Syftet med litteraturstudien är att utforska hur sjukhusmiljön påverkar patienter inom sluten somatisk vård. Med sjukhusmiljö avsågs utformningen och designen av sjukhusmiljön och miljömässiga faktorer/komponenter i denna. Metoden för utförandet av litteraturstudien har inspirerats av Goodmans modell. Urvalet bestod av 13 empiriska vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. Resultaten som funnits berör musik, ljus, ljud, akustik, Patientrum, enkelrum/delade Patientrum, patientsäng, sängplats, privat utrymme, avdelningens utformning, fönster och bekvämligheter/hjälpmedel.

Det finns mycket forskning om hur patienter upplever miljön i ett intensivvårdsrum. Däremot finns inte lika mycket forskning om hur närstående upplever intensivvårdsrummet. Forskning visar att närståendes närvaro har stor betydelse för patientens tillfrisknande och möjlighet att återfå hälsa och välbefinnande. Närstående förmedlar trygghet till patienten genom att berätta om det som sker i vardagen, utanför sjukhuset. Intensivvårdsmiljön innehåller avancerad utrustning och det kan te sig skrämmande för närstående, därav är det av intresse att fånga deras upplevelser.

The aim of this project was to create an interior design for a children?s hospital patient room with the concept to adapt the room for the wide target group from 0-18 years of age. The analysis in the project is based on the hospital ward 322 at Drottning Silvias Children?s and Youth Hospital in Gothenburg. It?s an oncology ward where the children are very sensitive for infections and therefore need to be isolated in their rooms for 3-4 weeks.The main goal for the project was to create a room that works as a template and gives the people who lives in it the opportunity to create thier own room based on the personal things they bring into it, and how they decide to furnish and use the room.The result of the project is a template room with fixed furniture that can be transformed due to screens in the room.

Bakgrund: Många faktorer kan påverka patienters upplevelser av att bo på sjukhus, bland annat vårdmiljön och i vilket rum patienten blir placerad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att bo på sjukhus under sin vårdtid. Metod: En litteraturöversikt med elva kvalitativa artiklar som vetenskapligt granskats och bedömts. Resultat: Materialet sammanställdes i fyra kategorier: positiva och negativa aspekter för flerbäddssalar samt positiva och negativa aspekter för enkelrum. Resultatet visade att det finns både för- och nackdelar för patienten i de olika boendeformerna.

Bakgrund: Vårdmiljön har stor betydelse för hur patienter upplever sin hälsa och sitt välbefinnande. En del trivs med att vårdas i flerbäddsrum medan andra inte gör det. Som sjuksköterska bör denne vara lyhörd för den enskilde individens behov.Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patientens upplevelser av att vårdas i ett flerbäddsrum på en vårdavdelning.Metod: En litteraturöversikt valdes och materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat visade att patienterna upplevde såväl fördelar som nackdelar med att vårdas i flerbäddsrum. Fördelarna var att de upplevde stöd och sällskap samt att de kunde dela erfarenheter med andra patienter. Nackdelarna var upplevelser av störande ljud samt bristande sekretess och integritet.Konklusion: Att vårdas i ett flerbäddsrum påverkar patienten både positivt och negativt och detta beror på att upplevelser är subjektiva och är individberoende.

Sverige är nu ett mångkulturellt samhälle där människor från olika delar av världen kommer i kontakt med svensk sjukvård. Vår nyfikenhet väcktes om hur de upplever möten med besökskulturen på IVA? Syftet med denna studie var att undersöka hur utlandsfödda närstående upplever möten med besökskulturen på IVA.I denna pilotstudie har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys med en fenomenologisk ansats där vi valt att samla in data via intervjuer med öppna semistrukturerade frågor. Våra informanter hade överlag en upplevelse av gott bemötande från vårdpersonalen på den avdelning där de varit besökare. De upplevde den psykiska och fysiska miljön som mestadels god med undantag för oro och trånga Patientrum.I omvårdnadsarbetet har sjuksköterskan ett stort ansvar för hur utlandsfödda närståendes möten med besökskulturen blir.

Patienter som är inlagda på vårdavdelningar på sjukhus har olika upplevelser av rummets utformning och inredning. Vår erfarenhet är att Patientrum har vita väggar, textilier med diskreta färger och inga tavlor. Vad kännetecknar en utformning och inredning som är hälsobringande för patienten? En omgivning som människor är tillfreds med skapar balans i tillvaron och stärker det psykiska välbefinnandet och den fysiska hälsan. En viss form av arkitektur kan också bidra till uppkomsten av stress.

Patienter som vårdas på sjukhus har olika upplevelser av hur vårdmiljön påverkar deras känsla av hälsa och välbefinnande. Ofta är vårdmiljön något som vårdper-sonal inte reflekterar över. Utformningen och inredning påverkar patienter och därför anser vi att det är viktigt att den kunskapen blir känd. Vårdmiljön kan med enkla medel bli en miljö som främjar välbefinnande hos patienter. Vilka faktorer är utmärkande för en god vårdmiljö? Syftet med denna litteraturöversikt var att hitta olika faktorer i vårdmiljön som påverkar patienters upplevelse av välbefinnande vid sjukhusvård.

Sjukhusets interiör och design i Patientrummet är en viktig del som kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och bli en tillgång för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön är bristfällig. Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka aspekter i vårdrummet som är av betydelse för patienters upplevelse av sin vårdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfär påverkar patienten både fysiologiskt och psykologiskt är av intresse för oss som sjuksköterskor, därför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell från Axelsson (2008).

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Det finns idag mycket forskning om betydelse på vår hälsa av att ha en stimulerande utsikt på ett sjukhus. När jag jobbade som sjuksköterska på Rigshospitalet uppmärksammade jag att utsikten var bristfällig både för patienter och personal. Med min studie vill jag undersöka vad det finns för visuella element i utsikten från tre olika thoraxkirurgiska avdelningar på Rigshospitalet i Köpenhamn. Målet är även att ta reda på vilka begränsningar som inskränker på utsikt på avdelningarna. För att hitta svar på studien använde jag mig av platsinventering, litteraturstudier samt mina egna erfarenheter och reflektioner för att svara på syftet.