I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män.

Bakgrund: Barnfetma är den vanligaste barnsjukdomen i Europa idag. Kost, fysisk inaktivitet och sociala faktorer är de stora anledningarna till att sjukdomen utvecklas. I behandlingen av fetman ska hela familjen involveras då detta ger ett bättre resultat. En förståelse hur familjen uppfattar sjukdomen bör finnas hos vårdpersonal. Syfte: Att belysa familjens uppfattningar kring sitt barns fetma.

Den senaste tidens forskning visar på att barnet redan från födelsen börjar lägga den grund som det sedan ska bära med sig genom livet. Grunden för barnets förmåga att relatera, att känna och vara med andra.När relationen och samspelet mellan barnet och dess föräldrar domineras av lustbetonade möten, bygger föräldern och barnet utan att veta om det, barnets sociala hjärna och utvecklar dess förmåga till självreglering och komplexa sociala relationer. Forskningen visar att barnet har en stark drivkraft, söker aktivt och är kompetent i att bidra till kommunikation med sin omgivning.Syftet med uppsatsen är att söka kunskap om ögonkontaktens betydelse för spädbarnets utveckling och hur samspelet mellan barn och föräldrar utvecklas. Fokus ligger på de första månaderna i barnets liv. Det finns familjer där detta sampel av olika anledningar inte kommer i gång utan barn och föräldrar hamnar i ett avvisande beteende som skapar svårigheter för det fortsatta samspelet.Denna studie söker förståelse för orsaken till att vissa barn vänder sig bort från föräldern och inte söker ögonkontakt.

Uppsatsen är en studie av Funktionell Familjeterapi (FFT). Syftet var att undersöka om en FFT-behandling innebar en förändring för en ungdom och dennes föräldrar avseende deras beskrivning av familjeklimatet och dyaderna inom familjen. Målgruppen utgjordes av 29 familjer som under åren 2011-2013 avslutat en FFT-behandling på Ungdomscentrum, Uppsala kommun. Familjerna hade fyllt i självskattningsformulären Frågor om Familjemedlemmar och Familjeklimat före och efter behandlingen. Resultatet visade ett flertal statistiskt signifikanta skillnader vilket stämde överens med tidigare forskning av modellen, både internationellt och nationellt.

Att många barn världen över mist rätten till sitt biologiska hushåll och att flera befarar att hamna i samma situation är ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina råder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spår på familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För två år sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mål är att stärka familjeband och ge hushållets medlemmar ny hopp. Jag blev väldigt nyfiken på detta Center speciellt eftersom det var så annorlunda från andra Sociala Välfärdscenter i staden.

AbstraktTitel: Barn till föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar ? En kvalitativ studie om hur barn framställs i arbetsmaterial gällande stödinsatserSyfte: Syftet med studien är att analysera vårt insamlade datamaterial, och med begrepp från våra teorier, barndomssociologi, resiliensteori och anknytningsteori, titta på hur barn framställs i arbetsmaterial riktat till yrkesverksamma som arbetar med familjer där minst en av föräldrarna har en kognitiv funktionsnedsättning.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys där vi har undersökt material kring tre insatser som riktar sig till yrkesverksamma som arbetar med stöd till familjer där minst en av föräldrarna har en kognitiv funktionsnedsättning. Analysmaterialet består av material kring FIBprojektet, föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar, med dess olika stödinsatser, samt material kring insatserna PAM (Parent assessment manual) och PYC (Parenting Young Children), som syftar till att stärka och bedöma föräldraförmågan hos föräldrarna i dessa familjer. Med begrepp hämtade från barndomssociologi, resiliensteorin samt anknytningsteorin, har vi skapat koder och genom en kodningsprocess har vi utläst teman i materialet knutna till de valda teorierna.Huvudresultat: I analysen av materialet har vi tittat på framställningar av barns ansvarstagande, utveckling och roll i familjen. Vi har också studerat föräldraskapet utifrån insatserna och barnens position.

Examensarbetets övergripande syfte är att beskriva föräldrars upplevelse av stödinsatser under tre tidsperioder: tiden före utredning, tiden under utredning och tiden efter fastställd diagnos, utifrån att vara förälder till barn med autismspektrumstörning. Genom intervjuer med tre tjänstemän har vi även fått inblick i tre olika områden: historiken om autismspektrumstörning, intresseföreningar och specialiserad habilitering. Datainsamling har skett i form av en kvalitativ intervjustudie med 6 familjer (4 mammor, en pappa och ett föräldrapar). Vi har utgått ifrån en induktivt ansats, och samlat in empirin genom familjernas berättelser. Resultatet visar på att tiden före utredning av autismspektrumstörning hade föräldrarna olika erfarenheter av stödinsatser beroende på om deras barn hade ett tilläggshandikapp.

The purpose of this literature review is to describe nurses supportive function to families who lost their child in Sudden Infant Death Syndrome (SIDS).

Plåtbyn är en samling konstnärsbostäder med tillhörande studio samt en utställningslokal sammanbyggda för 5 Iaspisstipendiater med eventuella familjer Som nordöst om Borgen på Ladugårdsgärdet. Beroende på vilken fas konstnärens arbete befinner sig i verkar studion som relä mellan privat och offentligt. .

Läroplanen för förskolan nämner att föräldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighetberor på hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mål och innehållpresenteras tydligt ökar föräldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper omförskolan och dess verksamhet är även en förutsättning till föräldrars möjlighet tillutvärdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala,religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn påanvändningen av läroplanen för förskolan, i arbetet med föräldrar.

SammanfattningNationell och internationell forskning belyser att familjer och kärleksrelationer konstrueras på ett ensidigt sätt i läromedel, med ett starkt kärnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det främst är kvinnor som skildras i den privata sfären (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstående eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelämnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snävt och distanserat (Larsson & Rosén 2006).Studiens syfte är att analysera hur familjer och kärleksrelationer konstrueras genom text och bild i läromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarläromedel för sfi. I analysen används Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday & Mathiessen 2014). Utgångspunkten för analysen är frågeställningar utarbetade från språkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress & van Leuween 2006).

Denna studie tar upp hur diskussionen kring ?hedersrelaterat? våld har sett ut i den offentliga debatten. Med hjälp av litteraturen och intervjuer har jag ämnat undersöka hur detta våld ser ut och hur det har tolkats i den offentliga debatten. Efter mordet på Fadime Sahindal uppstod en intensiv debatt som försökt bringa reda i vad som hade hänt. Mordet tolkades utifrån skilda ståndpunkter, vilket medförde olika förklaringsmodeller.

Uppsatsen är en studie av Funktionell Familjeterapi (FFT). Syftet var att undersöka om en FFT-behandling innebar en förändring för en ungdom och dennes föräldrar avseende deras beskrivning av familjeklimatet och dyaderna inom familjen. Målgruppen utgjordes av 29 familjer som under åren 2011-2013 avslutat en FFT-behandling på Ungdomscentrum, Uppsala kommun. Familjerna hade fyllt i självskattningsformulären Frågor om Familjemedlemmar och Familjeklimat före och efter behandlingen. Resultatet visade ett flertal statistiskt signifikanta skillnader vilket stämde överens med tidigare forskning av modellen, både internationellt och nationellt.

Studiens syfte är att, med hjälp av life-history metoden, bidra med en fördjupad förståelse av hur föräldrar med utländsk bakgrund upplever och erfar sitt liv under ankomsten till Sverige och hur de minns och konstruerar sin egen migrationshistoria och sönernas skolgång. Livshistorierna baseras på intervjuer med två föräldrar från Irak och Iran. Föräldrarnas utsagor visar att de livsval som föräldrarna har gjort har haft betydelse för sönernas skolgång. De har valt att undvika att bosätta sig i segregerade områden och de har strävat efter att bli integrerade i det svenska samhället. Familjer med utländsk bakgrund genomgår en ackultureringsprocess och de båda informanterna tillhör assimilerade familjer vilket betyder att de har anammat majoritetskulturens normer. I informanternas utsagor belyses de erfarenheter de har av maktförhållandet mellan minoritetskulturer och majoritetskulturer vilket leder vidare till begreppet intersektionalitet.

Syftet med denna studie har varit att med en diskursanalys granska tre läsläror för årskurs 1-3ur ett genusperspektiv för att uppmärksamma hur könsnormer konstrueras och reproducerasi texten. Jag har undersökt hur karaktärerna skildras, resonerat kring hur eleverna kan påverkasav böckerna och sett om läslärorna är förenliga med läroplanen. Studien är kvalitativ med etthermeneutiskt förhållningssätt. Hirdmans teorier kring genuskontraktet, isärhållandet avkönen och hierarkin med mannen som norm, är grunden till analysen.Resultatet visar att traditionella könsnormer både konstrueras och reproduceras i läslärornastext och bild men i varierande mängd. Alla tre läsläror genomsyras av en mansnorm och dentydliga uppdelningen mellan barnen bidrar till ett upprätthållande av patriarkala strukturer.Huruvida läslärorna är förenliga med läroplanen är svårt att avgöra eftersom resultatet frånanalyserna inte är entydigt och läroplanen ger utrymme för en egen tolkning..