Denna studie utgår från teorin om Patriarkatet som rådande samhällssystem. Kvinnan är förtryckt av mannen som är en dominant grupp i dagens samhälle. Studien kommer att utgå från Teun A. van Dijks tankar om att en dominant grupp i samhället kontinuerligt måste producera och reproducera sin makt med hjälp av bland annat språket. Medlemmarna i den dominanta gruppen gör dock inte detta hur som helst.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebär på individ ?och strukturell nivå och hur hederskontexten och samhället påverkar män och kvinnors förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebär att dessa individer är dubbelt förtryckta, dels från kontexten de lever i men även samhället har en bidragande roll till utsattheten då vi har kommit fram till att det finns mycket inbäddad diskriminering i samhället. Integrationen för individer inom hederskontexten påverkas också av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhällets bemötande av individerna.

Misogyny in gaming culture ? a qualitative discourse analysis of the reproduction of patriarchal dominance in the gaming culture is based on Teun A. van Dijk's belief that a dominant group continuously produces and reproduces its social dominance over a subordinate group by using the language. The members of this group do not simply do this by being. A person does not want to risk damaging its reputation which makes the dominant group forced to use various strategies to reproduce its dominance.

Problembakgrund - Efter att ha spenderat tid på att syna reklamer av olika slag slogs vi av att en stor del av reklamutbudet idag anspelar på sex och flertalet av dessa reklamer innehåller kvinnliga modeller som i stor utsträckning objektifieras. Det vi fann mest intressant var inte att undersöka att så verkligen var fallet utan att utreda vilka krafter som låg bakom hur kvinnor framställs i reklamen; Var det ekonomiska intressen? Beror det på en mansdominerad bransch? Eller är det rent av ett sätt för Patriarkatet att bibehålla de traditionella könsrollerna? Vidare fann vi det intressant att utreda varför inte förändringstakten av kvinnobilden i reklamen håller samma takt som densamma i svenska samhället. Mannen i reklamen framställs ofta som förvärvsarbetare, auktoritär och aktiv medan kvinnan främst är till för att behaga mannen och visas ofta upp i hemmet. Detta trots att de flesta kvinnor i dagens samhälle är självständiga och arbetande.

Denna uppsats övergripande syfte är att studera de föreställningar och mentaliteter rörande fäder och faderskap som speglades i svensk spelfilm under perioden 1961-1980. Problemformuleringen kan närmast beskrivas kretsa kring hur varierande aspekter inom framställningen av olika klassmässiga faderskap antingen förändrades eller förblev konstanta under studiens avsedda undersökningsperiod.Undersökningens fyra enskilda frågeställningar kan i sin tur sägas motsvara olika konkreta aspekter av fädernas samlade föräldraskap. Den första frågeställningen fokuserar på fädernas sexualitet och estetik medan den andra har utformats för att analysera fädernas interaktion med sina barn. Den tredje frågeställningen behandlar hur det faderliga föräldraskapet kontrasteras i relation till den moderliga motsvarigheten medan den fjärde frågeställningen avslutningsvis avser att granska faderliga självbilder, det vill säga hur fäderna själva värderar sin roll och sina plikter som föräldrar. Undersökningens teoretiska ramverk utgörs till stor del av den genusteori som R. W Connell formulerat rörande hur olika maskuliniteter verkar inom en hegemonisk maktordning där bland annat klass och sexualitet spelar avgörande roller.