningen i Malmö så skapar vi en bild av de förutsättningar läsinlärningen har idag, relaterat till dessa yrkesområden. Nya styrdokument samt en ny lärarutbildning ger förändrade förutsättningar för lärande. Vårt resultat visar att oberoende av utbildning så rådfrågar aktiva Pedagoger i första hand sina kollegor när det gäller didaktiska val och val av material, men ingen Pedagog menar att detta är ett problem..

I dagsläget finns en problematik i att verksamhetenssyn på skolhusens utformning och deras inredning inte alltid når fram till arkitekten som har till uppgift att utforma ett skolhus. Därav undersöker detta examensarbete Pedagogernas syn på skolhusens utformning och inredning, med avsikt att föra dessa två parter samman i ett gemensamt underlag om hur skolhus kan utformas på bästa sätt. Ur resultatet går att utläsa att Pedagogerna är entydiga i många frågor som rör utformningen av skolhus. Trots detta visar den utförda fältstudien i undersökningen på att skolhusen inte ser ut så idag..

Uppsatsens utgångspunkt ligger i att ta reda på vad det finns för kränkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda på hur Pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen kränkning, diskriminering och mobbning förklaras även. I förskolan är en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de kränkningar som kan förekomma i förskolans värld. Genom att intervjua ett antal lärarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fått fram ett resultat som visar både hur kränkningar uppstår och hur man som Pedagog, genom att vara uppmärksam på det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

I denna studie belyser vi hur Pedagoger ser på bildskapandet i förskolor. Vi har intervjuat fem olika Pedagoger som alla är utbildade förskollärare varav en av dem är utbildad ateljérista. För att undersöka området närmare har vi använt oss av öppna kvalitativa intervjuer, vilket innebär att deltagande Pedagoger fick möjligheten att samtala fritt och öppet på de frågor som ställdes. Pedagogernas svar har därefter jämförts mot tidigare forskningsresultat. Resultaten visar skillnader på bland annat Pedagogernas egen medverkan under barnens bildprocesser samt hur användningen av bildämnet sker i verksamheterna. Studien belyser även hur den skapande miljön ser ut på förskolorna samt materialets tillgänglighet..

Den här uppsatsen handlar om hur film marknadsförs via trailrar, exemplet är filmen Lejonkungen från 1994 och dess uppföljare samt en nyutgåva. Syftet är att undersöka vad det är som hamnar i fokus i filmernas trailrar, vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt, samt hur berättelsen förnyas. Uppsatsen tar upp forskning om high concept, trailrar och Disney för att få en teoretisk grund till analysen av vad som hamnar i huvudsakligt fokus i trailrarna och vad det fyller för funktion. Med hjälp av tidigare forskning och analys av trailrarna undersöker uppsatsen vilka strategier filmskapare använder för att locka en publik att gå och se deras filmer..

Det huvudsakliga syftet med min studie var att vinna kunskap om högläsningssituationen i förskolan med fokus på lärarens roll. Med hjälp av videoobservationer har jag undersökt hur högläsning går till på en utvald förskola utifrån tre Pedagogers agerande och förhållningssätt. Observationer har gjorts vid sex tillfällen, två per Pedagog. Resultatet av studien har visat att Pedagogens agerande och förhållningssätt absolut påverkar hur högläsningssituationen är utformad vilket framträder beträffande både innehåll och form. Resultatet av det insamlade materialet har analyserats utifrån Bernsteins teori om klassifikation, inramning.