Bakgrund: Lyhördhet är ett tämligen begränsat område gällande forskning i vårdvetenskapen och forskning har indikerat på ett behov av att utforska patienters upplevelser kring lyhördhet i vårdrelationen. Patienter med cancer uttrycker sällan sin oro och ängslan med ord utan uttrycker istället antydningar, vilket sällan uppmärksammas av vårdpersonalen, något som indikerar på ett behov av lyhördhet i vårdrelationen. Att inte veta hur lyhördhet upplevs av patienter kan skapa en problematik i vårdrelationen och är därav ett viktigt område att belysa. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter med cancer upplever lyhördhet i vårdrelationen. Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Purpose:mental illness and the effect it has on individuals social network and relationships, and vice versa.The purpose of this study is to shed light on the rarely mentioned subject of severe Method:analysis was performed on a total of 15 interviews, which consists of three individuals with severe mental illness. The focus of the study was the subjects? description of the social network, excluding clinicians and other professionals.This study is inspired and conducted in a Grounded Theory manner. A secondaryFindings:may it be with specific individuals or groups. They describe the importance of surrounding themselves with people who do not judge them and it is through them they get validated.Places have been emphasised as having special meaning for the social interaction and overall wellbeing for the subjects.There is active actions for social interactions/relationships taken by the subjects,Conclusion:their social network.

Background: In today's Swedish health care, it is required that the various professionals must work together in teams to safer care. Several professionals with various skills expected working together in the traumateam at the care of the traumapatient. At the same time, research shows that substandard teamwork leads to avoidable errors in care. One way to improve teamwork is to practice. Purpose: The purpose of this study is to shed light on the experiences of the traumateam exercises that exercise participants feel has been favorable for the patient at the initial care of trauma patients.

Det är sjuksköterskans ansvar att etablera en vårdrelation där patienten känner sig trygg, därför var det viktigt att belysa patientens egen uppfattning om vårdrelationens innebörd och vad det kan ha för betydelse för omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka vårdrelationens innebörd för vuxna patienter inom psykiatrisk tvångsvård. Studien är litteraturstudie med kvalitativ och deskriptiv design. Det gjordes en artikelsökning i Cinahl och PubMed med sökorden psychiatric care, caring relationship, coercion samt patients experiences. Artiklarna som valdes ut kvalitetsgranskades och sedan gjordes en manifest innehållsanalys.

ABSTRACTBackground: People with colorectal cancer undergoing rectum amputation get a permanent colostomy, which affects the social life. It may be valuable for health care what these people experience living with colostomy in order to provide the greatest possible support. Objective: The aim of this study is to describe how people who received a colostomy experience their daily lives and the support they have received from the health services.Method: Qualitative interview study with six people, with a descriptive phenomenological approach.Results: The analysis of the interviews about how it's like to live with a colostomy resulted in three themes: 1) Living with a colostomy gives an uncertainty that affect the social life, 2) Physical and psychological impact of getting a colostomy and 3) Support for health care and relatives.Conclusion: Subjects had a positive attitude towards life, which contributed to that they could adjust to living with a colostomy and feel a meaningfulness of life. The study shows that all the interviewed people overall were satisfied with the information provided by the healthcare personnel. It was good with both oral and written information and very appreciated with repeated information. One aspect that could be improved was the information given aboute the closure of anus during surgery and the following complications.

Förmågan att känna igen ansikten och frammana namn på personer i sin närhet är viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmågor kan saknas från födseln eller bli nedsatta på grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svårigheter med ansiktsigenkänning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan användas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmåga att känna igen ansikten och benämna dem avviker från förmågan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenämningstest för att undersöka förmågan att känna igen och benämna kända personer hos svenska deltagare över 50 år.

Background: Previous research demonstrates that negative stress in the current situation is common among nurses working in emergency care. The stress is demonstrated to be associated with poorer provided care for patients and impaired health of nurses. Aim: The purpose of the study was to highlight nurses' perception of stress and their work for a good nursing care on an emergency care department. Method: An empirical design with qualitative approach has been used. Five semi-structured interviews were conducted with nurses and forms the basis of the results of the study.

The aim of this paper is two-fold. Firstly, it is the production of a historical and chronological narrative describing the development of the Swedish Red Cross Hospital in Pusan during the years 1950-58. Secondly, it is the investigation of the objectives and aspirations of the organisations and institutions involved and how they affected how the hospital developed during the wartime years and up until the inauguration of the Scandinavian educational hospital, the National Medical Centre, in Seoul. Shortly after the outbreak of the Korean War in 1950 Sweden, a neutral nation, offered to send a contingent for the establishment of a 200 bed mobile field hospital which was to be subjected to the command of the Eighth US Army in Korea. In the end a larger semimobile evacuation hospital was set up in Pusan where both UN soldiers and PoWs were treated, and it came to be known as the Swedish Red Cross Hospital. The decrease in and finally the cessation of hostilities in 1953 opened up for treatment of Korean civilian patients and such work was conducted not only at the Swedish hospital but all over Pusan, though initially it was not formally sanctioned by American and UN authorities.

Context: Lip-to-Lift (L-t-L) is a bedside-method for measuring oral transit time at swallow. It was designed for a swallowing examination of persons on nursing homes where weight loss was noted in people with average L-t-L-time >5 seconds (Sandin, 2005). The measurement was validated and evaluated by Eriksson, Bremer Zerpe (2008).Objectives: The study objective was to examine L-t-L on a group of young adults without swallowing disorders and as to examine the inter- and intra-judgereliability of the measure.Questions:What is the L-t-L-time for young adults without swallowing disorders?Are there any gender differences regarding L-t-L-time?How high is the inter/intra-judge reliability of L-t-L?Method: Examination of L-t-L-time was carried out on 20 young adults, aged 19-27 years, without swallowing disorders after Sandin?s (2005) instructions. Measurements of 20 swallows per person were made.Results: The average L-t-L-time of young adults without deglutition-difficulties was 1.13 seconds (sd =.14).

ABSTRACTBackground: People with colorectal cancer undergoing rectum amputation get a permanent colostomy, which affects the social life. It may be valuable for health care what these people experience living with colostomy in order to provide the greatest possible support. Objective: The aim of this study is to describe how people who received a colostomy experience their daily lives and the support they have received from the health services.Method: Qualitative interview study with six people, with a descriptive phenomenological approach.Results: The analysis of the interviews about how it's like to live with a colostomy resulted in three themes: 1) Living with a colostomy gives an uncertainty that affect the social life, 2) Physical and psychological impact of getting a colostomy and 3) Support for health care and relatives.Conclusion: Subjects had a positive attitude towards life, which contributed to that they could adjust to living with a colostomy and feel a meaningfulness of life. The study shows that all the interviewed people overall were satisfied with the information provided by the healthcare personnel. It was good with both oral and written information and very appreciated with repeated information. One aspect that could be improved was the information given aboute the closure of anus during surgery and the following complications.

Patienter som är inlagda på vårdavdelningar på sjukhus har olika upplevelser av rummets utformning och inredning. Vår erfarenhet är att patientrum har vita väggar, textilier med diskreta färger och inga tavlor. Vad kännetecknar en utformning och inredning som är hälsobringande för patienten? En omgivning som människor är tillfreds med skapar balans i tillvaron och stärker det psykiska välbefinnandet och den fysiska hälsan. En viss form av arkitektur kan också bidra till uppkomsten av stress.

Sammanfattning: Bassängträning är en vanlig träningsmetod som många patienter efterfrågar. Fördelar med att träna i varmt vatten är bland annat vattnets tyngdavlastande effekt samt värmens smärtlindrande och muskelavslappnande effekt. Efterfrågan på bassängträning är ibland större än tillgången, vilket kan innebära att sjukgymnasten behöver prioritera vilka patienter som ska få tillgång till bassäng. Tydliga och jämlika rutiner och riktlinjer vid bassängträning behöver finnas. I samband med arbete för att ta fram riktlinjer vid bassängträning är det också viktigt att ha kunskap om patienternas egna upplevelser och behov för att kunna förbättra rehabiliteringen.

Bedömning av smärta hos icke kommunicerbara patienter är en utmaning för intensivvårdssjuksköterskan. Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskor uppger att de bedömer smärta hos denna patientgrupp. En deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie gjordes med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten distribuerades till alla kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor (n=96, svarsfrekvens 75%) på två intensivvårdsavdelningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala.De smärtparametrar som sjuksköterskorna ansåg viktigast var pulsstegring, blodtrycksstegring och mimik/ansiktsuttryck. Påbyggnadsutbildning eller uppdrag inom smärtområdet hade ingen signifikant betydelse för vilka smärtparametrar sjuksköterskorna uppgav som viktigast.

Platelet transfusions can be necessary during treatment of patients with thrombocytopenia or impaired platelet function. Platelet function in platelet concentrates (PC) deteriorate with storage time. Studying swirling is often used to control the quality of PC?s before transfusion but the method has some disadvantages. Therefore other methods can be useful, for example impedance aggregometry (IA, Multiplate® Analyzer) to measure platelet function.     In this study the change in platelet function over time was examined in buffy coat and apheresis platelets with IA where aggregation had been induced with adenosine diphosphate (ADP) and collagen.

Arbetet handlar om hur man som höft och knäopererad patient känner sig bemött på en ortopedisk vårdavdelning efter att ha fått en protes inopererad. Dessa operationer kan i efterförloppet vara mycket smärtsamma och behöver i regel lång rehabilitering, vilket ställer stora krav på personalens sätt att vårda och bemöta patienter i postoperativt skede.Syftet är att beskriva hur patienter efter höft och knäprotesoperationer upplever personalens bemötande på ortopedisk vårdavdelning.En litteraturstudie är gjord utifrån kvalitativa artiklar som har bearbetats och analyserats enligt Evans metod som utgångspunkt för ett deskriptivt resultat.Resultatet presenteras utifrån tre teman; Att känna sig bemött som en unik individ: som skildrar patienters upplevelser av hur personalen tillgodoser varje enskild patients behov. Att känna sig professionellt omhändertagen: beskriver hur patienter känner när de blir väl omhändertagna under sin postoperativa tid på avdelningen. Att känna sig förbisedd: beskriver att patienter känner sig försummade och negligerade under sin postoperativa tid på vårdavdelningen. För att patienter med höft och knäproteser skall uppleva vården som positiv diskuteras vikten av att sjuksköterskan ger god information till patienten, att hon får fortlöpande utbildning och att vårdpersonalen arbetar med etiska reflektioner..