Uppsatsen behandlar betydelsen som film har för vår förståelse av olika fenomen och historiska händelser, för förmedling av ideologi samt hur filmskapare arbetar för att övertyga sin publik..

Projektet och examinationen är uppdelad i två delar. En reflekterande del och en produktion. Den reflekterande delen handlar om att vi ska få svar på de frågor vi ställde oss innan projektets start. Dessa frågor (se projektplanen) ska vi nu ha ett svar på samt att vi nu ska kritiskt granska vår process samt arbete. Vi måste också kunna svara på frågan om vi uppnådde de mål som vi satte upp i starten av projektet.

The metaphor has been among us since a very long time, but despite over 1.000 years of reflection it is still uncertain how one should understand the concept. There are few, if any, doubts how to understand the definition of metaphor, but is it possible to find a real distinction between the metaphorical and the non-metaphorical? In this essay I seek an answer to when a metaphor is a metaphor or when it is instead a generally accepted concept of how something actually is. I will use previous research on the topic from Aristotle, Friedrich Nietzsche, Paul Ricoeur and George Lakoff and Mark Johnson. These persons have given me a wide perspective and approach to the metaphor ? and when a word should be considered as a metaphor or not.

This study looks at the uses of the temple metaphor in 1 Cor 3:16-17 and 6:19 inlight of the so-called New Perspective on Paul. The aim of the study is to determine if one's interpretation may be dependent on whether the background material for the temple is taken from the Jewish or Greek-Roman world. The study looks at how the terms temple and holiness were generally understood in those contexts, and if the textual context related to the temple metaphor is dependent on a Jewish or Greek-Roman temple. The results of the study shows that while the terms temple and holiness were more or less equivalent in both contexts, a rhetorical analyze of the textual context of the temple metaphor in 3:16-17 is dependent on Greek-Roman temples, such as those in Corinth..

The study's aim is to create an understanding for the question why Sweden in 1921chose to create its own classification system for public libraries instead of adapting e.g.the Dewey-system which - at this time - was internationally we11 spread. It examines thesocial changes which proceeded the creation of the Swedish Library Association (SLA)in 1915 and discusses in depth the work of the committee appointed by SLA to createthe classification system. Special interest is also given to the relation between SLACSand the Dewey-system.The study shows that the main influence on the codttee's work was the formerSwedish tradition of classification practice. The Dewey-system was seen as inappropriateto adapt in the Swedish libraries because of the vast changes that wouldhave to be done, and the fact that the decimal notation was practically unused in anylibraries in Sweden.From a methodological point of view, the study tries to apply a critical hermeneuticalapproach as developed by Paul Ricoeur.The study contains an extended English summary..

Denna uppsats har som mål att undersöka om, och i så fall hur, gestaltningen av psykopaten på film skiljer sig från psykiatrins beskrivning. Uppsatsen tar även upp människosynens påverkanpå dramaturgi och gestaltning.Den hermeneutiska analysen görs på tre amerikanska produktioner:American Psycho (Mary Harron, 2000), Basic Instinct (Paul Verhoeven, 1992) och Halloween(Rob Zombie, 2007). Analysen grundar sig främst på psykiatriska teorier av Robert D. Hare och filmteorier av Wayne Wilson.Slutsatsen i uppsatsen är, att filmerna baserar sina karaktärer på de karaktärsdrag psykiatrin anser vara typiska för psykopaten, men adderar faktorer till karaktären. Detta görs för att uppnå ökad underhållning och spänning.

Projektet och examinationen är uppdelad i två delar. En reflekterande del och en produktion. Den reflekterande delen handlar om att vi ska få svar på de frågor vi ställde oss innan projektets start. Dessa frågor (se projektplanen) ska vi nu ha ett svar på samt att vi nu ska kritiskt granska vår process samt arbete. Vi måste också kunna svara på frågan om vi uppnådde de mål som vi satte upp i starten av projektet.

Syftet med denna studie var att undersöka reliabiliteten i en metod för att observera affektuttryck, Stålforsmetoden. Stålforsmetoden fokuserar primärt på affektuttryck i ansiktet, och mer specifikt den första affekten som en patient uttrycker under en psykoterapisession (?överföringsaffekt?). Den teoretiska grunden är affektteori som utvecklats av Silvan Tomkins och Paul Ekman. Data har samlats in med strukturerad observation och analyseras kvantitativt.

I denna uppsats undersöks skillnader i tempus mellan en engelsk populärvetenskaplig bok och dess svenska översättning, Karen Armstrongs A History of God (1993) - Historien om Gud (1995). Uppsatsen syftar dels till att upptäcka generella skillnader i användningsområden mellan engelska och svenska när det gäller specifika tempus, dels till att undersöka huruvida ändrat tempus kan innebära att den semantiska ekvivalensen rubbas. Som teoretisk modell används Reichenbachs modell för att beskriva hur tidsrelationer beskrivs i språket med hjälp av tempus. Undersökningen visar bl.a. att det finns en tendens till att dåtidstempus i den engelska källtexten ofta ersätts med presens i den svenska måltexten..

In the 1960?s, Paul Hersey and Ken Blanchard developed a theory called Situational Leadership. Situational Leadership is a model where the leader analyses the needs of the situation and the needs of the people to be led. After analysing the situation, decision is made on what leadership style to adopt. The Situational Leadership model was developed in a company environment.

Title: Brain Gym®? An approach to increase self-knowledge in situations of learning?- A study at the Malmö Academy of Music from a teacher and student perspective. Brain Gym® is a method developed by Paul Dennison in his studies of physiology and aims to eliminate potential blockages during the process of learning. During the influence of stress, as in learning, we do not possess a total access to our perceptive ability. Instead we are limited to our so called dominance profile.

The main purpose of this thesis is to discuss what exile writing is and who can be seen as an exile writer. If the word ?exile? is related to forced dislocation, like Paul Tabori and Sopia A. McClennen describes it, who can be viewed as an exile writer? Is Anders Olsson?s definition of an exile writer acceptable or not? Could the The Escape, a future story about exiled Northern Europeans in Myanmar, be classified as exile literature?Another purpose with this text is to describe how a story about exile can be made realistic and tangible to a reader who has not experienced exile.

The purpose of this essay is to analyse the movie Hotel Rwanda from a didactic point of view using the movie?s use of history and historical culture as the main analytical tools. We also intend to problematize the use of movies in teaching focusing on the teaching guide from the Swedish film institution concerning Hotel Rwanda. We choose to work with a qualitative method. The reason why we decided to work with a qualitative method is the intention, as mentioned before, to analyse the movie using the tools we described earlier.

Sammanfattning Jag har i denna uppsats sammanfogat två litterära teorier genom att använda ett väletablerat begrepp, hybriditet, inom den ena teoribildningen, postkolonialism, på en annan teoribildning, postmodernism. Under arbetet med uppsatsen har jag brottas med en enhetlig definition av hybriditetsbegreppet men insett att en sådan inte existerar, jag har därför citerat vad ledande teoretiker på området har skrivit om begreppet och sedan försökt hitta beröringspunkter för att kunna skapa en enhetlig definition. Jag har presenterat denna, personliga definition av begreppet i uppsatsen. I uppsatsen har jag påvisat hur olika forskningsdiscipliner ser på hybriditetsbegreppet och via ett annat etablerat begrepp inom sociologin, flanören, har jag gett ett exempel på hur postkolonial litteraturteori och postmodern litteraturteori kan överbryggas. Jag har också skapat ett nytt begrepp för att underlätta överbryggandet av gapet mellan postmodern litteraturteori och postkolonial litteraturteori i uppsatsen, den hybride flanören..

Is the Swedish author Stig Dagerman an existentialist? This work takes a close look at Dagerman?s novel Island of the Doomed to see if it is possible to consider it an expression of existentialist thinking and to see if it interacts with any specific existentialist tradition. Dagerman?s novel was compared with select works of five existentialist thinkers ? Søren Kierkegaard, Martin Heidegger, Jean-Paul Sartre, Albert Camus and Karl Jaspers, all read in the light of the four categories of existentialistic thinking identified by the Swedish scholar Lennart Koskinen. All the four categories appeared to be central themes within the novel and a few subcategories were identified.