SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka hur personalomsättningen av socialsekreterare ser utinom socialtjänsten i Västerbottens inland. Studien är en fallstudie av ett socialkontor i englesbygdskommun i Västerbotten. Studiens resultat visar att personalomsättningen avsocialsekreterare inom socialtjänsten i den glesbygdskommun i Västerbotten som vi undersöktär hög. Universitetsorter utbildar många socionomer och konkurrensen om jobb är stor i dessastäder. Nyutexaminerade söker till glesbygden där konkurrensen inte är lika stor.

Syftet med studien var att undersöka hur konflikthantering går till i praktiken i förskolan samt vilka konflikter som kan förekomma i verksamheten. Studien genomfördes på två förskolor i två olika kommuner. Vi har använt oss av ett kombinerat metodval genom att observera barngruppen och intervjua både barn och pedagoger. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning om konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att barnen klarar av att lösa konflikter på egen hand men även kan behöva stöd och hjälp från pedagoger i vissa situationer. Resultaten visade också att pedagogen behöver lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att hjälpa de lösa konflikten på ett konstruktivt sätt. Vår slutsats är att pedagogerna använder sig av olika metoder för att förebygga och hantera konflikter.

Syftet med studien är att kartlägga användningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolämnen i årskurs 1-3 i Västerås Stad. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag och är baserad på en webbenkätundersökning med frågor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i årskurserna 1-3 i Västerås stad tillämpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom något skolämne. Resultatet visar att många pedagoger använder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. Många pedagoger använder musik i sin undervisning för att skapa glädje, avslappning och stimulera lärandet. Resultatet visade också att ju äldre man är som pedagog, desto mer använder man sig av musik i sin undervisning.

The aim of this study is to enlighten how todays working environment affects young individuals descriptions of how to reach success in work life, now often titled as ?career?. Our purpose has been to analyse how the term career is constituted discursively among young people in jobs characterized by flexibility. The study is based on six qualitative interviews with young adults in the media industry, all between 20-30 years old. By utilising a Foucaultdian discourse analysis we want to expose how the competing and dominating discourses, that our interviewees? statements are based on, can be associated with a wider social context.  The study reveals that our interviewees describe career in two separate ways, both positively and negatively.

This Master?s thesis provides insights into adult women?s fictional reading within the conceptual phrase ?a good book?. Eight qualitative and semi-structured interviews were performed in order to examine the nature of response and perceived benefits. The collected data were analyzed by Louise M. Rosenblatt?s reception-oriented transactional theory of reading and the cognitive psychology-based model of reading developed within the joint Nordic project SKRIN.

Den här uppsatsen behandlar vad det innebär att vara KME-pedagog i förskolan och hur denna roll förhåller sig till en officiell bild av ämnet KME. Syftet med uppsatsen är att jämföra den officiella bilden av huvudämnet Kultur, medier och estetik med hur utbildade KME-pedagoger upplever att de arbetar i förskolan. Kvalitativa intervjuer har använts i undersökningen och sex pedagoger har intervjuats om hur de upplever att de arbetar med KME i förskolan. Pedagogernas svar har jämförts med hur ämnet KME officiellt beskrivs i dokument som redogör för vad huvudämnet KME är. Resultatet visar på att förskolans ramar och miljö har stor inverkan på i vilken mån pedagogerna arbetar med KME och hur de arbetar.

The purpose of this thesis is to gain insight into educators? views and work with circle time in preschool. To find out, I have referred to the following questions: How is your circle time performed in preschool? What objectives have teachers with the circle time? What impact has your circle time for the children in preschool?I have chosen to carry out qualitative interviews with three preschool teachers. After the interviews, I compared the educators? response to previous research.The survey shows that the circle time is one of the day´s highlights for preschool children.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur kunskapsintensiva tjänsteföretag inom banksektorn kan attrahera nya medarbetare och behålla befintlig personal med hjälp av Employer Branding.Studien baseras på kvalitativ metodik, bestående av djupgående intervjuer med tre svenska storbanker; Handelsbanken, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). För att få en mer specialiserad kunskap om fenomenet Employer Branding har även Academic Communication intervjuats, som är ett marknadsföringsföretag inriktad på denna form av marknadsföring.Ett gediget informationsunderlag gällande den externa och interna målgruppens uppfattning av företagens Employer Brand är centralt för att utarbeta adekvata Employer Branding-strategier. Under arbetets gång är det betydelsefullt att kontinuerligt undersöka om associationerna som företagen vill sammankoppla till dess varumärke som arbetsgivare, förmedlas, och att anpassa strategierna utefter det. Employer Branding genomförs externt främst genom deltagande på mässor och arbetsmarknadsdagar på högskolor och universitet. Det personliga mötet är centralt vilket fordrar att de operationellt ansvariga har kunskap om budskapet som ska kommuniceras. Att prioritera vilka aktiviteter som bedrivs skapar ett tydligare Employer Brand.

Syftet med studien är att undersöka hur bekräftande av barns hemkulturer i förskolan kan tänkas påverka barns identitetsskapande och förståelse för allas lika värde. Kvalitativa intervjuer med pedagoger är den huvudsakliga metoden, medan studie av undervisningsmaterial och observationer använts som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av flera medvetna strategier för att bekräfta barns hemkulturer på förskolan. Samtliga deltagare beskriver pedagogens förhållningssätt som en del i strategierna. För att stärka barnets identitet menar pedagogerna att barnet behöver få känna sig stolt över sin bakgrund.

Detta arbete ämnar undersöka hur pedagoger förhåller sig till litteratur och litteraturläsning som undervisningsinnehåll i förskoleklassen. Vilken litteratur väljer pedagogen att använda i sin undervisning och varför? Undersökningen baseras på intervjuer.Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger i denna undersökning har en positiv attityd till litteratur och anser att det är viktigt att barnen får tillgång till litteratur och högläsning både hemifrån och ifrån skolans verksamhet. Syftet och tillvägagångssätten varierar och skiljer sig dock lite åt. Några generella mönster går att utläsas av intervjusvaren.

Den fysiska miljön har en stor betydelse för barns utveckling och lärande. Att förskolans lärmiljöer utformas efter barns behov och intressen spelar en stor roll i att skapa bra förutsättningar för barns lek och lärande. Syftet med detta utvecklingsarbete var att skapa ett rum som skulle inspirera barn till lek och lärande. Utvecklingsarbetet genomfördes på en förskola på en avdelning med barn i åldern 1-3 år. Metoder som användes var: Observationer, dokumentation med digitalkamera, gruppdiskussion, vilket filmades och genom frågeformulär till personal, (som har ett vattenrum och till personal som önskar ett vattenrum).

Detta arbete handlar om mobbning. Syftet är att ta reda på vad pedagogen ska göra då den upptäckt mobbning. Jag har valt att avgränsa till mobbning mellan barn/elever. Även om fokus riktar sig mot pedagogen tas även målsman och elever upp, eftersom de är viktiga parter i detta sammanhang.Mobbning finns i alla åldrar och försämrar skolprestationer. Vad och hur vuxna talar påverkar barn och elevers beteenden.

This paper is an examination of how you as pedagogue can strengthen students self-esteem. I have acknowledge that there are possibilities to do this by the art of dancing. I want to with this paper to give a deeper understanding that shows of how you as a pedagogue can strengthen students self-esteem by using dance at junior level. To answer this question I have used this questions:- Can dance strengthen students self-esteem by the art of dancing and if that is so how can this be done?- What pedagogical attitude can be to an advantage when the goal is to strengthen students self-esteem.I have chosen to use ten qualitative interviews which brings up my questions at hand.

Sveriges befolkning blir allt äldre och med hög ålder ökar risken för att drabbas av olika demenssjukdomar, framförallt Alzheimers sjukdom. Den som drabbas av demenssjukdom behöver ibland någon form av särskilt boende. Den boendeform som bäst passar för personer med Alzheimers sjukdom är ett gruppboende för 6-10 personer. Det som i litteraturen framhölls som viktigt för gruppboendeformens funktion var bland annat rätt planlösning och boendemiljö, selektion av de boende men också problematiken kring kvarboendeprincipen. Handplockad personal, individualiserad och meningsfull aktivering för de boende, ansågs också som viktigt för gruppboendeformen samt att verksamheten utvärderades och kvalitetssäkrades.

Enligt Maslows behovshierarki är de högre behoven, autonomi, uppskattning och självkänsla viktiga faktorer för att uppnå motivation på arbetsplatsen. Autonomi ökar arbetstagarens engagemang i arbetet. Uppskattning är nödvändigt för att uppleva intresse att prestera bättre. Hög självkänsla behöver arbetstagaren för välmående och trygghet. Om självkänslan däremot är låg finns det risk att arbetstagaren blir beroende av uppskattning och överpresterar för att uppnå bekräftelse. Denna prestationsbaserade självkänsla har vid tidigare studier visats öka risken för ohälsa.